Utdrag ur artikel av Helena Nilsson

Sedan 1800-talet har blomkrukor varit en del av vår inredning. Form och färg har varierat och många krukor som tillverkades förr är nu på modet igen.

Hertig Karl av Södermanland var en driftig man. På 1500-talet ärvde han Nyköpingshus av sin pappa Gustav Vasa och såg snabbt till att bygga om borgen till ett lyxigt och modernt slott – ett riktigt skrytbygge, både invändigt och utvändigt. Borggården stenlades, de symmetriska och välskötta trädgårdarna fylldes av exklusiva växter, och på gräsmattorna spatserade vackra påfåglar runt. 

Under utgrävningarna i Nyköpingshus på 1970-talet gjordes flera fynd från den här tiden, bland annat fragment av stengods, dryckeskärl, glas och kakelplattor. Och så en stor mängd skärvor grönglaserad keramik som visade sig vara delar av trädgårdskrukor. Man hittade tillräckligt många skärvor för att kunna rekonstrueras nästan en hel kruka. 

Bar vapensköldar

De gröna krukorna bar hertig Karls – sedermera kung Karl IX – och hans fru Maria av Pfalz vapensköldar och tack vare detta har man kunnat datera skärvorna till 1580-talet. De hör till de äldsta fynden av blomkrukor i Sverige och visar alltså att sådana använts här i cirka 500 år. Man kan vara ganska säker på att de använts som just trädgårdskrukor tack vare formen, som skiljer sig från urnor som använts i hushållet.

Träd i krukor

Om man börjar gräva lite
i blomkrukans historia ser man snart att den är mycket längre än så. Redan i det forntida Egypten ska man ha använt särskilda planteringskärl för att lätt kunna flytta runt växter mellan olika bördiga platser. Lite senare, på 1700-talet, användes krukor för att transportera frön och växter runt hela världen. Under samma århundrade hade den svenska adeln börjat bygga sina ståtliga orangerier, eller pomeranshus, för att kunna övervintra de exotiska men känsliga växter som man nu börjat importera från sydliga länder. Apelsiner, fikon och citroner var ett måste på de finare festmåltiderna, och träden odlades i krukor för att kunna stå ute
i slottsparkerna under sommaren och lätt kunna flyttas in under den bistra svenska vintern. 

Citrusträden var för övrigt inte de enda exklusiva växterna som fick flytta in i växthusen, de som hade råd kunde också stoltsera med en helt egen pelargon som importerats från Sydafrika med Ostindiefararna. Vid mitten av 1800-talet hade dock pelargonen blivit allmänt spridd, den var ju så lättskött, tålig och fanns i många vackra varianter och dessutom var det enkelt att ta sticklingar av den. 

På 1800-talet när krukväxter just blivit högsta mode inredde man och fyllde sitt hem med gröna växter med stora blad, eller bladverk med stora mänster och färger. Som så mycket annat spreds trenden först inom adeln och sedan borgarklassen. ”Fönsterträd” som det kallades var länge förbehållet de allra rikaste och fick gärna vara stora och imponerande, som palmer och fikusar.

Färgstarka krukor

I takt med att växterna flyttade in i våra hem under 1800-talet ökade efterfrågan på dekorativa krukor att plantera dem i. Flera svenska porslinsfabriker började…