Det svenska fikat har blivit kultur
Dela på Facebook 0
Skicka som e-post

Bland kända svenska företeelser hör kaffedrickandet, fikat, som är en viktig del av den svenska kulturen. Vi hör till de folk som dricker mest kaffe i världen och kaffet har blivit var mans livsdryck. 

 

Under 1700-talet öppnade så kallade kaffehus i Sverige efter influens från Paris och London. Carl von Linné skrev 1745 att kaffehus fanns i alla städer. I början av 1800-talet började schweizerier inrättas av främst schweiziska invandrare i de större städerna. Det var tidiga konditorier som erbjöd en kopp kaffe till bakverk. 

Vid mitten av 1800-talet var kaféer av fransk typ vanliga och det offentliga kaffedrickandet blev nu allmänt accepterat. 

De tidigare kaffehusen hade dåligt rykte och var mest till för männen, men kaféerna blev även tillgängliga för kvinnorna. Från att tidigare enbart ha varit något för borgerskapet blev kaffedrickandet vanligt bland alla samhällsklasser i slutet av 1800-talet. Speciellt kom kaffedrycken att bli en viktig del av kvinnornas liv. Det så kallade kafferepet blev ett trevligt avbrott i hemarbetet och kakor och bröd blev en viktig del av fikandet. 

 

Flera kaffeförbud

År 1647 skickade Karl X Gustav ett sändebud till sultanen i Konstantinopel (dagens Istanbul) i Turkiet. Det var Clas Brorson Rålamb som troligtvis först av alla svenskar beskrev kaffet och drickandet. Han var inte det minsta imponerad av drycken som han bjöds på utan ansåg att den smakade som stekta ärter. 

Men drycken introducerades, oavsett denna nedgörande kritik, i slutet av 1600-talet i vårt land och blev en innedryck bland överklassen. Staten oroades av importen av det dyra kaffet och utfärdade 1756 det första kaffeförbudet, som kom att följas av nya förbud under olika tider; det sista varade mellan 1817 och 1822. Man ville hindra en alltför stor import av denna lyxartikel, men också för att stoppa kaffehusen som blivit ett tillhåll för spel och vadslagning. 

Det var i första hand bondeståndet som var emot kaffet, mest beroende på att de tre högre stånden (präster, adel och borgare) hade förbjudit hembränning, vilket drabbade bönderna. Det var främst överklassen som drack kaffe, en bonde föredrog för det mesta en sup. 

 

Kafferepet föds

De statliga kaffeförbuden trotsades och hindrade inte folk från att dricka kaffet, som efterhand spred sig i alla samhällsklasser. En kaffepanna i koppar blev ett viktigt föremål i hemmen och en fin kaffeservis blev en statussymbol hos människor som hade råd med en sådan. 

När kaffedrickandet blev vanligt bland kvinnor från mitten av 1800-talet blev dock många män provocerade. De menade att inte var något för kvinnor att dricka kaffe för egen njutning och att viktig arbetstid gick till spillo. Männen kunde dricka kaffe bara för nöjes skull, men kvinnornas kaffedrickande sågs av många som ett slöseri med tid. 

Detta ledde till det så kallade kafferepet som ursprungligen var ett drickande av kaffe under arbetet med att repa linne eller gamla kläder som senare skulle användas. 

Kafferepet blev en social institution bland hemmafruarna, de kunde samla sina väninnor till ett trevligt umgänge samtidigt som de gjorde något nyttigt. Kvinnorna tog med sig handarbeten eller kläder som skulle lagas, för de kunde ju inte sitta sysslolösa. 

Trots att de arbetade under sitt kaffedrickande kunde de ändå bli hånade av männen, som tyckte att de bara satt och surrade! 

Efter att vi fått järnspisen med ugn på 1850-talet och ett billigt socker genom egen sockerbetsproduktion blev bakandet av kakor och sött bröd en viktig del av kafferepet. För även om kaffet var huvudsaken på kafferepet blev antalet kakor viktigt, det skulle var minst sju sorters kakor och bröd.

 

Många oskrivna regler

Det fanns en massa oskrivna regler kring kafferepet beroende på om kvinnan som bjöd var gift eller ogift, vad som var vanligt med kafferep på orten och i bekantskapskretsen. 

Beroende på gästernas status var valet av servis, duk och servetter svårt. 

Kafferepet var som mest utbrett före andra världskriget och det fanns speciella böcker att köpa som berättade om hur kafferep skulle genomföras för att bli lyckade. 

Efter ransoneringen av kaffet under kriget – kaffet släpptes fritt först den 18 augusti 1951 – minskade kafferepen drastiskt. Visserligen återvände vi till ett ökat kaffedrickande i början av 1950-talet både på kaféer som hemma, men det moderna fikandet blev inte omgärdat av de många regler som gällde tidigare under kafferepens tid. Att ses över en kopp kaffe av något slag är fortfarande en viktig del av vårt umgänge.

 

Sven-Åke Henriksson

Dela på Facebook 0
Skicka som e-post

Veckans tidning

Nyhetsbrevet

Vill du ha information, erbjudanden och rabatter från Kvällsstunden?

Prenumerera på nyhetsbrevet!

När du registrerar dig på Nyhetsbrevet samtycker du till att få exempelvis erbjudanden, rabatter och allmän information från Kvällsstunden via e-post. Du kan när som helst säga ifrån din prenumeration på nyhetsbrevet om du inte längre vill ha det.

Kontakta oss

Telefon:
021-19 04 15

 

Mejl: Klicka här

 

Post:
Kvällsstunden
Box 1080
721 27 Västerås

 

Kvällsstunden och kvallsstunden.se ägs och ges ut av Tidningshuset Kvällsstunden AB. Ansvarig utgivare: Claes Nero. Mer information om Kvällsstunden hittar du här.

Följ oss på Facebook

  • Kvällsstunden
    5.0
    powered by Facebook
    Sölve Dahlberg
    Sölve Dahlberg
    2018-12-08T20:56:49+0000
    Jag trivs med Kvällstunden.Det är blandat i den.För var och en.
    Lasseman Svensson
    Lasseman Svensson
    2018-10-15T20:09:11+0000
    Jag är 67 år inne på mitt snart 68:tionde år och är inte allt för gammalmodig, jag gillar Kvällsstunden och finner ro i att bläddra i denna tidning. Som sagt det är trevligt att bläddra i en riktig tidning i denna digitaliserade värld.
    Gunnar Johansson
    Gunnar Johansson
    2018-09-27T11:18:32+0000
    Kvällsstunden är en riktig "Läsetidning" och med äsvärda artiklar från äldre dagar till nutid Tidningen är svår att vara utan helt enkelt
    Christina Ögrim
    Christina Ögrim
    2018-05-16T13:42:08+0000
    ETT STORT JUBILEUMSGRATTIS till Kvällsstunden 80 år! Jag förstår verkligen varför ni finns kvar efter 80 år. Det är en tidning som jag läser med förtjusning och förväntan. Tittar ivrigt och längtansfullt efter brevbäraren varje tisdag. Älskar er traditionella och lättlästa layout. Modernisera för allt i världen ingenting! Njutningen av att läsa en äkta papperstidning i behändigt format - HELT UTAN ANNONSER - är ovärderlig. Era artiklar och reportage är alltid intressanta och läsvärda. Många gånger om celebriteter från förr i tiden, och som verkligen behöver dras fram ur glömskan. Det blir för mig en nostalgitripp down the memory lane. Er digitala service gör det enkelt, bekvämt - och gratis - att lämna tävlingssvar. Sedan är det bara att ivrigt invänta lottvinsterna. Dessutom är det perfekt storlek på korsordsrutorna, så texten blir lättläst för en starropererad. Nu i vecka 20 har Kvällsstunden dessutom förärat mig med en helsida om "Rännstensungen från Götgatan 83". Det har gjort mig alldeles varm om hjärtat och oerhört stolt och glad. Då kan jag inte göra annat än att ge Kvällsstunden FEM SKINANDE GULDSTJÄRNOR
  • Radio Viking (sponsrad)

    Lyssna på Radio Viking här! Klicka på radion för att starta!

    radioRV7