Tre laxar pryder Ångermanlands landskapsvapen. Med lite sämre kunskaper om fiskarnas utseenden skulle man också kunna tänka sig att laxarna i stället är strömmingar – sådana som ”produktutvecklas” medelst jäsning och blir till surströmmingar. Det slaget av verksamhet håller man nämligen på med i Ångermanland – flitigare än på de flesta håll i landet. På så sätt tillhandahåller man den viktigaste råvaran till  den maträtt som de flesta med nordsvenskt ursprung och smaksinne talar om i de mest ömsinta ordalag. I äldre tider var yrkesfisket i Ångermanland betydligt mer omfattande än i dag, men fiskelägena längs kusten är fortfarande många, om än med andra boende, och ger oss en uppfattning om hur Ångermanland ser ut.

Fortsätt läs

Wales är förmodligen den minst kända av Storbritanniens fyra riksdelar. De tre andra – England, Skottland och Nordirland – har av olika anledningar låtit höra tala om sig betydligt mer. Men i fråga om naturskönhet står inte Wales någon av de andra efter. Snarare tvärtom. Wales utgör åtta och en halv procent av Storbritanniens yta och fem procent av dess befolkning. Av walesarna, drygt tre miljoner totalt, talar fyra av fem engelska – fast med en ofta ganska svår dialekt. Den återstående femtedelen talar kymriska, ett keltiskt språk som är närmast obegripligt för alla som inte har det som modersmål. Länge var Wales ett genomgångsland för turister på väg till Irland, men nu är det ”hett” i sig självt.

Fortsätt läs

Näst efter John Bauer var Rolf Lidberg den svenske konstnär som tydligast gav oss av bilden av hur troll ser ut. Hans ”trollkonst” blev älskad i breda folklager, unga, gamla och mitt emellan. Men Lidberg hade fler strängar på sin lyra. Han var också en framstående botaniker med ett särskilt stort intresse för orkidéer. Det intresset väcktes hos honom i mitten av 1950-talet, då han fick höra talas om ett fynd av orkidén norna i hemlandskapet Medelpad. Orkidéintresset förde honom efterhand ut på resor till bland annat Sicilien, Sovjetunionen och Kanarieöarna. En ny landskapsflora för Medelpad blev ett stort livsprojekt för Rolf Lidberg, så stort att han inte hann bli färdig med den under sin livstid.

Fortsätt läs

Här ser vi Dino Crocetti, synbarligen nöjd med en grammofoninsjungning. Men – är han inte misstänkt lik Dean Martin? Jo, det stämmer. Dino Crocetti var det namn som hans föräldrar, bördiga från Italien, gav honom när han föddes i en liten småstad i amerikanska Ohio för jämnt 100 år sedan. Men efter att han senare prövat olika yrken och till slut valt underhållningsbranschen ändrade han sitt namn, först till Dino Martini, sedan till Dean Martin. Som sångare gjorde han inte bara sig själv utan även skivbolagen mer än nöjda med örhängen som ”That´s Amore” och ”Everybody Loves Somebody”. Och som skådis i komikerfacket firade han truimfer både på filmduk och tv-skärm.

Fortsätt läs

”Vattenfall i Småland” heter den här målningen från 1856 av nationalromantikern Marcus Larson. Men försök inte leta upp platsen varifrån motivet är hämtat. För det finns inte. Det är en produkt av det självförbrännande målargeniets livliga fantasi och känsla för det dramatiska. Det rätta Småland och dess alldeles äkta smålänningar och småländskor återfinns däremot i veckans tidning. Vi ägnar fem hela temasidor åt detta – faktiskt – stora landskap. Vi berättar om Filmbyn i Mariannelund (en helt ny turistattraktion med Astrid Lindgren-anknytning), vi träffar Bosse Bildoktorn och den kvinnliga bilbärgaren Eva-Lott Nilsson, vi besöker kulturreservatet Åsens by, Kronobergs slottsruin, Djursdala kyrka – med mera… 

Fortsätt läs