Att kunna ta sig fram på egen hand har länge varit en frihet kvinnor eftersträvat och när cykeln kom var den revolutionerande, plötsligt gick det att ta sig långa sträckor för egen maskin. Med bil blev friheten än större men inköpet var dyrare och det var ytterst få oavsett kön som hade tillgång till en bil. 

Alexandra Gjestvang blev en portalfigur för kvinnliga bilister i Sverige. I hennes värld var det inte ett dugg märkligt att köra bil och hon tyckte att fler borde prova. Hon skulle viga hela sitt vuxna liv åt bilar som försäljare och rallyförare.

Alexandra föddes i september 1882 i norska Stavanger men när hon var åtta år flyttade hon tillsammans med föräldrarna Anna och Even Christian till Stockholm. Några syskon fanns inte och hon kom att stå sin far oerhört nära. Det var också faderns arbete som förde familjen till Sverige. Even Christian Gjestvang var en verklig mångsysslare men det första han gjorde i Stockholm var att öppna en butik som sålde tryckerimaskiner. 

Därefter engagerade han sig bland annat i pappersindustrin och satt också i en lång rad styrelser för olika typer av företag. Han hade startat yrkeslivet som springpojke i en lanthandel i Hamar och hela tiden klättrat uppåt och blev med åren förmögen med hög status, på ålderns höst var han persisk generalkonsul.

En av de första

Far och dotter Gjestvang besökte 1903 Internationella automobilutställningen tillsammans som arrangerades i Idrottsparken. På platsen finns idag Stockholms stadion som byggdes till de olympiska spelen 1912. Vid utställningsbesöket tändes ett stort motorintresse hos både Alexandra och hennes pappa. Redan samma år började Even Christian att investera i bilimport, han blev Sveriges första bilhandlare och firman hette Gestvang & Co. Under många år var han också styrelsemedlem i Kungliga Automobil Klubben (KAK) och engagerade sig även i andra bilrelaterade verksamheter.

När Alexandra sett bilar på utställningen ville hon genast lära sig köra själv. Hon blev inte bara en av Stockholms första kvinnliga bilförare utan en av de allra första bilisterna i staden överhuvudtaget. När hon började köra 1903 fanns bara ett drygt hundratal bilar i huvudstaden vilket går att jämföra med de genomsnittliga 2 miljoner bilresor som numera görs i Stockholm dagligen. 

I bilens barndom var den främst en storstadsangelägenhet på grund av att landsortens vägar inte var ideala för biltrafik ännu, dessutom fanns ett utbrett hån mot den motordrivna nyheten på landsbygden. När Alexandra Gjestvang susade förbi fotgängare med sin Oldsmobile på Stockholms gator såg en och annan snett mot henne, att se en bil var ovanligt i sig – en kvinnlig förare spektakulärt. Hon kom att kallas för ”chauffeuse”, en feminin form av chaufför.

Märkligt slut

Sveriges första rally genomfördes 1904 och sträckningen var Stockholm-Uppsala, tur och retur. Redan vid detta första rally fanns en kvinna på startlinjen, källorna är dock lite oense om huruvida hon körde själv eller åkte som medpassagerare/reservchaufför. Tävlingen fick dock ett märkligt slut för hennes vidkommande eftersom ekipaget framför drabbades av en olycka i Upplands-Väsby och Gjestvang behövde hjälpa den skadade föraren innan loppet kunde återupptas. Redo för att köra vidare gick dock bilen sönder och hennes ekipage tog sig inte i mål utan diskvalificerades.

Tog maken på bröllopsresa

Till en början krävdes inget körkort för att köra bil men 1907 infördes krav på kompetensbevis för bilkörning och åldersgränsen sattes till 18 år. Det var inte fråga om någon grundlig utbildning med teoriprov, lektioner eller halkbanor. En kort uppkörning var det enda som krävdes. När Alexandra körde upp 1907 fick hon uppgiften att köra över den aningen svårmanövrerade Besvärsbacken, som idag är en del av Brännkyrkagatan på Södermalm. Hon klarade det galant och blev en av landets allra första körkortsinnehavare. 

Det var också i samma veva som kompetensbevisen infördes som hastigheten började regleras. Hur snabbt man fick köra varierade mellan stad och landsbygd och om det var ljust eller mörkt. Dagtid gällde 12 km/h i tätort kontra 25 km/h utanför tätort. Trots att Alexandra Gjestvang var en skicklig bilförare fick hon böter vid ett tillfälle efter att ha kört in i ett annat ekipage i centrala Stockholm. 

Alexandra gifte sig med den värmländske löjtnanten Georg Lindh sommaren 1908 i Jakobs Kyrka i centrala Stockholm. Efter giftermålet tog hon makens efternamn men i historieskrivningen är det ändå hennes ursprungliga efternamn Gjestvang som brukar användas. 

Bröllopsresan gick till Dalarna och Alexandra skjutsade sin make dit i bil. Året efter bröllopet föddes sonen Bo som kom att gå i sin mors fotspår. Efter familjebildningen fortsatte hon med sitt bilengagemang. Under 1920–30-talen deltog hon i en uppsjö tävlingar både i Sverige och internationellt. När sonen Bo blev vuxen kom han att dela hennes motorpassion och följde med henne på tävlingar som medpassagerare. 1932 deltog mor och son Lindh i det prestigefyllda Monte Carlo-rallyt, som fortfarande är ett stort motorsportsevent. Det hela slutade med en fin åttonde plats som hon kunde vara stolt över. På senare tid har det arrangerats ett damrally av Automobilhistoriska klubben till Gjestvangs minne.

Drev bilfirman

För Alexandra var bilen inte bara en sport, det var också hennes levebröd. Hon arbetade i pappa Even Christians bilhandel och 1930 fick hon för företagets räkning resa till USA och Frankrike på studieresor. På resorna besökte hon bilindustrier och träffade andra bilhandlare. Efter sin fars bortgång blev hon ansvarig för familjefirman, 1934 blev hon försäljningschef och ett par år senare även VD. Det kryllade inte precis av kvinnor på posten som verkställande direktör för bilfirmor i det svenska 30-talet.

Inspirerat kvinnor

Tragiskt nog gick Alexandra bort tidigt, redan 1939, och fick inte uppleva den kraftigt ökade bilismen efter andra världskriget. Hennes liv var fartfyllt och hon var normbrytande genom att hon utan att tveka kastade sig in i en bilsportsvärld som var manligt kodad. Det var självklart för henne att få testa bilkörning och hon hejades på av sin far. 

Med sina rallymedaljer, sitt kompetensbevis/körkort och sin roll som bilhandlare var hon en av de stora pionjärerna i sitt fält. Efter henne har generationer svenska kvinnor följt i hennes hjulspår.

Lisa Viktorsson