Sedan 1600-talet har våra apotek haft djurnamn. Karl-Olof Hallman reder ut varför.

Bruket att ge apotek helgon- eller djurnamn kom från de centrala delarna av Europa. Då inga gatubeteckningar fanns gjorde skyltarna det lättare för allmänheten att hitta. De skyddade också mot de onda makter som ansågs vara en orsak till sjukdomar. Man valde under senare tid djurnamn med lokal anknytning till apoteken.

Renen var först Norrland

Norrlands första apotek var apoteket Renen, som inrättades i Umeå 1726. Anders Benedict Hagstedt fick det kungliga privilegiet. Han skulle även tillhandahålla medikamenter till marknadsplatser i Västerbotten. Det kunde vara svårt för de sjuka att ta sig till apoteken vilket gjorde att de i stället valde att besöka lokala ”medicinmän”. Det gjorde att apoteken hade svårt att klara sig ekonomiskt. Apoteket Renen låg på Storgatan. Efter branden 1888 lät ägaren bygga ett stenhus där apoteket låg på nedre planet och apotekarens bostad på det övre. Apoteket Renen flyttade 1932 till Vasagatan.

Hugo Linder föddes i Umeå och hade varit elev på apoteket i Umeå på 1890-talet. Efter apotekarexamen hade han anställning på apotek i Norrköping, Södertälje och Stockholm innan han återvände till Umeå, där han blev apotekare för apoteket Järven 1932. Apoteket låg i hörnet av Kungsgatan och Västra Esplanaden. Apoteket upphörde 1981, när det slogs samman med apoteket Renen. Namnet återanvändes senare av ett apotek med adress Renmarkstorget.

Apotekare Hugo Linder beställde skylten med ”Järven” 1932. Den är skuren i teak och patinerad i guld av träsnidaren Hjalmar Granholm efter modell av konstnären David Wretling. Båda var lokala storheter. David Wretling var född i Umeå och är representerad med ett flertal skulpturer i staden liksom på flera andra platser i landet. I Umeå hittar man exempelvis en byst av Wilhelm Peterson-Berger i Döbelns park. 

Järven – i dag fridlyst

Järven och renen har också samhörighet i faunan i landets norra delar. Renen är bytesdjur för järven. Trots att järven inte är särskilt stor, 70–  100 centimeter lång plus svans och väger 10–15 kilo, kan den vintertid relativt lätt döda en mycket större ren. Med sina stora tassar sjunker inte järven ner i snön, vilket exempelvis renen gör. Järven dödar större bytesdjur med ett kraftigt nackbett. Ett gammalt namn på järven är filfras, som är släkt med det tyska Vielfrass, storätare. Staten betalade skottpengar på järv fram till 1969. Numera är den fridlyst.

Karl-Olof Hallman