Vi människor dör direkt om vi utsätts för rymdens vakuum och strålning utan att ha på oss en rymddräkt. Men det finns en varelse som klarar av det och andra extrema förhållanden, nämligen björndjuret.

Det är inte många som har sett dem trots att de finns mitt bland oss. Och det kanske inte är så konstigt eftersom de flesta bara mäter 0,5 millimeter, de riktigt stora kan bli hela 1,5 millimeter. För att följa deras liv krävs mikroskop.

För några år sedan uppmärksammades björndjuren som jordens mest seglivade djur då de kan överleva i extrem kyla och hetta. Men kanske var det påståendet att björndjur kunde överleva i rymden som fascinerade mest.

Under en rymdfärd 2008 visade en svensk-tysk forskargrupp att björndjuren kan överleva extrem uttorkning och strålning i rymdens vakuum. Forskarna är nu intresserade av att veta vad som gör björndjuren så motståndskraftiga mot extrema förhållanden. Kunskapen kan få betydelse för rymdforskningen men är också intressant för till exempel livsmedels- och läkemedelsindustrin när det gäller lagring av mat, mediciner och vacciner – inte minst aktuellt i dessa dagar.

Extrema sjusovare

Björndjur, eller trögkrypare som de också kallas, finns över hela jorden, såväl på höga bergstoppar som i djupa hav. Hur många olika arter som finns är okänt, men siffran 1 300 har nämnts i sammanhanget och av dessa ska det finnas över 100 i Sverige.

Björndjuren är korta och rundlagda, inte helt olika små korvar. De har fyra benpar och varje ben avslutas med fyra till åtta klor eller sugskivor. Den rörformiga munnen har skarpa utväxter som kan användas för att perforera celler när djuret äter. 

Djuren lever vanligtvis i vatten men man kan också finna dem i mossor och lavar. De lever på alger, växtceller och små ryggradslösa djur.

Björndjuren är som sagt tåliga djur och de kan överleva i mycket ogästvänliga miljöer. Som försvar kan de gå in i ett kryptobiotiskt stadium, en sorts extrem dvala. Det är oklart hur länge de klarar av att befinna sig i detta stadium, men det verkar klart att de överlever tio år i alla fall. Efter att ha legat i dvala återupptar de sitt liv som om ingenting hade hänt. 

Klarar att bli nedfrysta

Normalt består en trögkrypare till 85 procent av vatten, men i kryptobios kan vattenhalten sjunka till en procent. Under den tiden kan ämnesomsättningen minska till 0,01 procent av den normala. De tål alltså extrem uttorkning. 

I en japansk studie, publicerad i Cryobiology 2016, hade man samlat frusen mossa i Antarktis 1983 och hållit denna nedfryst i minus 20 grader under 30 år. Ur mossan kunde man sedan plocka fram två trögkrypare och ett ägg. En av trögkryparna, liksom den som kläcktes ur ägget, kunde sedan få avkomma flera gånger trots den långa nedfrysningen. 

Uttorkade trögkrypare kan klara temperaturer ner till minus 272 grader, men då är det fråga om endast någon minut. Detsamma gäller om temperaturen stiger till plus 150 grader. Man kan dock inte kasta djuret i kokande vatten och förvänta sig ett positivt resultat. Experiment visade att hälften av aktiva trögkrypare dog inom 48 timmar om de vistades i 37-gradigt vatten. Temperaturhöjningen kräver tillvänjning.

Trögkrypare kan också överleva vid ett tryck som motsvarar sex gånger det som råder i Marianergraven, världens djupaste djuphavsgrav, 11 034 meter. 

Okänsliga för strålning

De tycks även tåla mycket högre doser strålning än andra djur och är de enda djur som har överlevt att vara ute i rymden. Av de experiment som har gjorts har man dragit slutsatsen att de kan klara sig ungefär tio dagar. 

Störst möjlighet att klara detta har de i uttorkat tillstånd. Om de utsätts för solens fulla UV-strålning, dör de tidigare. UV-strålningen verkar alltså vara det största problemet för liv i rymden.

Det har rapporterats att trögkrypare skulle vara de djur som innehåller störst andel DNA från andra arter. Alla jordens arter innehåller cirka en procent DNA från andra arter. Hos en art av trögkrypare hittade man i en studie över 17 procent, men siffran har ifrågasatts i senare studier. Dock tycks det vara en större andel än vad man hittar i andra djur.

Björndjuren på tv

Trögkrypare kan fortplanta sig på två sätt. Antingen sker fortplantningen sexuellt och kräver att en hane och en hona deltar eller också genom hermafrodism där en individ kan befrukta sig själv. Den senare varianten ger naturligtvis sämre genetisk variation och det är större risk att avkomman blir defekt.

Också i populärkulturen har trögkryparna ibland tagit plats. Förutom att de har synts i Star Trek, har man fått se trögkrypare lära sig dansa till musik av Taylor Swift i South Park 2017 och ett år senare dök en grupp vänliga ”vattenbjörnar” upp i tv-serien Family Guy.

Karl-Olof Hallman