Han kom till världen i en mörk och orolig tid. 

Nyårs­afton 1918 var firandet
i Sverige återhållsamt, eftersom första världskriget gick mot sitt slut. Sverige hade ­klarat sig lindrigt undan, men det rådde brist på mycket och ­maten räckte inte till alla trots att det hade ransonerats, skriver historikern och författaren Björn Lundberg i den nya ­boken Frontlöparen, Gunder Hägg – hans uppgång och fall.

Gunder Hägg föddes klockan 23.55 den 31 december 1918 i slutet av en orostid, men början på en annan. Den dödliga sjukdomen spanska sjukan hade kommit till i Europa efter kriget, där många liv hade skördats i de krigförande ländernas arméer. Epidemin slog till i mindre byar i Jämtland. 

Kyrkklockorna klingade ständigt till begravning. I augusti 1918 beslutade landshövdingen i Jämtland att alla skolor och länets teatrar skulle stängas för att minska smittorisken. I stället upprättades femton provisoriska sjukhus, men vad hjälpte det när många inom sjukvården insjuknade. Unga och i övrigt friska människor dog i tusental i Sverige. Det var en dyster tid, skriver Björn Lundberg.

En av våra främsta idrottare genom tiderna, Gunder Hägg, kom att bli en ikon för en hel generation i det framväxande Folkhemssverige. Han föddes i en liten stuga på den långsmala udden Johannesnäs vid Hemsjöns södra strand i Hällesjö församling. I dag finns det bara rester kvar av den knuttimrade stugan på cirka 20 kvadratmeter. Där bodde Gunder med sina föräldrar och två syskon tills den dag han skulle börja skolan 1925. Då var det dags för pappa Nils att lasta bohaget i ekan och frakta det tvärsöver sjön till Sörbygden. Där fick de tränga ihop sig  hos byns handlare i drängkammaren.

Arbetade i skogen 

Efter sexårig skolgång väntade skogsarbete tillsammans med pappan och den äldre brodern. Vid samma tid flyttade familjen igen. Denna gång till Albacken, den ort som han sedan dess blivit förknippad med. Med lånade pengar kunde familjen köpa en mindre gård som gav inkomst till familjen förutom arbetet i skogen. 

Skogens naturresurser var viktiga när den industriella utvecklingen på 1800-talet tog fart och efterfrågan på virke exploderade. Sveriges ekonomi växte snabbt mellan 1890 och 1930.  

Men fortfarande var skogsarbetet ett hårt jobb, där såg och yxa användes och kallt och trångt var det i de primitiva skogskojorna. 

Redan vid den här tiden började Gunder springa. Bland annat när de skulle återvända från skogsjobbet till hemmet i Albacken och ibland sprang han i skogen, de dagar som de flottade timmer i Gimån, eftersom flottningen inte var lika betungande som skogsjobbet.

Nej, det var, enligt Gunder, ”ett riktigt latmansgöra”.

När Martin Jansson från Svenska idrottsförbundet hade gjort sin inspektionsresa i norra Sverige sommaren 1930, upptäckte han många ungdomar som idrottade. Intresset för fotboll, friidrott och skidor var stort. Kanske för att de inte fanns så mycket annat att göra på fritiden. Efter olympiska sommarspelen i Stockholm 1912 bestod den svenska truppen till stor del av män från storstäderna, men under mellankrigstiden spreds idrotten även till landsbygden. Idrotten började bli en folkrörelse. Från första världskrigets slut 1918 till andra världskrigets utbrott 1939 fyrdubblades antalet aktiva idrottsutövare i landet, enligt Björn Lundberg. Albacken IF, som bildades 1932, var en av alla aktiva klubbar i landet.

Sport får utrymme i medier

Att idrotten blev mer och mer populär gjorde att Dagens Nyheter 1920 blev den första tidning som utökade sportnyheterna till en helsida och Radiotjänst inledde 1925 direktsändning av idrottsevenemang. 

När Gunder Hägg vid 15-års ålder fick veta att Henry Jonsson, ”Kälarne-Jonsson”, från grannbyn lyckats bra på tävlingar, väcktes Gunders intresse för löpning.

Pappa Nils manade på sin son att träna mer så att han kunde delta i några tävlingar. När Albackens IF 1935 anordnade klubbmästerskap, ställde Gunder upp och kom tvåa på 100 och 400 meter. På sensommaren 1936 blev han jämtländsk juniormästare både på 1 500 och 5 000 meter, vilket gav mersmak. Den friidrottsintresserade bonden Fridolf Westman från Svedje norr om Kälarne fick upp ögonen för den duktige löparen från Albacken. Han erbjöd Gunder Hägg ett jobb som dräng på gården. Tjänsten innebar att Gunder både kunde jobba och ägna sig åt löpning och Fridolf ställde upp och skjutsade till olika tävlingar.

Våren 1937 började Gunder hårdsatsa på löpningen. Vid säsongsdebuten vann han Frösö-terrängen och detta år fick han en inbjudan att tävla på Stockholms stadion. Vid den här tiden genomgick Stockholm en snabb förändring. Det byggdes för fullt och neonskyltar lyste upp husfasaderna. Gunder Häggs premiärlopp gällde 3 000 meter, där han kom fyra, en placering han var nöjd med.

Bevakade finska gränsen

I maj 1939 ryckte Gunder in som rekryt vid I5 i Östersund.
I augusti, strax före andra världskrigets utbrott, tävlade Gunder på Hofvallen i Östersund, där han kom trea på 3 000 meter. 

På hösten samma år kom kriget närmare Sverige. Den 30 november gick den ryska armén över gränsen till Finland. Det innebar att Gunder Häggs regemente fick uppgiften att bevaka den finska gränsen vid Torne älv. För att hålla sig i form tränade Gunder nästan varje dag, fast besluten att en dag kunna slå de bästa löparna.

I april 1940 packade Gunder och hans regemente ihop och återvände till Östersund. Det blev en kortvarig vistelse i staden. Redan den 9 april fick de order att bege sig till Valsjöbyn vid norska gränsen. Tyskland hade anfallit Danmark och Norge och Sverige hade mobiliserat 320 000 man. 

Efter militärtjänstgöringen fick Gunder jobb som dräng hos Gösta Olander i Vålådalen, som kom att bli ett träningsmecka för duktiga löpare. I denna miljö trivdes Gunder, men hans dröm var att löpningen en dag skulle ge honom ett bättre jobb, vilket han också fick, när han blev erbjuden en tjänst vid brandkåren i Gävle i maj 1941.

Avstängd i tio månader

Nu började ett intensivt tävlande med världsrekordförsök på olika distanser. Gunder lyckades med detta, men fick också problem med de pengar som arrangörerna betalade ut. Efter ett lopp på Tunavallen i Eskilstuna var det någon som berättade för svenska idrottsförbundet att Gunder fått betalt efter tävlingen, vilket var ett brott mot amatörbestämmelserna. Domen blev avstängning i tio månader.

1942 var Gunder fri att tävla igen. Mitt under brinnande världskrig 1942 satte Gunder Hägg tio världsrekord på tre månader. När han kom tillbaka till Sverige 1943, efter den långa och farliga överresan till USA med båt och hemresan med flyg, ville alla prata med honom. Gunder blev mottagen som en sann världsmästare. Året efter avslöjade veckotidningen Se det som många redan kände till, att Gunder med flera löpare fått pengar ”under bordet”.

Sista loppet

Gunder Häggs sista lopp i karriären gjorde han på Trollebo idrottsplats i Hallstahammar den 7 oktober 1945. En månad efter loppet skrev tidningen Arbetet att den svenska idrottsrörelsen under stort hemlighetsmakeri hade gjort klart för ”räfst- och rättarting” och Svenska Friidrottsrörelsen stängde av Gunder Hägg, för brott mot amatörreglerna.

När Gunder, som bland annat vunnit titeln ”Athlete of the Year”, fick höra på radion att han blivit diskad på heltid, tog han emot beskedet med jämnmod. Till sin fästmö Daisy, sa han:

– Nu dricker vi en kopp kaffe på det här.

Hösten 1948 avtäcktes en staty i brons av Gunder Hägg utanför Strömvallen i Gävle. Gunder Hägg dog den 27 november 2004.

Seved Johansson