I Haparanda står ett gammalt hus från 1600-talet. Huset kallas för ”Färjkarlens hus” – det härrör från tiden då roddarmadamer och färjkarlar livnärde sig på att ro personer över gränsälven, Torneälv, mellan svenska Haparanda och finska Torneå.

På den tiden fanns ingen broförbindelse, som i dag, mellan gränsstäderna. I ”Färjkarlens hus” bodde under århundrandena flera roddarmadamer och även färjkarlar. Deras liv och leverne har i dag formats till en kulturhistorisk epok mycket värd att bevara både för Haparanda och Torneå. 

Föreningen Nordens lokalavdelning i Haparanda hoppas och anser att ”Färjkarlens hus” ska rustas upp till en kulturhistorisk symbol för gränslivet vid det som i dag kallas världens fredligaste gräns och som under krigsåren 1914–18 även fungerade som ”världens nålsöga” – porten till världens länder som annars hade stängda gränser.

Kulturhistoria

– I dag saknar vi byggnader som har betydelse för gränsstäderna Haparandas och Torneås gemensamma historia och dess framtid, säger föreningens ordförande, Ola Backe, Haparanda, som står bakom förslaget till ett bevarande. 

Huset ägs av Bengt Lundin, Haparanda. Han och många andra inom förvaltningen i Haparanda anser och tror på en upprustning av Färjkarlens hus. Även finska Torneås Nordenförening stöder förslaget. 

Färjkarlens hus står kvar på sin ursprungliga plats sedan det byggdes – bara det doftar kulturhistoria. Och huset i sig skulle kunna fungera som en turistmagnet.

– Huset och platsen skapar unika förutsättningar att ge framtida besökare inblick i det liv människorna levde på den tiden. Även ur kommande generationers synvinkel vore det tragiskt att inte ta till vara möjligheten som huset kan erbjuda, menar Backe. 

Lagt rivningen på hyllan

Förslaget är att via ekonomiskt bidrag rusta upp huset så att det kan erbjudas lokaler till föreningar och utställningslokaler. Ägaren Bengt Lundin hade först tänkt riva huset, men har nu lyssnat på dem som vill bevara det. Nu ligger det en ansökan hos länsstyrelsen om renoveringsbidrag. Under 2019 ska beslut tas angående räddningsåtgärderna. Riksantikvarieämbetet är det som fördelar ekonomiskt stöd till kulturverksamhet av det slag som nu föreslås

– Jag är inte ute efter att för egen del göra några ekonomiska vinster på att huset bevaras, säger ägaren Bengt Lundin, som stoppat undan kofoten och yxan i samband med sina första rivningsplaner. 

Länsstyrelsens kulturpersonal har tittat närmare på huset och inför en kommande ansiktslyftning beräknar kostnaderna för detta till omkring en miljon kronor.

Hurvida ”madamerna” vid svensk-finska gränsen var en mer organiserad yrkesgrupp eller skrå är inte känt, men damerna i fråga måste ändå ha varit till stor nytta för öst-västliga resanden och kommunikationer. 

Text och foto:

Jan Gustavsson