Danska flaggan anses vara världens äldsta och är dessutom landets främsta nationalsymbol. Den 15 juni 1219 föll den från himlen, något som kommer att firas rejält medan det också höjs en och annan bägare i vårt södra grannland Danmark.

Dannebrogen kom till under ett blodigt korståg mot islam under Kung Valdemar Sejr. Han var son till Kung Valdemar den Store och kröntes till kung redan vid 22 års ålder i Lunds domkyrka.

Trots sina unga år ville han verka för kristendomen och gav sig ut i fält. Den unga kungen hade under försommaren år 1219 anlänt till Estland med sin flotta och dessutom en härskara på cirka 3 000 nordiska män. De hade slagit läger vid Lyndanise i landskapet Reval, när de plötsligt den 15 juni blev överfallna av hedniska estländare som samverkade med muselmanerna, som var förespråkare av Islams lära. 

De danska trupperna blev överrumplade av det kraftiga anfallet som tidvis var mycket våldsamt och blodigt. Det rådde totalt kaos bland manskapet. Danskarna sprang för livet, de sökte skydd överallt i omgivningen och var mycket nära att förlora slaget. Men helt oväntat öppnade sig himlen och ett tecken syntes i skyn. Enligt myten singlade den rödvita fanan plötsligt ner från himlen och med hjälp av banéret kunde kungen samla sin splittrade härskara och vinna en stor seger över de muslimska motståndsmännen.

Rikssymbol

Efter denna framgång hade de danska arméerna alltid Dannebrogen i täten när de mötte fienden på sina slagfält. Men däremellan förvarades den värdefulla rikssymbolen i Lunds domkyrka, som på den tiden var den finaste helgedomen och mest ansedda i landet. 

På platsen Reval, där danskarna till slut vann en förkrossande seger, byggdes det en fästning som Estländarna kallade för Tallinn, som betyder ”den danska borgen”. 

I dag är Estlands huvudstad Tallinn uppbyggd på denna plats och mitt i staden finns en enorm park som kallas för ”Danish King’s Garden”. I den gamla stadsmuren har de iordningställt ett minnesmärke med en sköld prydd med Dannebrogen, en ansiktsbrynja och ett svärd till minne om den betydelsefulla dagen.

Dannebrogen har troligtvis fått sitt namn efter två sammansatta ord, det frisiska ordet ”Dan” som betyder rödfärgad och tyska ordet ”brog” som betyder tygstycke. Dessutom uppvisar flaggan med sitt tydliga kors en medeltida tradition som då hade en direkt koppling till de religiösa korståg som pågick i hela Europa ner till ”Det heliga landet” och Egypten. Under cirka hundra år förekom minst tio storkrig mellan muslimer och den katolska kyrkan. 

I alla tider har Danmark varit ett stort sjöfartsland och innevånarna har rest vida omkring med sina farkoster. Vid tiden runt 1200-talet var landet en betydande sjöfartsnation med enorm makt i Östersjöregionen och norra Europa.

Tidigare korpflagga

”Danerna” omnämns redan på 500-talet av Jordanes som var historiker och av gotisk släkt. Han blev senare utsedd till biskop på Kroton. Även Prokopios, historiker i Östromanska riket, omnämner dessa långväga gäster i sina skrifter från samma tidsperiod. 

Danmark som land blev omnämnt redan på 800-talet i ett av ärkebiskop Anskars brev, samt i påve Nicolaus första bulla. Men på den tiden användes en helt annan flagga. På vikingatiden brukade de ”Ravnefanan” (korpflaggan) som sin symbol, med en av Odins svarta korpar broderad på den blodröda duken. Men när kristendomen började växa sig stark i landet, togs den bort helt och hållet – av förklarliga skäl. 

Grunden till Danmarks starka tillväxt var den lönsamma handeln och samverkan med Hansan. Den ekonomiska tillväxten kunde också skyllas försäljningen av sill på den så kallade ”Skånemarknaden”. Men också det föregående århundradet hade präglats av ett gott samarbete mellan kyrkan och Kronan och överallt i landet höll det på att byggas ett stort antal kyrkor.

Vid denna tid var Danmark ett mycket stort kungadöme, som bestod av Danmark, Norge, Färöarna, Island och Grönland, men också de norra delarna av Tyskland och stora delar av både England och Sverige inklusive Gotland. 

Firas 15 juni

Dannebrogen har i alla tider varit en oerhört stark symbol för det danska riket och är det än i dag. Varje år firas högtiden den 15 juni och kallas ”Valdemars dag”. Tidigt på morgonen går danskarna ”man ur huse” och smyckar gator och torg med flaggor, men också på alla offentliga byggnader hissas Dannebrogen. Även i affärernas skyltfönster och hos allmänheten dignar det av girlanger med den rödvita fanan. 

Vid fotbollsmatcher i andra länder kan det av och till vara stora problem med huliganer som tänder pyrotekniska smällare och ställer till med bråk och slagsmål. Det förekommer nästan inte i Danmark, där viftar man med sina flaggor och sätter på sig lustiga huvudbonader och har skojigt. De tar sig en pilsner medan man sjunger kampsången: ”Vi er röde, vi er hvide. Vi står sammen side om side …” 

Det danska kungaskeppet heter också Dannebrogen. Det har visserligen några år på nacken men är fortfarande ett mycket elegant fartyg med smäckra linjer. Det väcker alltid stor uppmärksamhet när det anlöper olika hamnar runt om i Europa. 

Flitigt fartyg

Skeppet är 78 meter långt och har en bredd på tio meter. Det finns stora sällskapsrum för bjudningar, men också en enskild avdelning där kungligheterna har möjlighet att vara privata. Besättningen består av 52 personer varav nio är officerare, sju sergeanter och 36 värnpliktiga. Samtliga ombord har genomgått en gedigen utbildning inom den danska marinen. 

Fartyget brukas flitigt och det uppskattas oerhörd av de danska innevånarna när de kungliga besöker just deras stad. Minst tre städer i landet får årligt besök. Men skeppet används också för resor långt utanför landets gränser och besöker då inte enbart huvudstäderna i de nordiska länderna utan ibland även helt vanliga hamnstäder där hamndjup och kajplats medger det.

Snart 90 år

Dessutom har skeppet besökt Grönland flertalet gånger, men också New York och flera andra amerikanska kuststäder på sin väg mot de Västindiska öarna i Karibiska havet.

Fram till 1917 var tre av dessa öar i dansk ägo, de hette St. Croix, St. Thomas och St Jan som ligger i ögruppen Jungfruöarna. De hade varit danska kolonier sedan 1672. Men under första väldskriget var det mycket oro överallt i hela världen och eftersom de låg väldigt långt bort och därför var svåra att försvara, sålde danska regeringen dem till Amerika.

Kungaskeppet gör även resor till Medelhavet och anlöper då så många hamnstäder som möjligt både i England och Frankrike och även i andra länder, och överallt väcker det snart 90-åriga skeppet en enorm uppmärksamhet. 

Stockholm är kanske en av de städer som fått flest besök. Senast sågs kungaskeppet Dannebrogen ligga vid Skeppsbron när drottning Margrethe med gemål samt kronprinsparet Fredrik och Mary gästade huvudstaden i slutet av maj 2017.

De var då inbjudna att närvara vid banketten för att gratulera kung Karl Gustav på hans 70-årsdag. 

Arne E Due