Den tidigare finske presidenten Urho Kekkonen blev berömd för sin bastudiplomati. I saunan lär han ha löst ett ­antal diplomatiska knutar – inte minst med ryska badgäster. Nu har den finska bastu­kul­turen utsetts till världsarv.

”Bastukulturen i Finland är en integrerad del av majoriteten av den finska befolkningen. Den innehåller så mycket mer än bara en hygienisk aspekt.
I en bastu renar man både kropp och själ och får en känsla av inre lugn.” 

Så motiverar Unesco varför den finska bastukulturen nu är världsarv. Unesco är FN:s organisation för utbildning, vetenskap och kultur.

”Bastubad utjämnar hierarkier och främjar respekt mellan människor”, skriver Finlands kulturdepartement med anledning av att Unesco i december 2020 beslutade att bastukulturen i Finland skulle klassas som ett immateriellt kulturarv.

Kvinnor födde i bastun

Det finska ordet för bastu är sauna som är en sammanslagning av ”savu” och ”maja” vilket betyder rökstuga. I ett svagt upplyst rum sitter man i ofta tystnad och svettas. Man slår sig med björkruskor. Någon häller vatten över kaminens uppvärmda stenar. Många upplever bastun som en meditativ plats.

”I bastun har man kommit till världen, dött och älskat”. Så lyder ett finskt talessätt. 

Det finns 3,5 miljoner bastur på fem miljoner invånare i Finland. Innan den moderna mödravården byggdes ut var bastun den vanligaste platsen att föda för finska kvinnor, tack vare dess renhet. De dödas kroppar tvättades och förbereddes för begravningen i bastun i gamla tider.

Bastu i krig

Tillgången på trä, den mångsidiga användningen, det bistra klimatet och den glesa befolkningen skapade förutsättningarna för det som sedan blev bastukulturen. 

Det första frontsoldaterna gjorde vid vinter- och fortsättningskrigets lugnare perioder var att bygga en bastu i fält.

Statusen som bastuhuvudstad i Finland har definitivt Tammerfors. Där har bastun hög standard och staden har det största antalet i Finland. 

”Tammerfors är känt rikstäckande för sina många högkvalitativa bastur, som inte lämnar den mest krävande bastuälskaren utan god ånga. Det långsiktiga och målmedvetna arbetet i stadens bastumiljö på uppdrag av finsk bastukultur har lett till att Tammerfors bastukultur är livlig och färgstark.” 

Uttalandet kommer från ordföranden i Finlands bastuförening.

Som om inte det vore nog anser bastuförenings ordförande att bastuns roll inte skall underskattas när Finland nu anses vara ett av världens lyckligaste länder. Det som tidigare var en del av den fattiga människans apotek. Det gamla talesättet ”Om inte bastun, spriten eller tjäran hjälper är det graven som kallar” finns nu i Finlands DNA när landet skall locka turister. 

Finlands äldsta

I Tammerfors ligger också Finlands äldsta bastu. Högt på åsen i den klassiska arbetarstadsdelen Pispala. Rajaportti sauna började sin verksamhet 1906 och har kultstatus.

Den finländska bastukulturen har intresserat långväga gäster som japaner som har en egen spa-kultur. I samband med ett jubileumsår för de diplomatiska förbindelserna mellan länderna kommer de olika badkulturerna att uppmärksammas. Den tidigare presidenten Urho Kekkonen bjöd gärna in till  så kallad bastudiplomati på residenset Villa Ekudden. Komplicerade förhandlingar med gäster från ”den ryska björnen” och andra länder ägde delvis rum i bastun. Titlar och hierarkier försvann där i omklädningsrummet.

Bra för hälsan

Som svensk besökare eller på Finlandsbåten har man ibland blivit inblandad i manlighetsriter vem som kan uthärda längst i bastun. Länge pågick ju också i Finland VM i bastubad där diverse kändisar som skidåkaren Juha Mieto deltog. 

Under VM i bastubad i finska Heinola 2010 dog den ryske deltagaren Vladimir Ladysjenski och hans finska motståndare Timo Kaukonen fick föras till sjukhus. Tävlingsformen är numera förbjuden. 

Nu har bastubadandet, eller ”Steam of life”, blivit kulturarv bland muntliga traditioner, scenkonst, riter och högtider.

Rent hälsomässigt finns evidensbaserad finsk undersökning som visar att sannolikheten för hjärtinfarkt minskar med 61 procent för de personer som badar bastu fyra gånger
i veckan eller mer. Även de som badar 2–3 gånger i veckan minskar sin risk för hjärtinfarkt med 14 procent. 

Rolf Karlman