Dubbelt Nobelpris i litteratur: Dags för en kvinna?

Vem blir årets nobelpristagare i litteratur? På torsdag vet vi!

Dela på facebook
Dela på Facebook
Dela på email
Skicka som e-post

Nobelveckan är i gång och nu på torsdag den 10 oktober – klockan 12:55 – meddelar Svenska Akademien årets två nobelpristagare i litteratur. Kvällsstundens mångårige medarbetare Ulf Nihlén lyfter fram heta kandidater.

 

Efter det minst sagt förvirrade bråket inom Svenska Akademien känner sig ”de aderton” nu redo att återigen dela ut det eftertraktade Nobelpriset inom litteratur – ett av världens mest eftertraktade.  

Eftersom man ”missade” ett år delas priset ut för både 2018 och 2019. Båda åren är prissumman nio miljoner kronor.

Sammanlagt delas det ut fem Nobelpris den 10 december, av vilket ett – fredspriset – delas ut i Norge. Jämte litteraturpriset är fredspriset det som brukar väcka mest uppmärksamhet.

De övriga Nobelprisen är i fysik, kemi och i medicin eller fysiologi. Sedan finns det ett sjätte pris – ekonomipriset. Det är inte ett ”äkta” Nobelpris utan instiftades 1968 av Riksbanken i samband med dess 300-årsjubileum som ett pris till Alfred Nobels minne. Nobelstiftelsen godkände priset.

Vilka tippas då få 2018 och 2019 års Nobelpris i litteratur? 

Spekulationerna är lika många – om inte fler – än tänkbara kandidater. Att en av pristagarna, kanske båda, är en kvinna är väl inte en djärv gissning. Dels för att kvinnorna är sorgligt förbigångna i prisets historia, dels – och framför allt – för att det finns ovanligt många ypperliga kvinnliga författare som är väl värda priset.

 

Joyce Carol Oates, ständig kandidat

Sedan Nobelpriset började delas ut 1901 har endast 14 kvinnor tilldelats utmärkelsen. 

Något som det nu säkert blir ändring på. 

Den ständigt tippade, men hittills ständigt sidsteppade amerikanska författarinnan Joyce Carol Oates borde vara ett självklart val. Men av någon anledning har den svenska akademien hittills inte ansett henne värdig priset, däremot gav man 2016 priset till den amerikanske rockmusikern Bob Dylan som tydligen ansågs som en bättre författare.

Men än är det inte försent att ge priset till Joyce Carol Oates, som 81 år gammal är lika produktiv som hon varit i hela sitt vuxna liv. Hon har skrivit mängder av hyllade romaner, novellsamlingar och pjäser samt poesi, essäer och kritik. Hon räknas till en av USA:s mest betydande författare och har fått en lång rad priser och utmärkelser. Det är egentligen bara Nobelpriset i litteratur som saknas!

Den bästsäljande och prisbelönta kanadensiska författaren, poeten och litteraturkritikern Margaret Atwood, född 1939, är ett en annan kvinnlig Nobelpriskandidat som det talats länge om och som är jämnårig med Joyce Carol Oates.

 

Höjts till skyarna

Betydligt yngre är nigerianska Chimamanda Ngozi Adichie som allt fler för fram som en möjlig pristagare. Hon fick sitt stora internationella genombrott med romanen ”En halv gul sol” och har kallats för sin generations främsta afrikanska författare. Hennes senaste roman ”Americanah” har med all rätt höjts till skyarna.

Den amerikanska författaren Anne Tyler, född 1941, har också många förespråkare, liksom Isabel Allende, född 1942 i Chile, som har fått en oräknelig mängd utmärkelser. Hon anses vara en av de första framgångsrika kvinnliga romanförfattarna i Latinamerika och är främst känd för romanen Andarnas hus. 

Om den svenska akademien återigen väljer att ge priset till en manlig författare finns flera kandidater. Många är från USA – Jonathan Franzen, född 1959, Richard Ford, född 1944 och Don DeLillo, född 1936 är de tyngsta namnen.

Den franske författaren Michel Houellebecq, född 1956, har många förespråkare.

Ett namn som också brukar nämnas i nobelprissammanhang är Mircea Cartarescu, född 1956 i Bukarest. Han räknas till Rumäniens och Europas allra främsta författare.

Den portugisiska författaren Antonio Lobo Antunes, född 1942, är ett annat tänkbart namn. Jämte nobelpristagaren José Saramago är han den store förnyaren inom portugisisk prosa och en av Portugals mest översatta författare. Hans berättarstil är influerad av Willian Faulkner och Louis-Ferdinand Céline.

 

Strid om priset

Svenska Akademien fick minst sagt en olycklig start när man 1901 tilldelade den obetydlige franske poeten Sully Prudhomme det första Nobelpriset. När det offentliggjordes protesterade större delen av kultureliten.

Då fanns på den litterära världsscenen bjässar som Leo Tolstoj, Henrik Ibsen, August Strindberg, Emile Zola och Henry James, bara för att nämna några värdiga pristagare. Ingen av dem kom någonsin att få det.

Inte blev kritiken mindre mot Akademien när man lät 1902 års pris gå till den 85-årige tyska historikern Theodor Mommsen. Därmed knäsattes också principen att emellanåt ge priset till icke skönlitterära författare. De mest kända exemplen är Winston Churchill som fick litteraturpriset 1953 och Bob Dylan som fick det 2016.

Allt sedan det första Nobelpriset har det stått strid om priset. Dels har många ansett att det gått till ”fel” författare, dels att nordiska och svenska författare varit överrepresenterade.

Dessutom har priset alltför ofta gått till författare som haft sin betydande produktion långt bakom sig. Det var ingalunda Nobels mening att utmärkelsen skulle vara ett ”pensionärspris”. Ett välkänt exempel är Michail Sjolochov, som hade sitt storverk ”Stilla flyter Don” 30 år bakom sig när han fick priset.

 

Postumt pris

Åtta svenska författare har fått Nobelpriset, nämligen Selma Lagerlöf (1909), Verner von Heidenstam (1916), Erik Axel Karlfeldt (1931), Pär Lagerkvist (1951), Nelly Sachs (1966), Eyvind Johnsson (1974), Harry Martinsson (1974) och Tomas Tranströmmer (2011).

Vid två tillfällen har Nobelpriset utdelats postumt. Båda gångerna har det gått till svenskar. 1931 fick Erik Axel Karlfeldts diktning – som det ordagrant stod i motiveringen – litteraturpriset. 1961 fick Dag Hammarskjöld, som omkom den 17 september samma år, fredspriset.

När Eyvind Johnson och Harry Martinsson tilldelades Nobelpriset var kritiken inte nådig. I jämförelse med många andra pristagare var det inget dåligt val. Men priset var ändå olyckligt eftersom båda satt i Svenska Akademien.

”Ett hånskratt, rullade kring jordklotet”, sammanfattade Sven Delblanc saken i Expressen.

För Harry Martinsson personligen blev hånet och kritiken uppenbarligen än mer uppslitande än för kollegan. Många anser att det bidrog till hans sjukdom och hans självmord i februari 1978.

Och så till slut den eviga debatten om vilka som borde fått, men aldrig fick priset. Den listan toppas nog av Graham Greene, ständigt tippad under många år, men ändå lottlös. Andra storheter som blivit utan pris är Joseph Conrad, Alberto Moravia, Rainer Maria Rilke, Mark Twain och Jorge Luis Borges.

Kanske kommer också Joyce Carol Oates att hamna på den listan över förlorare, men hon har ju fortfarande chansen.

 

Ulf Nihlén

Joyce Carol Oates är en ständig Nobelpriskandidat. Kanske blir det hennes tur i år. Foto: Dustin Cohen.
Den bästsäljande och prisbelönta kanadensiska författaren, poeten och litteraturkritikern Margaret Atwood. Foto: Jean Malek.
Ngozi Adichie fick sitt stora internationella genombrott med romanen ”En halv gul sol”. Foto: Wani Olatunde.
Mircea Cartarescu räknas till Rumäniens och Europas allra främsta författare. Foto: Cato Lein.
Dela på facebook
Dela på Facebook
Dela på email
Skicka som e-post

Nyhetsbrevet

Vill du ha information, erbjudanden och rabatter från Kvällsstunden?

Prenumerera på nyhetsbrevet!

När du registrerar dig på Nyhetsbrevet samtycker du till att få exempelvis erbjudanden, rabatter och allmän information från Kvällsstunden via e-post. Du kan när som helst säga ifrån din prenumeration på nyhetsbrevet om du inte längre vill ha det.

Telefon:
021-19 04 15

 

Mejl: Klicka här

 

Post:
Kvällsstunden
Box 1080
721 27 Västerås

 

Kvällsstunden och kvallsstunden.se ägs och ges ut av Tidningshuset Kvällsstunden AB. Ansvarig utgivare: Kalle Östgren. Mer information om Kvällsstunden hittar du här.

4.9/5
  • Kvällsstunden
    5.0
    drivs av Facebook
    Gert Öjendal
    Gert Öjendal
    2019-11-14T22:25:39+0000
    Historiskt sett mycket intressant läsning.Tyvärr fungerar inte webbkontot - går inte att logga in eller återställa lösenordet - vilket är synd eftersom jag gärna vill kunna läsa tidningen när jag är på resande fot.läsa mer
    Inga-Britt Gustafsson
    Inga-Britt Gustafsson
    2019-11-04T15:50:33+0000
    Intressanta artiklar, både historiska och i realtid. Rogivande, avstressande läsning. Gillar den lite gammeldags känslan, både namnet och typsnittet känns trevligt. Har fått vänner att både prova tidningen och bli prenumeranter 🙂läsa mer
    Bertil Berg
    Bertil Berg
    2019-10-06T08:29:07+0000
    Bra reportage, blandat historiskt & nutid
    Rita Faith
    Rita Faith
    2019-07-31T00:17:15+0000
    Man slipper skvaller Flera intressanta artiklar Trevlig , mysig tidning
  • Lyssna på Radio Viking här! Klicka på radion för att starta!

    radioRV7