Ett känt ordspråk uppger att gammal kärlek aldrig rostar. Ett exempel på detta är den återförening som den 81-åriga amerikanska medborgaren Inga-Britt Muczynski och den jämnårige Lapplandsbon Rolf Hällsten fått uppleva på sin ålders höst. De var ett par som tonåringar på 1950-talet och har nu 65 år senare på nytt blivit kära i varann.
Inga-Britt Muczynsky hette Sundström i efternamn när hon 1958 lämnade uppväxtbyn Mörttjärn i Malå kommun i Lappland för äventyret som hembiträde och barnflicka i en amerikansk familj i den amerikanska staten New Jersey.
– Jag såg en annons i en vecko-tidning att familjen ifråga sökte ett svenskt hembiträde. Kravet de hade var att den som de sökte skulle ha körkort. Och eftersom jag just hade tagit körkort men saknade egen bil lockades jag att söka, eftersom jag som ung älskade att köra bil, säger Inga-Britt – som också minns den första tidens språkproblem i USA, då hennes skolengelska inte på långa vägar var den amerikanska engelska som talades ”over there”.
Men innan hon emigrerade till det stora landet i väster – ja, ända sedan barnsben – hade Inga-Britt känt och även varit skolkamrat med den jämnårige Rolf Hellsten från grannbyn Springliden.
Relationen tog slut
– Under tonårstiden var vi ett par som sällskapade ganska länge. Men vår relation tog slut i samband med att Rolf for till vår centralort Norsjö för fortsatt skolgång samtidigt som min äventyrslusta gjorde att jag åkte ända ner till Katrineholm för att gå realskolan där, berättar Inga-Britt.
Och efter det att hon åkt till USA skulle det dröja mer än ett halvt sekel innan hon och ungdomsförälskelsen av en slump träffades igen.
Men det var inte alls meningen att Inga-Britt, som då alltså hette Sundström, skulle bli bosatt i USA under långt mer än ett halvt sekel.
– Tvärtom var tanken att jag ganska snart skulle åka hem till Sverige igen. Men i stället träffade jag en man som jag senare gifte mig och senare också fick barn tillsammans med. Efter giftermålet bodde vi först i New York-området en tid, innan vi flyttade vidare till staten Pennsylvania där vi sedan levde i nästan 20 år.
Mångkulturella Florida
Flyttlasset för makarna Muczynski gick sedan till soliga Florida, där den numera 81-åriga Inga-Britt efter makens död fortfarande har hus, barn, barnbarn, vänner och även sin hemadress sedan 32 år tillbaka.
– Florida är en ofantligt mångkulturell och internationell stat där det är lätt att leva och verka, fastslår Inga-Britt och poängterar att USA är ett land med många stater där lagar och förutsättningar till ett bra liv skiljer sig ganska väsentligt beroende på i vilken delstat man bor.
– De olika staterna är som olika länder. I många stater är det jättebra att leva, i andra betydligt sämre. Men skillnaderna mellan att bo i Sverige och i USA är nog generellt ändå inte så stora som man kan tro, menar Inga-Britt, som dock erkänner att det relativt starka sociala nätverk som finns i Sverige till viss del saknas för många amerikanska medborgare.
Inga flyttplaner fanns
På 1970-talet utbildade sig det tidigare hembiträdet till sjuksköterska, ett yrke som hon sedan dess utövat på ett sjukhus i Florida. Några planer att på äldre dar flytta tillbaka till sitt gamla hemland fanns absolut inte ”på kartan” för den forna Mörttjärnstjejen.
Men livet är som bekant föränderligt och sommaren 2013 blev den då 77-åriga Inga-Britt hembjuden till det by-event som anordnats i hennes födelsetrakter – i syfte att eventuellt locka utflyttade att på nytt vända tillbaka till sina rötter i Västerbottens inland.
Då och där tog livet en ny vändning för både Inga-Britt och hennes forne pojkvän Rolf Hällsten, som inte heller han hade sin mångåriga livskamrat kvar i livet.
Rolf hade dessutom i flera år varit drabbad av svår sjukdom som dragit ner både hans fysik och livsglädje.
– Jag hade hört sägas att Inga-Britt skulle komma till hem till eventet, så jag var lite förberedd på mötet. Men för Inga-Britt var det nog en stor överraskning att hon skulle träffa mig igen, säger Rolf och ler glatt vid minnet.
Inga-Britt igen:
– I ärlighetens namn kände jag knappt igen honom alls till en början, men ganska snart upplevde vi nog båda att återföreningen var något riktigt speciellt som vi absolut måste ta till vara och utveckla, säger hon.
Besökte Florida
Efter den omtumlande återföreningen reste Inga-Britt hem till Florida för att fortsätta att arbeta inom sjukvården. En tid senare reste Rolf ner till henne i Florida. Och när han sedan efter besöket åkte tillbaka till Sverige och hemmet i Lapplands inland så valde Inga-Britt att följa med.
– Det kändes helt rätt. Om någon tror att det är annorlunda att bli förälskad som 80-åring än i yngre år så är det helt fel. Det är ingen skillnad utan det kittlar i kroppen precis på samma sätt, säger hon och tittar ömt på sin numera trolovade, som också han försäkrar att den nyfunna kärleken varit mycket positiv både mentalt och hälsomässigt för honom.
Litar inte på Trump
Trots sina mera än 60 år i USA har Inga-Britt bevarat sitt svenska modersmål mycket bra. Lite amerikansk brytning hörs förstås ibland, men i det stora hela är hennes svenska intakt.
Hennes amerikanska pass går ut nästa år och hon saknar idag ett giltigt svenskt pass eftersom hon ännu inte fullt ut finns registrerad i den svenska datorn.
– Jag vill absolut leva här framöver tillsammans med Rolf. Men att lämna Florida för gott, där mina barn och barnbarn bor, blir förstås inte helt lätt. Dessutom är jag lite orolig för vad den nya presidenten ska hitta på, han har ju redan tagit bort vissa sociala förbättringar som den förre presidenten Obama åstadkommit.
– Donald Trump verkar emellanåt helt galen i sina åsikter och jag anser att han är en mycket dålig representant för det amerikanska folket. Förhoppningsvis blir hans era kortvarig, tillägger hon avslutningsvis.
Nils Widman
