Mer än hundra år har gått sedan barnkolonin Barnens Ö tog form. Sedan dess har tiotusentals barn tillbringat somrarna i Stockholms norra skärgård i stället för att stanna i staden. 

Barnens Ö är ett sammanhängande område i Väddö socken i Stockholms norra skärgård, i Norrtälje kommun. Området består av omkring 650 hektar och drygt tre mil stränder, och omfattar Lingslätö på södra delen av Väddö, samt angränsande delar av Granö och Salnö. 1905 byggdes det första huset avsett för barnkoloni och 1912 invigdes Barnens Ö. Men barnkolonin har äldre anor än så. 

Barnkolonin var en reaktion på den sociala misär som bredde ut sig i de större städerna i Europa under 1800-talet. Det var en rörelse som bottnade i tanken att ge socialt utsatta barn möjlighet till frisk luft, näringsrik kost, friluftsliv och kalla bad, något som ansågs nyttigt, under ordnade förhållanden. 

Under ledares överinseende erbjöds barnen ordnat boende i sovsalar, näringsriktig mat lagad av kökspersonal, och både organiserade aktiviteter och möjlighet till fri lek. Initiativtagare till verksamheten kunde vara både privatpersoner, företag och föreningar av olika slag, men också stat och kommun. 

I Sverige var det utbildningsväsendet som i slutet av 1800-talet startade sommarlovsföreningar. Vid den tiden låg utbildningsväsendet på kyrkans ansvar och lärare och präster arbetade tillsammans för att samla in pengar så att behövande barn kunde skickas till landet för att få frisk luft och möjlighet att bygga upp sin hälsa genom lek och aktiviteter. Ur detta arbete föddes Barnens Dags Förening.

Invigdes 1912

Redan 1905 byggde Barnens Dags Förening i Stockholm det första huset avsett för barnkoloni på Väddö. Efter att ha samlat in pengar, genom bland annat karnevaler och andra aktiviteter, kunde föreningen köpa hela området 1911. Året därpå invigdes Barnens Ö. 

På Lingslätö fanns redan tidigare två barnkolonier, Östergården och Västergården som drevs av Östermalms skollovskoloniförening. Dessa införlivades i Barnens Ö, tillsammans med ytterligare tre kolonier – Vretarna, Stugorna och Solbo. Genom generösa donationer kom senare även fler kolonier till, såsom Wassbergs minnen, Assögården och Cervinska hemmet. 

I dag finns omkring 400 hus i området, fördelade på ett tjugotal gårdar, anpassade för olika åldrar från förskolan och uppåt. Senare köpte man även in området Fiskeboda utanför Katrineholm, för barn som inte tålde havsluft.

När Barnens Ö skapades fanns en stark medvind i samhället för den här typen av verksamheter. Kolloverksamheten blev en viktig del av folkhemsbygget och tanken att ge socialt och ekonomiskt utsatta barn möjlighet till sommarvistelse i vackra och hälsosamma miljöer tilltalade hela samhället, hög som låg. 

Satsningarna på barnen stod högt i kurs och många av den tidens kändisar lånade sina namn till reklamkampanjer och manifestationer. Fram till slutet av 1960-talet växte verksamheten kontinuerligt och kända arkitekter anlitades för att rita nya stugor och gårdar, något som inneburit att ingen gård på Barnens Ö är den andra lik. 

Populärt alternativ 

Med tiden blev kollo även ett populärt sommaralternativ för familjer utan sociala eller ekonomiska problem. Det sågs helt enkelt som en bättre lösning än en sommar i stan för barn vars föräldrar…

Bitte Assarmo