Bryggar-Anna visste vad hon ville göra – Kvällsstunden
Bryggar-Anna visste vad hon ville göra
Anna Johansson-Visborg var arbetarpionjären som bland annat lät bygga Kvinnohuset i Stadshagen på Kungsholmen.
Dela på Facebook 0
Skicka som e-post

Hon kallades först Skepparns Anna och senare Bryggar-Anna. Med tiden blev hon känd som Anna Johansson-Visborg (1876-1953), en av arbetarrörelsens kvinnliga pionjärer. På en bergknalle i centrala Stockholm står en skyskrapa som ett utropstecken och minner om hennes gärning.

 

I den mån några i dag känner till namnet Anna Johansson-Visborg är det nog mest förknippat med negativa rubriker, helt utan hennes egen förskyllan. Desto större anledning finns det kanske att berätta något om vem hon var.

Rubrikerna de senaste åren har handlat om att de som förvaltar en stiftelse i hennes namn agerat tvivelaktigt och sålt ut egendom som hon öronmärkt för tröttkörda husmödrar och andra kvinnor som behöver lite semester. Stiftelsen, förvaltad av LO, gjorde sig av med ett 100-tal små stugor vid Skurusundet i Nacka kommun för att få in pengar. I stället inrättades stipendier.

Det väckte protester från många som känner till bakgrunden och som tyckte att Bryggar-Annas vilja hade svikits.

 

Kvinnohuset

Den naturskönt belägna semesterbyn tillkom på Anna Johansson-Visborgs initiativ 1928, alltså för precis 90 år sedan. Stugorna skulle hyras ut billigt till mindre bemedlade personer, företrädesvis ”behövande kvinnor”. Så har det också fungerat ända till dessa yttersta dagar när stiftelsen fick problem med ekonomin.

Samma idé låg bakom tillkomsten av det så kallade Kvinnohuset i Stadshagen på Kungsholmen i Stockholm, även det förknippat med Anna Johansson-Visborgs namn och främst avsett för ensamstående och lågavlönade. Det stod klart för inflyttning 1946 och inrymde då 175 lägenheter i 14 våningar.

Precis som på Anna Johansson-Visborgs tid reser det sig i dag som ett blickfång högt över omgivningen i änden av den långa Fleminggatan. På en vägg inne i huset hänger en konstnärligt utformad porträttrelief som berättar vem äran tillfaller.

 

Många strängar…

Vid sidan av denna praktiska gärning hann Anna Johansson-Visborg vara aktiv på hög nivå inom fackföreningsrörelsen och politiken. Hon var till exempel ledamot i Stockholms stadsfullmäktige under 34 år och den första kvinnan som blev invald i stadens ”regering”, stadskollegiet. Hon var också mycket aktiv i föreningslivet.

Tillsammans med sin man Sven Visborg byggde och drev hon en teater i Alvik, Bromma, där familjen bodde. Den hette Bromma-Teatern och tjänade under hela 50 år, 1921-71, också som populär biograf.

Det gamla teaterhuset, till utseendet likt en kyrka, står fortfarande kvar intill utfarten mot Tranebergsbron och är numera måleributik.

 

Skepparns Anna

Vem var då denna märkliga kvinna? Som hon själv ibland påpekade var hon född som en ganska fattig bondjänta i Beatebergs socken i dåvarande Skaraborgs län.

Hennes pappa ägde en gård vid sjön Viken och hade också en lastångare som fraktade spannmål till Ryssland. Av det skälet kallades dottern ”Skepparns Anna” som liten.

När båten förliste utanför Gotska sandön och skepparen blev lurad på försäkringspengarna hamnade familjen i ekonomiskt trångmål och fick flytta till en mindre gård, Lilla Lindhult. Där följde den ena olyckan på den andra, med sjukdom och annat elände.

Vid åtta års ålder tvingades Anna gripa in och klara det mesta. Hon skötte ladugården, mjölkade kor, släpade säckar med potatis från jordkällaren och högg ved så att de kunde elda i spisen.

Enligt en beskrivning av hennes barndom levde familjen tidvis mest på mjölk, spisbröd och potatis doppad i saltlake.

Med skolgången var det inte heller så mycket bevänt. Anna har själv berättat att hon lärde sig mer av sin far än av skolan. Fadern hade varit ute i världen och fått klart för sig att det var viktigt med kunskaper.

 

Bryggar-Anna

Så småningom blev ekonomin på gården bättre och familjen kunde skaffa sig ett par hästar och ett par oxar. När Skepparns Anna var 14 år fick hon börja köra timmer i skogen. Även det klarade hon med glans.

Hennes pappa, som hette Johan Larsson, tyckte att hon skulle ge sig ut i livet och skaffa sig en utbildning. Hennes egen dröm var att bli sjuksköterska (som politiker tog hon senare initiativ till Stockholms stads sjuksköterskeskola), men det gick inte att förverkliga. I stället började hon arbeta som piga på hotell Ranten i Falköping.

I övre tonåren fick hon plats hos en läkarfamilj i Göteborg. Därefter arbetade hon som servitris på Grand Hotel i samma stad.

1897, året för den stora Stockholmsutställningen, kom hon till Stockholm och blev anställd i S:t Eriks bryggeri. 

Därmed tog hennes liv en ny vändning och fick den riktning som det skulle ha ända till hennes bortgång.

Bryggar-Anna, som hon kallades då, drev på för att bilda en fackförening med kvinnliga bryggeriarbetare. Den blev sedan avdelning 15 inom Svenska Bryggeriarbetareförbundet. An-na Johansson valdes till dess ordförande 1904 och förblev det i 45 år framåt. Hon satt sedan i förbundsstyrelsen under 30 år. 

Hon hjälpte också till att organisera sömmerskor, städerskor, baderskor, damfrisörskor och andra lågavlönade kvinnor.

 

Ville bli byggmästare

På fritiden gick hon en kurs för bokhållare. Det ledde till ett påhugg som kontorist hos ett försäkringsbolag. Hon studerade också byggnadsteknik vid Tekniska skolan med sikte på att bli byggmästare, ett intresse som hon hade haft länge och skulle behålla livet ut.

Nu började hon också att arbeta politiskt, inspirerad av agitatorn Kata Dalström och andra kvinnliga pionjärer inom arbetarrörelsen. 1916 blev hon ledamot av Stockholms stadsfullmäktige och satt kvar där till 1950. 

De 12 sista åren var hon också med och styrde huvudstaden som den första kvinnan i  dess stadskollegium.

Hon satt i styrelsen för Socialdemokratiska kvinnoförbundet från dess start 1920, hon var styrelseledamot i Stockholms arbetarekommun och ordförande i Kooperativa kvinnogillesförbundet 1907-1938. Bland annat…

I stadshuset tillhörde hon de stridbara i Zeth ”Zäta” Höglunds falang. Sjukvård, bostadspolitik och kvinnans rättigheter var de frågor hon främst intresserade sig för. Hon deltog tidigt i striden för kvinnlig rösträtt och kämpade för att även gifta kvinnor skulle ha rätt att yrkesarbeta. Lika lön för lika arbete var en av hennes paroller.

 

Envis och bråkig

Med sin stridbarhet skaffade sig Bryggar-Anna både vänner och fiender inom politiken. Hon ansågs som orädd och hårdhänt. Själv beskrev hon sig som ”envis och bråkig”.

Hennes kände partikamrat Zäta Höglund uppskattade hennes insatser på olika områden, men gav också en nyanserad bild av henne som en robust kraftkvinna, en som ”icke skräder orden”.

I en hyllningsartikel skrev han:

”Hon var snar till vrede och hårda omdömen om motståndare, alltför lättrogen och okritisk i mycket, alltför böjd att se ensidigt på tingen”. 

Samtidigt hyllade han henne som ”en stark, seg, trofast människa, fylld av hjälpsamhet, gästvänlighet och solidaritet och utrustad med  hjärtats egenskaper som dölja sig bakom hennes barska krigaryttre”.

 

Ritade huset själv

En annan av hennes politiska vapenbröder, Fredrik Ström, använde sig av Anna Johansson-Visborg som förlaga till den stridbara Anna Karlsson Klang i sin romanserie Rebellerna. Hennes skapelse Kvinnohuset har också skildrats skönlitterärt av Ulla Isaksson i en roman som heter just Kvinnohuset (1952).

Redan 1919 gifte sig Bryggar-Anna Johansson med företagaren Sven Gylfe Visborg och blev Anna Johansson-Visborg. De bosatte sig i Äppelviken, Bromma, och byggde två år senare Bromma-Teatern i Alvik, intill den dåvarande sträckningen för spårvägen och Drottningholms-vägen.

Både där och mer privat fick Anna Johansson-Visborg användning för sin mångkunnighet och sitt intresse för byggenskap. Familjens hus på Majvägen ritade hon själv och hon lär också ha byggt det tillsammans med två snickare och en murare.

Text och foto:
Anselm Jenmyr

Dela på Facebook 0
Skicka som e-post

Veckans tidning

Nyhetsbrevet

Vill du ha information, erbjudanden och rabatter från Kvällsstunden?

Prenumerera på nyhetsbrevet!

När du registrerar dig på Nyhetsbrevet samtycker du till att få exempelvis erbjudanden, rabatter och allmän information från Kvällsstunden via e-post. Du kan när som helst säga ifrån din prenumeration på nyhetsbrevet om du inte längre vill ha det.

Kontakta oss

Telefon:
021-19 04 15

 

Mejl: Klicka här

 

Post:
Kvällsstunden
Box 1080
721 27 Västerås

 

Kvällsstunden och kvallsstunden.se ägs och ges ut av Tidningshuset Kvällsstunden AB. Ansvarig utgivare: Bo Pettersson. Mer information om Kvällsstunden hittar du här.

Följ oss på Facebook

  • Kvällsstunden
    4.8
    powered by Facebook
    Christina Ögrim
    Christina Ögrim
    2018-05-16T13:42:08+0000
    ETT STORT JUBILEUMSGRATTIS till Kvällsstunden 80 år! Jag förstår verkligen varför ni finns kvar efter 80 år. Det är en tidning som jag läser med förtjusning och förväntan. Tittar ivrigt och längtansfullt efter brevbäraren varje tisdag. Älskar er traditionella och lättlästa layout. Modernisera för allt i världen ingenting! Njutningen av att läsa en äkta papperstidning i behändigt format - HELT UTAN ANNONSER - är ovärderlig. Era artiklar och reportage är alltid intressanta och läsvärda. Många gånger om celebriteter från förr i tiden, och som verkligen behöver dras fram ur glömskan. Det blir för mig en nostalgitripp down the memory lane. Er digitala service gör det enkelt, bekvämt - och gratis - att lämna tävlingssvar. Sedan är det bara att ivrigt invänta lottvinsterna. Dessutom är det perfekt storlek på korsordsrutorna, så texten blir lättläst för en starropererad. Nu i vecka 20 har Kvällsstunden dessutom förärat mig med en helsida om "Rännstensungen från Götgatan 83". Det har gjort mig alldeles varm om hjärtat och oerhört stolt och glad. Då kan jag inte göra annat än att ge Kvällsstunden FEM SKINANDE GULDSTJÄRNOR
    Annki Greson
    Annki Greson
    2018-05-15T10:08:58+0000
    Är nybörjare men efter en läsning trampar jag redan lite otåligt vid brevlådan. Kan den inte komma lite oftare...skojar bara. Avskyr skvaller så Kvällsstunden känns som balsam för själen.
    Kenneth Falk
    Kenneth Falk
    2018-04-24T15:45:54+0000
    Några tycker att tidningens framtoning är gammalmodig, jag tycker det är en styrka. Att i denna digitaliserade värld få hålla i en papperstidning som påminner om tidningarna som fanns när jag växte upp är en lisa för själen, för även om man hänger med något så när i det moderna mediabruset så känner man sig ganska vilsen ibland. Så snälla, vik inte av från Era traditioner. Dessutom gillar jag den redaktionella texten och dess innehåll
    Ingrid Sjödin-Lindström
    Ingrid Sjödin-Lindström
    2018-02-18T13:34:30+0000
    Mysig tidning, gillar Sverige-resan; vad finns i våra olika landskap. Gunillas kök och stök, bra maträtter och bak, inte så komplicerade. Lagom svåra korsord och finurliga Naturfrågor. Sport, nöjes m fl profiler som blir roliga att minnas. Hela tidningen läsvärd. Hälsar Ingrid i Västerbotten.
  • Radio Viking (sponsrad)

    Lyssna på Radio Viking här! Klicka på radion för att starta!

    radioRV7

    Kvällsstundens kundtjänst:
    Frågor som rör prenumeration, utebliven tidning, adressändring och dylikt besvaras i första hand av kundtjänst.
    Vid kontakt med kundtjänst, ange kundnr för snabbare hjälp. Vanliga frågor besvaras här. Frågor som rör tidningens innehåll besvaras av redaktionen.
    Vår kundtjänst är bemannad:

    Måndag-fredag: kl. 09.00-16.00
    Lunchstängt mellan 12.00-13.00

    Telefon: 021-19 04 15
    E-post: Klicka här

    Prenumerationspriser:
    • Helår 610:–
    • Halvår 340:–
    • Kvartal 210:–
    • Autogiro: 52:–/månad
    Beställ din prenumeration här.

     

    Utlandsprenumeration:
    Helår: 1070:–, halvår 590:–
    Vill du prova tidningen?

     

    Erbjudande!
    Du får 5 nummer av Kvällsstunden för endast 50 kronor. Klicka här för att komma till erbjudandet.

    Om tidningen:
    Kvällsstunden grundades 1938. Den är privatägd, är politiskt och religiöst obunden och har ingen anknytning till någon intresseorganisation. Kvällsstunden är TS-kontrollerad, upplaga år 2017: 36 200 exemplar. Chefredaktör och ansvarig utgivare är Bo Pettersson. För mer information om tidningen, klicka här.

    Kontakt:

    Mejla chefredaktören
    Mejla webbansvarig
    Övriga medarbetare

    Kvällsstunden samt kvallsstunden.se ägs och ges ut av Tidningshuset Kvällsstunden AB. Organisationsnr: 556294-1665, Postadress: Box 1080 721 27 Västerås. Telefon Kundtjänst: 021-19 04 15. Ansvarig utgivare: Bo Pettersson. VD: Ewa Helmrich, ewa.helmrich@tidningshuset.com. För mer information om tidningen Kvällsstunden, klicka här. Allt material som publiceras i Kvällsstundens pappersupplaga lagras digitalt. Hela eller delar av publicerat/inskickat material kan även komma att publiceras på de digitala plattformar och forum som Kvällsstunden förfogar över. Den som insänder material till tidningen anses vara medveten om – samt medge – att sådan digital lagring och publicering kan ske. kvallsstunden.se använder cookies (webbkakor) för att ge användaren ökad funktionalitet och en bättre upplevelse av innehållet på kvallsstunden.se. Cookies används bland annat för besökarstatistik och vid användning av formulär. Kvällsstunden rekommenderar att godkänna användning av cookies när man besöker kvallsstunden.se. Läs mer här.