När julen närmar sig fylls butikernas blomsteravdelningar av vackra julstjärnor som piggar upp omgivningen med sina röda högblad. För de flesta är julstjärnan en krukväxt som man slänger sedan den har tappat sina blad.
Julstjärnan är en törelväxt med det latinska namnet Euphorbia pulcherrima. Artnamnet pulcherrima uppges betyda ”mycket vacker” eller till och med ”allra vackrast”.
Skönheten finns naturligtvis i betraktarens öga, men julstjärnan passerar man i vilket fall som helst inte utan att se den.
Den har sitt ursprung i Centralamerika och i sin naturliga hemvist växer den till en buske eller ett mindre träd. Det som vi lägger märke till hos julstjärnan och något slarvigt kallar blomma är dess högblad. Vanligast är röda högblad, men även andra röda nyanser och vita kan man få se. Blommorna är små och gula och sitter innanför högbladen.
Mexikansk eldplanta
Joel Roberts Poinsett från Charleston i South Carolina anses vara den som introducerade julstjärnan i USA, varifrån den sedan spreds till Europa. Poinsett hade utsetts till ambassadör i Mexiko 1825 och hans stora hobby var botanik. Redan 1826 hade han tagit med sig den mexikanska ”eldplantan” över gränsen och börjat odla den hemma. Poinsett hade ”gröna fingrar” och fick tidigt erkännande för sin framgångsrika odling av växten som också kom att bli känd under namnet Euphorbia Poinsettia.
Man kan tycka att julstjärnan är en olämplig växt att bli vald till symbol för julen i vår del av världen. Den är nämligen känslig för kyla. Om temperaturen faller under dess toleransnivå, tappar den bladen. I övrigt ska man helst hålla jorden något fuktig för att den ska trivas.
Högbladen liknar en stjärna
Kopplingen till julen har den fått genom att de röda högbladen liknar en stjärna och därmed ses som en symbol för Betlehemsstjärnan som ledde de vise männen till Jesus. Den röda färgen symboliserar då Kristi blod. I sina naturliga hemtrakter blommar den vid jultiden. Om ett vildväxande exemplar sattes i våra boningsrum, skulle hållbarheten bli kort. Med de moderna hybriderna, som utsätts för tillväxthämmande medel, har man lyckats få fram låga exemplar som är användbara och hållbara också på våra breddgrader. Man läser ibland att julstjärnan är giftig. Snarare kan man påstå att den inte är ätlig. Om man äter en större mängd blad, kan man råka ut för de olägenheter som nämns, det vill säga illamående, kräkningar och diarré. Med tanke på att den inte är läcker, så lockar den inte heller till onödig konsumtion. Den vita växtsaften kan för övrigt orsaka hudirritation.
Medicinalväxt
Det uppges att julstjärnan har viss medicinsk användning i Mexiko. Den mjölklika växtsaften, som liknar latex, påstås kunna avlägsna vårtor. Samma kur har använts på andra hudåkommor. Växtsaften har även kommit till användning vid borttagning av oönskad hårväxt. För att befrämja mjölkproduktionen hos kvinnor har dessa ätit växtens blad antingen råa eller kokta. Man kunde även göra ett ”grötomslag” som smordes på moderns rygg. Utvändigt har bladen också använts mot diverse inflammationer. Man har hettat upp bladen och lagt dem på det värkande stället eller gjort en dekokt av blad och blommor och sedan dränkt in en kompress med vätskan. Infusion av julstjärna har dessutom använts vid förkylning, hosta, halsont, bronkit och liknande. Vissa hjärtbesvär har också behandlats med denna infusion.
Flertalet legender
Det finns ett flertal legender som förknippas med julstjärnan. En av dem som har samband med julen lyder ungefär så här:
Pepita var en fattig mexikansk flicka som inte hade någon present att ge Jesusbarnet vid gudstjänsten på julaftonen. På väg till kyrkan försökte hennes kusin att muntra upp henne. ”Pepita, jag är säker på att även den minsta gåva som ges av någon som älskar honom, kommer att göra Jesus lycklig.” Pepita, som inte visste vad hon kunde ge, plockade en liten bukett av ogräs som växte vid vägkanten. Hon skämdes för sin ringa gåva, men när hon gick fram till altaret i kyrkan kom hon ihåg vad kusinen hade sagt. Hon knäböjde och satte buketten längst ner i julkrubban. Plötsligt brast buketten av ogräs ut i röda blommor. Alla som såg blommorna var säkra på att de hade sett ett mirakel. Allt sedan den dagen kallades de röda blommorna ”Flores de Noche Buena” (den heliga nattens blommor).
En annan mer krigisk legend utspelas i en tid innan aztekerna hade erövrat den del av Mexiko som omger nutida Taxco. Människorna där odlade julstjärnan och betraktade den som en helig växt. På den tiden var julstjärnan vit. Aztekernas mäktiga arméer besegrade lätt bondearmén som försökte försvara Taxco och lämnade få överlevande efter sig när de införlivade området i sitt imperium. Hösten efter erövringen fick de överlevande se en märklig syn. Julstjärnan började bli röd i stället för vit. De gamla gudarna i Taxco ville på detta sätt visa lokalbefolkningen att ingen, inklusive erövrarna, någonsin skulle få glömma de som föll offer för de grymma angriparna.
Färgade tyg och läder
Aztekernas krigare ska enligt en version ha fått ”cuetlaxóchitl”, som julstjärnan då benämndes, som ett tecken på seger medan en annan version anger att den var en offergåva till den som hade dött i strid.
Det tycks emellertid vara klart att man i det antika Mexiko inte använde växten enbart som dekoration eller i ritualer som hade med krig att göra.
Den nyttjades också till att färga tyger och läder. På aztekernas språk nahuatl betyder cuetlaxóchitl ”läderblomma”, även om sambandet med att pigmentera djurhud kanske inte är den främsta anledningen till detta.
Karl-Olof Hallman
Nyfiken på Kvällsstunden?
Mest besökta
Telefon: 021-19 04 15
Mejla kundtjänst: Klicka här
Post:
Kvällsstunden
Klockartorpsgatan 14
723 44 Västerås
Kvällsstunden och kvallsstunden.se ägs och ges ut av Tidningshuset Kvällsstunden AB. Ansvarig utgivare: Agnetha Brolin. Alla kontaktuppgifter till redaktionen hittar du här.
Om du har en minut över så skulle vi verkligen uppskatta om du ville lämna ett omdöme om Tidningen Kvällsstunden på vår facebook eller Google. Klicka bara på någon av knapparna nedan.Tack!
Ur... historisk synpunkt, Fantastisk.
Inga lögner bara fakta.
Man blir harmonisk bara av att veta att den återkommer 1 ggr/vecka! ❤️
Tack även för era klurigheter såsom bl.a korsorden.läs mer
Som sagt det är trevligt att bläddra i en riktig tidning i denna digitaliserade värld.läs mer
Jag... förstår verkligen varför ni finns kvar efter 80 år.
Det är en tidning som jag läser med förtjusning och förväntan. Tittar ivrigt och längtansfullt efter brevbäraren varje tisdag.
Älskar er traditionella och lättlästa layout. Modernisera för allt i världen ingenting! Njutningen av att läsa en äkta papperstidning i behändigt format - HELT UTAN ANNONSER - är ovärderlig.
Era artiklar och reportage är alltid intressanta och läsvärda. Många gånger om celebriteter från förr i tiden, och som verkligen behöver dras fram ur glömskan. Det blir för mig en nostalgitripp down the memory lane.
Er digitala service gör det enkelt, bekvämt - och gratis - att lämna tävlingssvar. Sedan är det bara att ivrigt invänta lottvinsterna. Dessutom är det perfekt storlek på korsordsrutorna, så texten blir lättläst för en starropererad.
Nu i vecka 20 har Kvällsstunden dessutom förärat mig med en helsida om "Rännstensungen från Götgatan 83". Det har gjort mig alldeles varm om hjärtat och oerhört stolt och glad. Då kan jag inte göra annat än att ge Kvällsstunden
FEM SKINANDE GULDSTJÄRNORläs mer
Gunillas kök och stök, bra maträtter och bak, inte så komplicerade.
Lagom svåra korsord och finurliga Naturfrågor.
Sport, nöjes m fl profiler som blir roliga att minnas.
Hela tidningen läsvärd.
Hälsar Ingrid i Västerbotten.läs mer
Nyhetsbrevet
Vill du ha information, erbjudanden och rabatter från Kvällsstunden?
Prenumerera på nyhetsbrevet!
När du registrerar dig på Nyhetsbrevet samtycker du till att få exempelvis erbjudanden, rabatter och allmän information från Kvällsstunden via e-post. Du kan när som helst säga ifrån din prenumeration på nyhetsbrevet om du inte längre vill ha det.
Lyssna på Radio Viking här! Klicka på radion för att starta!