Bornholm kallas ibland för Solskensön. Idylliska småstäder, stränder och vacker natur lockar turisterna. Men livet på ön har inte alltid varit lätt. På medeltiden var Bornholm en godbit även för pirater. Attackerna var så många att även kyrkorna befästes, och än finns fyra av de så speciella ”rundkirkerne” kvar på ön. 

En klar dag ligger lilla Bornholm inom synhåll från Skåne. Till själva Danmark är det tjugo mil, så det är lätt att fråga sig varför ön inte är svensk. 

En titt bakåt i historien ger svaret. Sydligaste Sverige var ju en gång danskt, och erövrades i mitten av 1600-talet. På köpet blev Bornholm svenskt vid freden i Roskilde 1658. Men öborna ville annat, och gjorde uppror mot den blågula överhögheten. Ytterligare skärmytslingar mellan länderna slutade med freden i Köpenhamn 1660, då Bornholm åter blev danskt. Kanske lika bra det, med tanke på hur impopulära svenskarna gjorde sig under sin tid där.

Både kyrka och borg

I dag är Bornholm genuint danskt, men inte utan särprägel. Alla skolbarn får lära sig om ”de bornholmske rundkirker”, som ön har fler av än resten av Danmark tillsammans.

Den största rundkyrkan ligger i Österlars, på en höjd några kilometer från kusten. Den byggdes i mitten av 1100-talet, och liknar en hybrid mellan kyrka och borg. Enligt de flesta historiker är den precis det.

Men varför inte bygga både en kyrka och en borg?

Entrévärdens förklaring är att stenbyggnader var så ovanliga på den tiden.

– Man visste helt enkelt inte riktigt hur de skulle försvaras. Så för att vara på säkra sidan byggdes en kombination av kyrka och befästning. Man tror också att kyrkorna användes som magasin och bostäder under medeltiden. Då var ju kyrkan en central och integrerad del i människors liv på ett annat sätt än i dag. Troligen konstruerades för övrigt många ”rundkirker” på platser där runda, hedniska tempel tidigare låg.

En del forskare menar att rundkyrkornas förebild kan ha varit…