En barnmorska har förlöst en kvinna i hemmet i östgötska Gistad. Året är 1959.
Foto: Arne Gustafsson
Från jordgumma till barnmorska
Dela på facebook
Dela på Facebook

De kallades jordgummor, kvinnorna som hjälpte till vid förlossningar. De hade ingen formell medicinsk utbildning utan var ”kloka gummor” med magiska krafter och ovanlig kunskap. Den mest omtalade jordgumman i Sverige var tyskan Catarina Wentin som förlöste drottning Ulrika Eleonora när Karl XII föddes 1682. 

 

Andra äldre benämningar var hjälpgumma, närkvinna och ljusmor, men jordgumma eller jordmor var vanligast. Ordet kommer från det fornnordiska ordet ”jod” som betyder barn eller avkomma.

Före 1600-talet fanns inga läroböcker i förlossningsmedicin, jordgumman lärde sig av naturen, erfarenheter och muntligt förmedlade kunskaper. 

1609 kom fransyskan Louyse Bourgeois ut med boken Diverse observationer rörande sterilitet, missfall, fertilitet, förlossning och kvinnors och barns sjukdomar. 

Den första statliga förordningen kom 1571 då jordgummornas arbete reglerades. År 1663 ålades Collegium Medicum (föregångare till Socialstyrelsen) att kontrollera jordgummorna och då fick läkare ansvar över jordgummorna. 

Den 14 oktober 1777 kom ett rikstäckande reglemente för hela Sverige. Vid publiceringen av ett nytt reglemente år 1819 började namnet barnmorska användas i stället för jordgumma. Men i Danmark heter det fortfarande jordemoder och
i Norge jordmor.

Det första Allmänna barnbördshuset i landet öppnade
i Stockholm 1775 på Fredsgatan 9, nuvarande Rosenbad. Här placerades också landets första barnmorskeutbildning. Allmänna BB var främst ett ställe för ogifta och fattiga barnaföderskor, men även för högreståndskvinnor som inte ville röja sin identitet. Från 1700-talet började utbildade barnmorskor att ersätta jordemödrar utan formell examen och 1819 års reglemente innebar slutligen att jordemorskrået upphörde. Först under första halvan av 1900-talet blev det vanligt att även landsbygdsbefolkningen födde barn på städernas förlossningsavdelningar. I dag föds nästan alla barn i Sverige på sjukhus.

 

Barnmorskeutbildningen

Läkaren Johan von Hoorn (1662–1724) i Stockholm startade en riktig barnmorskeutbildning i Sverige. Hoorn hade sett att av 100 dödfödda barn i Stockholm hade omkring 95 dött vid förlossningen och insåg att jordgummorna måste få utbildning för att det skulle bli en förändring. Han lärde bland annat ut handgrepp för att vända barn inne i livmodern för att göra en förlossning möjlig, en kunskap som var livräddande före kejsarsnittens tid. Hoorn hade studerat obstetrik, läran om graviditet, förlossning och barnsäng, i Paris i slutet av 1690-talet och när han kom tillbaka till Stockholm bekostade han 1697 utgivningen av Sveriges första bok i förlossningskonst kallad Den Swenska Välöfvade Jordgumman. Men det var bara i huvudstaden det gick att få utbildning – det var inte många socknar i landet som bekostade sina hjälpgummor någon skolning. Under 1800-talet och in på 1900-talet skickade provinsialläkarna i landet in mängder av rapporter till dåtidens Socialstyrelsen där de påtalade att sockenmännen inte gjorde någonting för att hjälpa kvinnor att föda barn. Någon skrev att de satte högre värde på sina hästar och kor än sina kvinnors väl och ve vid förlossningar. 

Det skulle dröja ända till 1908 innan riksdagen beslutade att det skulle finnas en utbildad barnmorska i varje kommun. 

 

Handtvätt infördes

Trots de förbättrade kunskaperna hos läkare och jordgummor var ”jordängeln”, barnsängsfebern stor. När det var som värst, år 1840, dog en av fem intagna kvinnor. Det var först i slutet av 1800-talet som man insåg att dödligheten i barnsängsfeber minskade betydligt om den som förlöste hade rena händer. År 1877 infördes handtvätt med desinfektionsmedlet karbolsyrelösning på Allmänna BB i Stockholm. Dödsfallen i barnsängsfeber sjönk då från 4,2 procent till 0,32 procent på ett år (1887–1888). 

Trots barnmorskornas betydelse hade de mycket låg social status i vårt land under 1800-talet. Det berodde bland annat på att det fanns ogifta mödrar bland barnmorskorna, men också på att de rekryterades från bonde- och arbetarklassen. 

Johanna Bovall Hedén (1837–1912), klockardotter från Närke, tog upp kampen för barnmorskorna. Hon arbetade först som sockenbarnmorska och sedan blev hon föreståndare och lärare på Göteborgs Barnmorskeanstalt. Hon grundade även  Svenska Barnmorskeförbundet, Sveriges första kvinnliga yrkesförening. Det första allmänna barnmorskemötet hölls den
12–14 juli 1886 i Stockholm då 191 barnmorskor samlades från hela landet.

År 1921 blev det lagstadgat att en barnmorska skulle ha två års utbildning. Från mitten av 1900-talet blev kravet en grundläggande sjuksköterskeutbildning för att bli barnmorska. Under 1900-talet började allt fler kvinnor att föda på BB. Från 1920 till 1940 minskade hemförlossningarna från 90 till 35 procent av alla födslar. På 1950-talet föddes bara fem procent av barnen i hemmen och
i dag är det endast ett fåtal barn som föds hemma. Mödra- och barnadödligheten minskade i takt med utbyggnaden av sociala reformer i folkhemmets Sverige. Från början var yrket barnmorska frikopplat från sjukvården men sedan 1960-talet har den svenska barnmorskeutbildningen i sin helhet samordnats med hälso- och sjukvården.

 

Privata förlossningshem

Att bli gravid utanför äktenskapet ansågs skamligt långt in på 1900-talet. Det gav upphov till en vinstdriven vård på privata förlossningshem. Redan på 1700-talet hade Gustav III försökt göra något åt stigmatiseringen av ogifta mödrar eftersom skammen var orsaken till många barnamord. 1778 instiftade han det så kallade ”barnamordsplakatet”. Det innebar att barnmorskor belades med tystnadsplikt och att föräldrarna till ett utomäktenskapligt barn kunde antecknas som okända i kyrkboken, för det allra mesta gällde det fadern. När dagstidningarna blev vanliga i slutet av 1800-talet blev det vanligt med annonser som riktades till gravida kvinnor som ville ha diskreta förlossningar och inackorderingar. Annonserna kom från privatpraktiserande barnmorskor eller sjuksköterskor som tog emot kvinnor för förlossning i sina hem.

Förlossningshemmen var mindre än de offentliga och vårdkostnaden var mycket högre. De kvinnor som använde sig av de privata förlossningshemmen fick ofta pengar från fäderna som inte ville bli kända. De privata förlossningshemmen var som vanligast under 1930-talet. 

1931 infördes krav på godkännande från Medicinalstyrelsen. Hemmen skulle bland annat föra journal och ha kontakt med en legitimerad ansvarig läkare för att få driva ett privat förlossningshem. Genom att det blev allt vanligare att barn föddes utom äktenskapet, samt en utbyggnad av en allmän och kostnadsfri förlossningsvård från 1937, minskade behovet av privata förlossningshem. 

En som födde och hade barn på ett privat förlossningshem var författarinnan Astrid Lindgren. Hon väntade sitt första barn som 19-åring med den redan gifte chefredaktören för Vimmerby Tidning och födde 1926 som ogift sin son Lars i Köpenhamn. Sonen Lars fick bo i fosterfamilj där under sina första år. 

Barnmorskorna har haft ett viktigt arbete genom tiderna men har inte alltid fått den uppskattning av samhället som de förtjänar. 

 

Sven-Åke Henriksson

Till vänster: Födande kvinna på förlossningsstol ur Rosegarten (1513) av den tyske läkaren Eucharius Rösslin, det första kända verket om förlossningskonst. Till höger: Barnmorskan Johanna Bovall Hedén var en pionjär inom yrket. 1886 startade hon Barnmorskeförbundet. Foto: Kalls kyrkoarkiv
Dela på facebook
Dela på Facebook

INFORMATION MED ANLEDNING AV CORONA

Kvällsstundens redaktion arbetar just nu med begränsad bemanning och under denna coronaperiod kan det tidvis vara lite svårare att komma i kontakt med oss. Vi hoppas på din förståelse.

 

Telefon:
021-19 04 15

 

Mejla kundtjänst: Klicka här

 

Post:
Kvällsstunden
Box 1080
721 27 Västerås

 

Kvällsstunden och kvallsstunden.se ägs och ges ut av Tidningshuset Kvällsstunden AB. Ansvarig utgivare: Marc Löfgren. Alla kontaktuppgifter till redaktionen hittar du här.

Nyhetsbrevet

Vill du ha information, erbjudanden och rabatter från Kvällsstunden?

Prenumerera på nyhetsbrevet!

När du registrerar dig på Nyhetsbrevet samtycker du till att få exempelvis erbjudanden, rabatter och allmän information från Kvällsstunden via e-post. Du kan när som helst säga ifrån din prenumeration på nyhetsbrevet om du inte längre vill ha det.

Dela på facebook
Dela Kvällsstunden!
5/5
Kvällsstunden
5.0
Based on 33 reviews
drivs av Facebook
Pia Müller
Pia Müller
2022-01-02T12:08:41+0000
Tidning som handlar om lite av varje. En tidning med ofta intressanta reportage som gör en på gott humör.
Gunilla Segerlund
Gunilla Segerlund
2021-11-13T14:29:34+0000
Bra,intressant läsning,fina bilder, brett utbud och trevliga romaner. Min tidning skickar jag vidare till några... pensionärer som inte har råd att köpa egna tidningar, så den är välläst. Skriver också av en del äldre recept som glömts bort idag. Bra. Tack för en mycket bra tidning.läsa mer
Marie-Louice Börjesson
Marie-Louice Börjesson
2021-03-07T13:11:44+0000
Bra reportage som sträcker sig inom alla kategorier.Ur historisk synpunkt, Fantastisk. Inga lögner bara fakta.Man... blir harmonisk bara av att veta att den återkommer 1 ggr/vecka! ❤️Tack även för era klurigheter såsom bl.a korsorden.läsa mer
Britt Gustafsson
Britt Gustafsson
2020-11-10T17:46:32+0000
Den innehåller mycket intressanta reportage
Ulf Löfström
Ulf Löfström
2020-10-22T22:34:16+0000
En bra tidning, sprider inte lögner som kvällstidningarna, berättar fina historier o reportage om det som hänt.
Nils Dahlgren
Nils Dahlgren
2020-10-21T15:25:27+0000
I stort sett allting, utom en del gnällspikar på "insändarsidorna"! En utomordentligt bra tidning. Intressant,... underhållande, bildande!😊😃läsa mer
Janne Ek
Janne Ek
2020-09-22T07:33:25+0000
Bra och intressant läsning, allmänbildande
Alf Ahlstedt
Alf Ahlstedt
2020-05-08T07:14:51+0000
Staffan Kvist
Staffan Kvist
2020-04-02T13:17:31+0000
Att läsa reportagen är så spännande
Inga-Lisa Gustavsson
Inga-Lisa Gustavsson
2020-01-16T18:53:48+0000
Många fina reportage om olika orter i Sverige, dessutom gammaldags romaner och noveller.
Inga-Britt Gustafsson
Inga-Britt Gustafsson
2019-11-04T15:50:33+0000
Intressanta artiklar, både historiska och i realtid. Rogivande, avstressande läsning. Gillar den lite gammeldags... känslan, både namnet och typsnittet känns trevligt. Har fått vänner att både prova tidningen och bli prenumeranter 🙂läsa mer
Bertil Berg
Bertil Berg
2019-10-06T08:29:07+0000
Bra reportage, blandat historiskt & nutid
Rune Ljungströmmer
Rune Ljungströmmer
2019-07-10T17:05:05+0000
Mycket läsning för mycket lite pengar, delar med grannen dessutom😍
Sune Hedström
Sune Hedström
2019-05-01T07:17:40+0000
Reportage om intressanta personer från förr.
Gun-Britt Wittgren
Gun-Britt Wittgren
2019-04-09T13:45:46+0000
Mycket att läsa både dåtid och nutid
Kent Eriksson
Kent Eriksson
2019-04-04T20:06:00+0000
En allmänbildande tidning med intressanta artiklar om vår historia, kultur, natur och nöjesprofiler. Finurliga korsord... och lärorika teman om våra landskap. Alltid överraskande texter. Lär känna Sverige, läs Kvällsstunden. Skönt befriat från kändistrams, latte-eufori och hälsofrälsning 😎läsa mer
Jonny Lundström
Jonny Lundström
2019-03-31T19:20:30+0000
Tycker att mycket är bra med Kvällsstunden. Främst Noveller och "Läsarnas egna berättelser" Även kul att läsa om... Skådespelare och artister. Korsordet är bra. Helt enkelt en mångsidig tidning.läsa mer
John Tjörngren
John Tjörngren
2019-02-23T17:02:42+0000
Många intressanta artiklar !
Conny Herbertsson
Conny Herbertsson
2019-01-15T16:01:15+0000
Mycket innehållsrik,läsvärd i högsta grad.
Monica Werner
Monica Werner
2019-01-01T22:48:09+0000
Att det är en riktig papperstidning som vi faktiskt inte upptäckt förrän vi själva nått 80-årssträcket. Längtar efter... den då det är mycket att läsa för oss bägge två.God fortsättning på 2019 från två som tänker hänga medläsa mer
Sölve Dahlberg
Sölve Dahlberg
2018-12-08T20:56:49+0000
Jag trivs med Kvällstunden.Det är blandat i den.För var och en.
Lasseman Svensson
Lasseman Svensson
2018-10-15T20:09:11+0000
Jag är 67 år inne på mitt snart 68:tionde år och är inte allt för gammalmodig, jag gillar Kvällsstunden och finner ro i... att bläddra i denna tidning. Som sagt det är trevligt att bläddra i en riktig tidning i denna digitaliserade värld.läsa mer
Christina Ögrim
Christina Ögrim
2018-05-16T13:42:08+0000
ETT STORT JUBILEUMSGRATTIS till Kvällsstunden 80 år!Jag förstår verkligen varför ni finns kvar efter 80 år.Det är en... tidning som jag läser med förtjusning och förväntan. Tittar ivrigt och längtansfullt efter brevbäraren varje tisdag.Älskar er traditionella och lättlästa layout. Modernisera för allt i världen ingenting! Njutningen av att läsa en äkta papperstidning i behändigt format - HELT UTAN ANNONSER - är ovärderlig.Era artiklar och reportage är alltid intressanta och läsvärda. Många gånger om celebriteter från förr i tiden, och som verkligen behöver dras fram ur glömskan. Det blir för mig en nostalgitripp down the memory lane.Er digitala service gör det enkelt, bekvämt - och gratis - att lämna tävlingssvar. Sedan är det bara att ivrigt invänta lottvinsterna. Dessutom är det perfekt storlek på korsordsrutorna, så texten blir lättläst för en starropererad.Nu i vecka 20 har Kvällsstunden dessutom förärat mig med en helsida om "Rännstensungen från Götgatan 83". Det har gjort mig alldeles varm om hjärtat och oerhört stolt och glad. Då kan jag inte göra annat än att ge Kvällsstunden FEM SKINANDE GULDSTJÄRNORläsa mer
Kenneth Falk
Kenneth Falk
2018-04-24T15:45:54+0000
Några tycker att tidningens framtoning är gammalmodig, jag tycker det är en styrka. Att i denna digitaliserade värld få... hålla i en papperstidning som påminner om tidningarna som fanns när jag växte upp är en lisa för själen, för även om man hänger med något så när i det moderna mediabruset så känner man sig ganska vilsen ibland. Så snälla, vik inte av från Era traditioner. Dessutom gillar jag den redaktionella texten och dess innehållläsa mer
Ingrid Sjödin-Lindström
Ingrid Sjödin-Lindström
2018-02-18T13:34:30+0000
Mysig tidning, gillar Sverige-resan; vad finns i våra olika landskap.Gunillas kök och stök, bra maträtter och bak,... inte så komplicerade.Lagom svåra korsord och finurliga Naturfrågor.Sport, nöjes m fl profiler som blir roliga att minnas.Hela tidningen läsvärd.Hälsar Ingrid i Västerbotten.läsa mer
Birgitta Nilsson
Birgitta Nilsson
2018-02-15T10:55:49+0000
Jag ser fram mot att få denna tidning varje vecka.Den är så befriande fri från skvaller och har istället intressanta... artiklar om allt mellan himmel och jord.Fakta om nöjesprofiler från förr och nu, natur,geografi och läsarnas egna bidrag i form av foton,noveller och minnen.m.m..Att det finns en så här religiöst och politiskt oberoende tidning med fakta och underhållning i lätt tillgängligt format tycker jag är unikt.Personligen är jag också road av hjärngympan korsorden ger;-)läsa mer
Ann Christine Eriksson
Ann Christine Eriksson
2018-02-14T13:03:30+0000
En mycket bra tidning!
Ronny W-vik
Ronny W-vik
2018-01-18T08:28:20+0000
Undebar tidning är 33 år men tycker den är intressant
Ingrid Eriksson
Ingrid Eriksson
2017-12-01T10:04:49+0000
Har haft den för flera år sen ..tycker jättemycket om denna härliga tidning..lite nostalgi i den sååå Härligt!!!
Christina Lind
Christina Lind
2017-10-12T09:33:02+0000
Verkligen ett guldkorn. Mycket spännande och intressant läsning blandat med recept och korsord!
Bodil Widén
Bodil Widén
2017-10-02T16:51:16+0000
Cherstin Juhlin
Cherstin Juhlin
2016-05-03T08:56:21+0000
En spännande veckotidning som min 92-åriga mor gillar skarpt. Jag prenumererar på den, och där finns mycket läsvärt... från förr. Reportage om gamla sångare o skådisar, noveller, följetonger, korsord, roliga historier, mat- och bakrecept, Köp o Sälj, kontaktannonser, insändare m.m. ingen reklam.läsa mer
Anitha Säll
Anitha Säll
2016-04-28T14:46:56+0000
Läs alla recensioner

Lyssna på Radio Viking här! Klicka på radion för att starta!

radioRV7