Hon skulle bli deras ”surrogatbarn”
Här presenterar Margareta Burman sin bok. På porträtten syns från vänster Margaretas mamma Svea, i mitten Margareta som student, till höger Margaretas mormor Greta Persson, född 1881, som efter 15 egna barn vid 60 års ålder fick ta hand om Margareta.
Dela på Facebook
Skicka som e-post

Pigan Svea övertalades att ställa upp på sex för att föda sin husbondes barn. Nu har Sveas barn, Margareta Burman, skrivit en bok om vad hennes mamma utsattes för.

 

Av fröjd och smärta är namnet på en nyutkommen dokumentärt skriven bok av Margareta Burman, Umeå. En bok som handlar om ett altruistiskt mödraskap i slutet av 1930-talet som slutade i katastrof.

Den välbeställde agronomen Reinhold Eriksson och hans hustru Signe hade det bra på alla sätt och vis 1938 i Örnsköldsvik. 

Han hade politiska uppdrag både i kyrkan och i staden och som agronom kände han väl till livet i byarna och kunde köpa jordbruksfastigheter till rätt pris när tillfälle gavs. När han fyllde 50 var stadens societet inbjuden. Det var ett förmöget par.

 

Bad Svea ge dem ett barn

Men de hade ett stort problem. De kunde inte få barn. Och eftersom det här var i slutet av 1930-talet ansågs det förstås att det var kvinnan som inte var fruktsam. 

De berättade för den nya pigan Svea, från byn Kornsjö ett par mil utanför staden, hur ledsna de var över att Gud inte ville skänka dem en arvinge. 

Svea kom från ett kristet bondehem och hennes föräldrar ansåg att hon fått en fin plats och att hon hade tur som slapp den evinnerliga mjölkningen tidiga morgnar och sena kvällar som normalt var pigornas lott. 

Vad Sveas föräldrar inte visste var att Reinhold blev mer och mer närgången.

Det eskalerade till att Reinhold och hans fru lovade Svea utbildning och ett bra liv om hon ville föda ett barn åt sina arbetsgivare. 

Paret lovade också att det barn hon förväntades föda åt dem skulle få det väldigt bra.

 

Det blev ett barn…

Svea var redan trolovad med en man som hette Gustaf och givetvis ytterst tveksam. 

Hon bad till Gud om vägledning. 

Det här pågick under ganska lång tid. 

Till sist tog Signe pigan i handen och ledde henne till makarnas sovrum med förhoppning om att Reinhold skulle göra henne med barn.

Och visst blev det ett barn. Barnet heter Margareta Burman och bor i Umeå och är 80 år. 

Nu har Margareta alltså skrivit en bok där hon berättar om detta altruistiska moderskap i slutet av 1930-talet.

Hennes första bok heter Min beskärda del och handlar om hennes uppväxt och hennes ständiga funderingar om vem som är hennes pappa.

 

Hittade brevväxling

Till grund för hennes bok finns en samling brev mellan Reinhold och Signe Eriksson och pigan Svea samt brev som utväxlades mellan Svea och hennes fästman Gustaf.

– Det är brev som jag haft gömda och inte haft ork och lust att ta itu med, säger hon. Breven har funnits i en bunt som följt med mig dit jag flyttat under årens lopp. Det är först nu som jag tagit mod till mig och läst och ställt samman. Det har också gett mig en övertygelse om att säga ett tydligt nej till surrogatmödraskap i alla former.

Margareta Burman är i dag helt säker på att agronomen var infertil och att det är Gustaf, pigans fästman, som är hennes riktiga pappa. 

 

Växte upp hos mormor

Av breven framgår att Svea och Gustaf låg med varandra under trolovningstiden och även om de var ytterst försiktiga så var det på det sättet som hon kom till. 

Hennes biologiska mor Svea gick ett tragiskt öde till mötes. Det tog slut mellan henne och hennes älskade Gustaf och hon ville dessutom inte kännas vid det barn hon födde.  

Hon hamnade på Umedalens mentalsjukhus där hon avled kort tid efter barnafödandet. 

Agronomen och hans hustru Signe gjorde vissa lama anspråk på att få ta hand om flickan, men de var gamla och särskilt Signe var sjuklig. 

Det blev i stället Margaretas mormor i byn Kornsjö, som redan fött 15 egna barn, som fick ta hand om den lilla flickan.

– Det tydliga budskapet till agronomen och hans Signe var att familjen Persson tar hand om sina barn själva.

 

Student i USA

”Surrogatbarnet” Margareta växte upp till en begåvad flicka. 

Hon tog studenten i Örnsköldsvik och fick stipendium för att studera ett år i USA. Det blev överfart med m/s Kungsholm och middag vid kaptenens bord med mera. 

Boken lättas upp med berättelser om studentlivet i Amerika i slutet av 1950-talet. Hon har varit lektor i svenska och historia i Umeå från 1965 till sin pensionering. 

Hennes man Sören Burman har varit arkitekt i staden och illustrerat boken med en rad teckningar. 

Nu är Margareta Burman helt säker på hur det ligger till med de biologiska rötterna.

 

Text: Sven Lindblom

Foto: Birgitta Smith

Dela på Facebook
Skicka som e-post

Veckans tidning

Nyhetsbrevet

Vill du ha information, erbjudanden och rabatter från Kvällsstunden?

Prenumerera på nyhetsbrevet!

När du registrerar dig på Nyhetsbrevet samtycker du till att få exempelvis erbjudanden, rabatter och allmän information från Kvällsstunden via e-post. Du kan när som helst säga ifrån din prenumeration på nyhetsbrevet om du inte längre vill ha det.

Kontakta oss

Telefon:
021-19 04 15

 

Mejl: Klicka här

 

Post:
Kvällsstunden
Box 1080
721 27 Västerås

 

Kvällsstunden och kvallsstunden.se ägs och ges ut av Tidningshuset Kvällsstunden AB. Ansvarig utgivare: Claes Nero. Mer information om Kvällsstunden hittar du här.

Följ oss på Facebook

  • Kvällsstunden
    5.0
    powered by Facebook
    Sölve Dahlberg
    Sölve Dahlberg
    2018-12-08T20:56:49+0000
    Jag trivs med Kvällstunden.Det är blandat i den.För var och en.
    Lasseman Svensson
    Lasseman Svensson
    2018-10-15T20:09:11+0000
    Jag är 67 år inne på mitt snart 68:tionde år och är inte allt för gammalmodig, jag gillar Kvällsstunden och finner ro i att bläddra i denna tidning. Som sagt det är trevligt att bläddra i en riktig tidning i denna digitaliserade värld.
    Gunnar Johansson
    Gunnar Johansson
    2018-09-27T11:18:32+0000
    Kvällsstunden är en riktig "Läsetidning" och med äsvärda artiklar från äldre dagar till nutid Tidningen är svår att vara utan helt enkelt
    Christina Ögrim
    Christina Ögrim
    2018-05-16T13:42:08+0000
    ETT STORT JUBILEUMSGRATTIS till Kvällsstunden 80 år! Jag förstår verkligen varför ni finns kvar efter 80 år. Det är en tidning som jag läser med förtjusning och förväntan. Tittar ivrigt och längtansfullt efter brevbäraren varje tisdag. Älskar er traditionella och lättlästa layout. Modernisera för allt i världen ingenting! Njutningen av att läsa en äkta papperstidning i behändigt format - HELT UTAN ANNONSER - är ovärderlig. Era artiklar och reportage är alltid intressanta och läsvärda. Många gånger om celebriteter från förr i tiden, och som verkligen behöver dras fram ur glömskan. Det blir för mig en nostalgitripp down the memory lane. Er digitala service gör det enkelt, bekvämt - och gratis - att lämna tävlingssvar. Sedan är det bara att ivrigt invänta lottvinsterna. Dessutom är det perfekt storlek på korsordsrutorna, så texten blir lättläst för en starropererad. Nu i vecka 20 har Kvällsstunden dessutom förärat mig med en helsida om "Rännstensungen från Götgatan 83". Det har gjort mig alldeles varm om hjärtat och oerhört stolt och glad. Då kan jag inte göra annat än att ge Kvällsstunden FEM SKINANDE GULDSTJÄRNOR
  • Radio Viking (sponsrad)

    Lyssna på Radio Viking här! Klicka på radion för att starta!

    radioRV7