Sedan urminnestider har människor försökt mäta tid. Från enkla solur eller timglas till dagens atomur och digitala klockor. Att veta klockslaget är väsentligt av alla tänkbara skäl, inte minst logistiskt. När de första moderna urverken kom var det en revolutionerande uppfinning och en lyxvara som var få privatpersoner förunnat. Stora offentliga klockor sattes upp på kyrkor, slott och rådhus för att fler skulle kunna ta del av klockorna. Under industrialismen blev klockorna viktiga för att hålla reda på arbetstiderna, i bondesamhället var inte arbetstiden utstakad på samma sätt. Arbetstiden reglerades snarare av dagsljuset och möjligheten till arbetsbelysning. Det var dock länge ganska förvirrat det där med klockslag trots att klockorna började få större spridning under 1800-talet. I Sverige infördes så kallad standardtid först den 1 januari 1879, för att underlätta tågtrafiken. Innan fanns nämligen lokala tidszoner, mellan Stockholm och Göteborg var tidsskillnaden hela 24 minuter.

Svarade med klockslag

En annan uppfinning som gjorde stor inverkan på människors vardag var telefonen som likt klockan var dyr och få hade till en början tillgång till den. Det berodde inte bara på att apparaten i sig var dyr, det handlade också om att kunna koppla upp sig på telefonnätet och tillgång till ledningar. Kring sekelskiftet 1900 ökade ändå antalet telefonabonnenter runt om i landet. Telefonen möjliggjorde olika tjänster som kunde utföras via den, en sådan var att kunna ringa för att ta reda på tiden, 1916 startade Telegrafverket föregångaren till Fröken Ur. Detta användes för att enkelt kunna synkronisera sin klocka. Tjänsten var manuell och kostade några öre för den som ringde. Samtalet gick fram till en telefonist som svarade och helt enkelt läste upp tiden från en vanlig klocka som fanns bredvid telefonen. Arbetet var tungt eftersom telefonsamtalen var många och det blev stressigt och arbetsamt för telefonisterna att dagarna i ända läsa upp klockslag. Telefontjänsten kallades för ”Talande klocka” och var manuell fram tills den automatiserades 1934.

Den automatiska rösten kallades för Fröken Ur och det var i samband med detta som begreppet Fröken Ur föddes. Från början fungerade den automatiska varianten endast för abonnenter i Stockholm men spreds snart vidare. Först till Göteborg och Malmö, sedan vidare över hela landet. Den första tiden efter att Fröken Ur lanserades 1934 kom långt över 20 000 samtal in per dygn, det var alltså en succé. Den talmaskin som användes på 1930-talet finns i dag bevarad i Tekniska museets samlingar i Stockholm.

Känd röst

Under årens lopp har tekniken och utrustningen bakom Fröken Ur förändrats flera gånger, liksom rösten. Sedan 1968 lyder telefonnumret 90 510 och är ett betalsamtal, telefonnumret har de flesta kunnat utantill. Från år 2000 och framåt är tekniken helt digitaliserad. I dag är Fröken Ur direktkopplad till atomuret hos Sveriges Tekniska Forskningsinstitut i Borås och utöver själva tiden läses även datum och årtal upp. Det markeras även om det är normaltid (vintertid) eller sommartid. Tidsangivelsen är exakt på en tiondels sekund och för att markera exakt vad klockan är används ett pip som i folkmun kallats för ”Fröken Urs hicka”. Först hörs klockslaget och sedan följs det av ett pip, pipet är alltså det klockslag som nyss lästs upp. Numera finns också en digital variant av Fröken Ur på nätet som visar både en digital och en analog klocka på skärmen.

Lånat ut sin röst

Fyra kvinnor har sedan automatiseringen 1934 varit Fröken Ur, det vill säga lånat ut sin röst till henne. Först ut var Eva Ulvby följd av Berit Hofling och Ebba Beckman. Sedan 8 mars 2000 är det Johanna Hermann Lundbergs röst som berättar vad klockan är om du slår telefonnumret 90 510. Hennes röst hörs dock i långt fler sammanhang än som just Fröken Ur. Hon är röstskådespelare, ljudboksinläsare och poddare. Tidigare var hon programpresentatör i Sveriges Television och hon har haft egna radioprogram i P4. Dessutom har hon lånat ut rösten till fler telefontjänster. Ringer du Skatteverket, Försäkringskassan eller Nummerupplysningen är det hennes röst du möts av på telefonsvararen. 

Stockholmare känner förmodligen igen rösten från kollektivtrafiken eftersom det är hon som läser upp alla hållplatsernas namn på tunnelbana och bussar. Även Johannas mamma var en välbekant röst, Alicia Lundberg arbetade under många år både med tv och radio.

Förvirrande tidszoner

I dagens samhälle är det förmodligen sällan människor kommer på tanken att ringa Fröken Ur för att få reda på vad klockan är eftersom tiden redan finns angiven på telefonens display. Tjänsten finns alltjämt kvar och även om den inte har en så stor plats i det nutida vardagslivet så har den hjälpt många att hålla koll på klockan under årens lopp. Fenomenet är inte unikt för Sverige, liknande telefontjänster har funnits på många håll i Europa såväl som Nordamerika, Asien och Oceanien. En hel del länder har lagt ned sina motsvarigheter till svenska Fröken Ur men i en rad länder finns den kvar. Några exempel på länder som behållit den är Australien, Finland, Kina, Storbritannien, Kanada och Tyskland. 

Stämmer inte med platsen

I Kina presenteras dock tiden likadant över hela landet oaktat de olika tidszonerna som finns, vilket gör att tiden som läses upp inte alltid stämmer överens med platsen samtalet rings från, utan utgår från en standard. När det gäller Kanada finns två olika nummer, ett med en röst på engelska och ett med fransktalande röst. För den som befinner sig utomlands och av någon anledning vill ringa svenska Fröken Ur går det faktiskt bra, men på ett särskilt telefonnummer. 

Lisa Viktorsson