Järnhandeln lades ned i början av 2000-talet, men i dag är den ett levande museum. Tacka Järngängets Nostalgiförening i Kilafors för det.

I Kilafors pågick järnhantering i över 170 år. Kilafors bruk hade stor omsättning på disponenter. En av dem som utvecklade bruket och kom att bli en inflytelserik brukspatron var Carl Anton Retting. Han fick bruket i arv av sin far, tobakskungen Per Christian Retting i Gävle. 

När Carl Anton tog över bruket på 1850-talet hade förändringarna varit många. Bruket hade vid denna tid 250 anställda och Retting var stolt över att Kilaforsstålet hade blivit ett begrepp inte bara i Sverige utan också utomlands. Exporten av stålet fick stor betydelse för Kilafors, men de långa malmtransporterna gjorde till slut tillverkningen olönsam och i slutet av 1890-talet framställdes det sista ståljärnet i Kilafors.

I november 1916 flyttade grännabon John Rundqvist till Kilafors och öppnade en järnhandel som barnen Birgit, Bo och Georg senare kom att ta över. Här kunde man köpa det mesta från spik till hushållsföremål. År 1992 såldes affären till nya ägare som drev den till början av 2000-talet, då de valde att lägga ned verksamheten. Huset stod öde några år med tomma skyltfönster som delvis var täckta med sprucken målarpapp, när Järngängets Nostalgiförening fick idén att göra något av den gamla järnhandeln. De ville skapa en slags upplevelsebutik med massor av prylar från olika tidsåldrar.

Ficklampsmuseum

Det första man gjorde var att ordna en julskyltning. 

– Det blev succé, berättar Dick Helgesson, som tidigare jobbat på arbetsförmedlingen och Hasse Hellman, som jobbat med media på Bollnäs Folkhögskola. 

Det är också Hasse som samlat på sig radioapparater från 1920- till 1960-talet som visas i ett rum på Jernboa, som lokalen heter. Kilaforsborna hade många saker de ville lämna till Jernboa och föreningen har sedan fyllt på med nostalgiska föremål från förra seklet till och med 1970-talet. En person från Söderala lämnade hela sin samling av ficklampor till Järngängets Nostalgiförening. Det innebär att föreningen har Sveriges enda och minsta ficklampsmuseum.

Upptäcker mer och mer

På hyllorna i järnhandeln, där disken och facken är intakta, kan man bland annat se de gamla tetrorna samt olika sorters kaffeburkar, tvättmedelsförpackningar, flaskor i varierande storlek och form och till och med Gösta ”Snoddas” Nordgrens skiva Flottarkärlek. 

Man upptäcker fler och fler nya saker som man känner igen från olika affärer under olika tidsperioder i livet. 

Föreningen byter ut saker på hyllorna och i lokalen så när man kommer in nästa gång finns det något nytt att titta på.

Järngängets Nostalgiförening med sina 100-tal medlemmar, där många unga är aktiva, har ständigt olika aktiviteter på gång. 

Varje tisdag kväll är det fika med nybakat bröd och andra kvällar visas lokala filmer och det bjuds också på musik av lokala band.

– Då är det hög stämning, säger Dick och Hasse. 

– Evenemang började vi med redan från starten, berättar de vidare. Många av aktiviteterna har blivit klassiska, som till exempel Kilafors Moppelopp, Adventsöppet, Julaftonsfirande och Järnboa-tomten på loftet. Berättarkvällarna med historier från Hälsingland drar fulla hus, enligt Dick. 

Men förutom detta erbjuder de överraskningar på alla lokala evenemang. 

– Besökarna i Jernboa är i alla åldrar, säger Hasse och Dick. 

Föreningens mål är att förbättra lokalen. I dag har man byggt en ny handikapptoalett och nästa projekt är att få till ett bra kök. 

Både Hasse och Dick tycker att det är roligt att jobba med Jernboa, för hit kan alla åldrar komma. 

– Sen är också Kilafors en kreativ ort, det händer saker här, tillägger de.

Seved Johansson