Med sång, dans, regi och skådespeleri underhöll hon svenska folket i 50 år. Den 16 mars avled Berit Carlberg ­hastigt  och oväntat, 79 år gammal.

Berit Carlberg föddes i Uddevalla den 4 mars 1942. Genom hela sin uppväxt brottades hon med dålig självkänsla, något som bottnade i den jante-mentalitet som präglade hemstaden, och som hon själv sade i en intervju i TT 2017:

– I hela mitt liv kände jag: jag ska visa dom! Jag är otroligt envis och har mest haft glädje av det. Jag är inte så musikalisk, men jag övade tusen gånger mer än kamraterna – och lyckades, sa hon då.

Berit Carlberg började sin karriär med sångstudier för Gunnel Högberg-Nygren. 1964 kom hon in på Statens Scenskola i Malmö och redan tre år senare, 1967, slog hon igenom stort som Hanna Glavari i Glada änkan på Oscarsteatern. Hennes motspelare var självaste Jarl Kulle, och tillsammans genomförde de över 320 föreställningar.

Kritikernas mottagande var varmt och uppskattande. Berit Carlberg ansågs ha en ovanligt god scensäkerhet, något som gjorde gott för hennes självtillit. 

Våren 1969 spelade hon mot ytterligare en gigant, Jan Malmsjö, i Komedi i mörker och därefter begav hon sig ut på turné med Riksteatern. På repertoaren stod bland annat En skojares dagbok, Kiss me Kate och Jeppe på berget. 

Från Geigert till Poppe

Berit Carlberg anlitades som revyprimadonna hos Hagge Geigert och blev kvar på Lisebergsteatern i Göteborg i tre säsonger. Här medverkade hon bland annat i Cirkus Fälldini som drev med ett antal politiker, däribland dåvarande statsministern Thorbjörn Fälldin som också fick ge namn åt revyn. Den spelades på Lisebergsteatern 1981 och 1982 och blev en stor succé. Bland de mest uppmärksammade inslagen var Berit Carlbergs uppmärksammade imitation av Kjerstin Dellert.

Från Hagges revy gick färden till Peter Flack i Örebro och Tjadden Hällström i Norrköping, där hon fortsatte spela revy till publikens jubel. 

Mest känd är hon kanske ändå som Nils Poppes primadonna i en lång rad farser och operetter på Fredriksdalsteatern i Helsingborg. Deras samarbete började redan 1971, i Vita Hästen, och pågick under hela 17 säsonger. 

Bland de många uppsättningarna på Fredriksdalsteatern kan nämnas Fars lille påg, Blomman från Hawaii och Spanska flugan. Den sistnämnda är en klassisk tysk fars skriven av Franz Arnold och Ernst Bach 1914. Sedan tillkomsten har den satts upp på en mängd olika teatrar, främst i Tyskland och här i Norden, och den har varit en återkommande publiksuccé i både Oslo och Köpenhamn. Pjäsen handlar om senapsfabrikören Ludvig Klink som i sin ungdom gjorde ett amoröst snedsteg med en eldig spansk dansös, vilket resulterade i en utomäktenskaplig son. Den hemligheten har han dolt för sin hustru i 20 år, samtidigt som han i smyg och under stort hemlighetsmakeri betalat för sin sons uppehälle. Men sanningen kommer alltid fram till slut och när historien börjar rullas upp är cirkusen snart i full gång.

Fredriksdalsteatern satte upp Spanska flugan 1992, med Olof Lundström Orloff som senapsfabrikören och Berit Carlberg som hans hustru. Nils Poppe själv, som då hade fyllt 82, medverkade också i rollen som prästen Anton Tideman och föreställningen filmades och finns utgiven på dvd. 

Väldigt Poppelär 

Berit Carlberg kom att bli mycket god vän inte bara med Nils Poppe utan också med hans familj. 

– Hon började hos min far 1971 och då var jag bara två år gammal. Han anställde henne efter att hon hade gjort ett stort genombrott i Glada änkan på Oscarsteatern, sa Anna Maria Poppe i en intervju i GT efter Berit Carlbergs död. 

– Jag var bara ett barn då men vi hade en väldigt nära relation under alla år och var där och jobbade under 17 somrar. Hon var en väldigt fin familjemedlem och var också gudmor till en av våra söner, sa Anna Maria Poppe. 

Hon berättade också att Berit Carlbergs död kom som en chock:

– Hon var mitt i steget på något sätt och var ute på promenader om dagarna. Men det jag kan säga om henne är att hon var en väldigt lojal och viljestark person med en stor begåvning.

Prisad vissångerska 

Berit Carlberg var inte bara skådespelerska utan även en duktig sångerska, som gärna ägnade sig åt viskonsten. 1985 gav hon ut lp-skivan Söta drycker, beska droppar, med texter av vissångerskan och poeten Marja Entrich. Expressen recenserade och gav skivan full pott – fem getingar. 

Under flera somrar producerade Berit Carlberg egna föreställningar i Hågelbyparken i Stockholm och vid kulturhuset Hebbevillan i Södertälje. Hebbevillan blev platsen för urpremiären av hennes uppsättning av Kvinnans list 2010. 

Pjäsen är skriven av Franz Arnold och Ernst Bach och är en klassisk förväxlingskomedi i högt tempo och med mycket sång och musik. Den har satts upp otaliga gånger sedan den skrevs på 1950-talet, och under många olika namn. 

Själv medverkade hon i den redan på Fredriksdalsteatern 1976, då Nils Poppe satte upp den under namnet Oskulden från Mölle. Berit Carlberg valde dock att kalla den Kvinnans list när hon satte upp den vid Hebbevillan i Södertälje sommaren 2007. Succén blev total och senare turnerade hon och ensemblen runt Sverige med föreställningen.  

Strindbergsdrama 

Sommaren 2013 spelade Berit Carlberg Pelikanen av August Strindberg vid Hebbevillan. Dramat, med en ansvarslös mor och tillika otrogen hustru i centrum, fick lysande recensioner i Länstidningen Södertälje och Berits insats hyllades:

”Det är lätt att förstå Strindbergs tanke med pjäsen, där den frånvarande fadern idealiseras och görs till ett offer för den onda modern som både försummar barnen och är otrogen med mågen. Det kunde också vara lätt att låta Elise bli en nidbild. Men det går inte att hata Elise i Berit Carlbergs tolkning. Till det är hon alldeles för mänsklig. Nöjeslysten och ansvarslös, måhända, men också storögt charmerande och okuvlig.”

Det är just så vi minns Berit Carlberg – som charmerande och okuvlig, oavsett vilka roller hon spelade. Den 16 mars dog hon och en lysande primadonna tystnade. 

Bitte Assarmo