Det är pluspoäng till honom. Och deras vita kepsar  var också sevärda. Ni som gillar bandynostalgi får även se Hans Stöveln Öberg när han gör ett av målen. En annan godbit som ni bara inte får missa!

Filuren i buren kallade någon ordglad skribent fenomenet Bosse Nilsson. Och det stämmer på pricken på honom. För roligare och duktigare målvakt får man leta länge efter. Om han ens går att hitta.

Men i sanningens namn fanns det de som inte gillade honom. För alla galna upptåg han spelade ut på bandyisen och på de stora fotbollsarenorna.

Första SM-guldet

Hans idrottskarriär inleddes tidigt hemma i Skutskär. Platsen var arbetarbostaden i Svarthem. Hans fyra år äldre bror Börje agerade skarprättare när han dunkade på det ena skottet efter det andra mot Bosse. Målet var en vedbod.

Bosse lärde sig snabbt hur man fångar bandybollar. Det var inte många bollar som slog i vedboden, de flesta skotten hamnade i Bosses nypor.

Som 15-åring ansågs han vara mogen att vakta Skutskärs- målet och 18 år gammal kunde han fira sitt första SM-guld 1944 då Västerås SK besegrades med 2-0.

Det skulle bli ett nytt SM-guld 1959. Även då med Västerås som motståndare. Inte mindre än 20 770 personer fanns på plats för att se vem som skulle ta hem guldet. Med 2-1 vann Skutskär på Stockholms Stadion och matchvinnaren var Bosse  Nilsson som gjorde en rad avgörande räddningar när det stod och vägde.

Hans lag deltog även i två andra SM-finaler, 1942 samt 1964. Men då fick Skutskär och Bosse nöja sig med två förluster.

Drabbades av sjukdom

Bosse blev het som målvakt och kallades 1943 till landslaget. Det gick bra för både Sverige och Bosse. Resultatet 2-0 är ju som ljuv musik för ett lag och inte minst för målvakten. Att ”hålla nollan” i en match är alla målvakters dröm. Och att göra det i en landskamp, för en debutant, är hur stort som helst.

Det var nära att Bosses karriär skulle få ett abrupt slut på 40-talet då en läkare förbjöd honom att fortsätta med bandyn. Detta sedan läkaren ställt diagnosen lungtuberkulos.

Läkaren ansåg att han riskerade livet om han inte gav upp sin karriär.

Men Bosse hade inte några tankar på att ge upp. Han kom tillbaka. Mot alla odds gjorde han en försiktig comeback i Söderfors GoIF, i hopp om att återkomma till de stora arenorna igen.

Han kom tillbaka. Till Sandvikens AIK och slutligen Skutskär. En publikfriare var tillbaka i strålkastarljuset och bandyn hade fått en ny dimension.

En skämtare på plan

Bosse Nilsson blev en av de mest färgstarka profiler i Sveriges bandyhistorien. På den tiden fanns det utrymme för en som gjorde det där lilla extra.

Många av hans upptåg var milt sagt skrattretande. Han höll aldrig tyst på planen. Som när en motståndare kom fri mot honom i en match.

– Ingen fara, skrek Bosse. Han är ofarlig, låt han skjuta. Jag tar den. Och det gjorde han. Till skyttens stora förtvivlan.

Vid ett annat tillfälle kom en annan motståndare ensam mot Bosse.

– Du får en tia om du sätter den, meddelade  Bosse och skrattade högt. Det blev inget mål och Bosse kunde behålla sin tiokronorssedel.

När ett frislag skulle slås så ropade Bosse:

– Alla lösa skott går om. En och annan blev lite nervösa och sköt också ett löst skott som Bosse lätt fiskade upp.

Det berättades även att Bosse ibland hade en extra bandyboll förvarad i fickan. Den användes vid särskilt snöiga föreställningar då bollen i själva verket låg inne i den packade snön.

Alla, särskilt motståndarna förstås, var förstås inte så glada att bli lurade på ett och annat mål.

Så här sextio år senare kanske man ändå kan skratta åt Bosses poänggivande tricks. Eller?

Domaren dömmer

Vid ett tillfälle på ett hotell fick bandylegenden Nicke Bergström, Nässjö och landslaget, skjuta på Bosse. Platsen var en korridor och Bosse ställde sig framför en stor imponerande spegel med guldkant. Nicke sopade på men Bosse höll tätt och ingen spegel gick i tusen bitar. Ett sånt upptåg var typiskt Bosse Nilsson.

En riktig pärla har jag sparat till slut. Det var en allsvensk match på Värendsvallen i Växjö där Öster hade sin hemmaplan. Och Bosse Nilsson var domaren i matchen.

Tommy Svensson, fd förbundskapten, spelade då i Öster. Pappa Stig satt förstås på läktaren och följde matchen. Öster förlorar matchen efter en straff som Bosse Nilsson tilldömde motståndarlaget.

Efter matchen gick Tommy  fram till Bosse och sa:

– Pappa tyckte att straffen var feldömd.

– Jaså, pappa tyckte det. Vad tror du mamma säger om det.

Bosse flyttade till Sandviken och blev vaktchef på Sandvik. Men sin sista tid framlevde Bosse med sin fru Gullan hemma i Skutskär. Bosse Nilsson avled 2002 vid en ålder av 76 år.

Sten R. Sundberg