Jonas Wenström föddes 1855 i Hällefors i Västmanland. Han förbluffade sin omgivning redan som barn med sin skarpa hjärna. Men hans sjukdom rakit, ”engelska sjukan”, försvagade kraftigt hans skelett, invalidiserade honom för livet och gjorde att han i vissa kretsar inte togs på allvar.
Ändå var det kanske hans handikapp som gjorde honom till uppfinnare, eftersom han tidigt sökte sig till böckernas värld. Trots sina besvär kom han att experimentera med elektricitetens mysterier under hela sitt korta liv. Jonas Wenström är i dag ett av våra mest bortglömda genier.
Jonas Wenström fick under hela sin levnadsbana kämpa för att bli erkänd och uppskattad för vad han gjorde och gjort. När han sommaren 1888 åkte till sin gamle brevvän Thomas Edison i USA, en resa som bekostades av ett stipendium från Lars Hiertas Minne, blev han nonchalerad av värdarna. Det blev ingen träff med Edison.
Teknisk konsult
På 1870-talet flyttade familjen Wenström till Örebro, där pappa Wilhelm etablerade sig som konstruktör och Jonas började på läroverket. Han gick ut med bra betyg, men lärarna konstaterade att han var ”irriterande underdånig”. Han drog sig ofta undan i ensamhet till sina böcker.
Efter studier vid universiteten i Uppsala och Kristiania (Oslo) började Jonas jobba som teknisk konsult i pappans företag. Hela tiden hade Jonas nya projekt på gång. Bland annat erbjöd han familjens vän, kvarnägaren G A Engelbrektson, belysning i kvarnen om han fick bygga en likströmsmaskin i dennes verkstad. Jonas presenterade en ritning på maskinen, men Engelbrektson trodde inte på konstruktionen.
1881 reste Jonas till världsutställningen i Paris för att särskilt titta på olika dynamomaskiner. När han kom hem till Örebro hade han tillräckligt med kunskaper för att bygga det som kvarnägaren efterfrågade. 1882 installerades Jonas första stora elektriska uppfinning, generatorn ”Sköldpaddan”. Det kunde ha blivit ett fiasko eftersom den inte fungerade på en gång, något som irriterade kvarnägaren. Den som räddade Jonas var hans medhjälpare i verkstaden, Axel Rehli, som sedemera blev verkmästare vid Asea i Västerås. Han tog på eget initiativ bort en jordledningstråd från motorn, och sedan lyste det och kvarn-ägaren blev nöjd.
El eller gas?
I Stockholm funderade bankiren Ludvig Fredholm på vad han skulle göra. Den bankfirma som han var delägare i hade gått i konkurs 1878, men efter en resa till England och Tyskland bestämde han sig för att satsa på starkströmsteknik. Han såg tidigt att det var dags att satsa på elektrisk belysning i städerna; gasljusen hade spelat ut sin roll. Fredholms medhjälpare var Jonas Wenströms lillebror Göran. 1882 reste de till Hindersmässan i Örebro för att demonstrera sina glödlampor. Det skulle bli början på en intensiv dragkamp mellan el och gas.
Örebroarna blev positivt överraskade av den nya belysningen som riggats upp på Storbron och i teatersalongens jättelika ljuskrona. En Örebrotidning skrev: ”Ljuset inneslutet i en flusskupa är klart och vackert, något stötande i gredelint samt flämtar inte särdeles mycket. De bredvidstående gaslågorna taga sig vid en jemförelse med det elektriska ljuset mycket tarfliga ut”.
Det var på Hindersmässan som Fredholm för första gången fick stifta bekantskap med Jonas Wenström. Göran hade tidigare berättat för Fredholm vilket snille han hade till storebror. Mötet i Örebro resulterade i att Fredholm köpte Jonas patent.
Byggde generatorer
År 1885 startade Ludvig Fredholm företaget Elektriska Aktiebolaget i Stockholm med huvudkontor i huvudstaden och tillverkning i Arboga, där man hade fått tillgång till en ledig vind på 44 kvadratmeter. Där fanns också Arboga Mekaniska Verkstad sedan tidigare. I de trånga lokalerna byggde fem man under ledning av Göran Wenström generatorer.
När Arboga 1889 fick sitt elljus skrev lokaltidningen ”Allt är klart. Full maskin! Och en ljusflod bröt sig utöfver vårt lilla samhälle både utan och innan. De gamla lyktorna sjönko nu ohjälpligt i anseende och elektriska abonnenter måste fly sina hem, emedan de försett sig med alltför stora lampor. Hela staden vandrade i elektrisk feber”.
Jonas Wenström fick titeln teknisk rådgivare i Fredholms företag och fortsatte att arbeta i Örebro, där han utvecklade sina dynamomaskiner som alla fick specifika namn som ”Grytan”, ”Bikupan” och ”Snörlivet”, den senare maskinen hade en inbuktning på mitten.
I slutet av 1880-talet gjorde Göran Wenström en studieresa i Europa. Väl hemkommen föreslog han Fredholm att de skulle satsa på kraftöverföring. Det passade inte Fredholm, vilket resulterade i att bröderna Wenström 1889 bildade ett eget bolag som snabbt fick många order. Fredholm kunde inte stillasittande se deras framgångar. Han erbjöd sig att slå ihop företagen. Namnet blev Svenska Elektriska Aktiebolaget, men Jonas ville lägga till ordet, Allmänna. Asea var fött! På rekordtid utvecklades det till ett världsföretag, med placering i Västerås.
Uppfinnarnas betydelse
De svenska uppfinnarna spelade en avgörande roll för den svenska industrialismens framväxt. Från mitten av 1800-talet och 100 år framåt producerade svenskar en lång rad uppfinningar som kom att få en avgörande betydelse för Sveriges ekonomiska utveckling. En som i allra högsta grad bidrog till denna utveckling var Jonas Wenström. Han förstod tidigt att det fanns andra användningsområden för elkraft än bara belysning.
1891 fick Jonas patent på ett nytt kraftöverföringssystem, trefassystemet, som skulle revolutionera marknaden. Asea köpte Jonas patent, men det visade sig ha tekniska problem. När Asea hade byggt en kraftledning mellan Hellsjön och gruvfälten i Grängesberg, en sträcka på 13 kilometer, så uppstod det problem. Motorn fungerade inte. Den som löste problemet åt Jonas den gången var den nyanställde chefskonstruktören Ernst Danielsson. Det behövdes bara en liten justering, sedan fungerade allt! Den 18 december 1893 kunde Asea skicka trefasström igenom ledningen till Grängesberg. Alla i byn ville hylla Jonas Wenström. Någon Jonas kom dock aldrig dit, han hade drabbats av förkylning och hög feber.
Jonas bräckliga kropp klarade inte av sjukdomen. Tre dagar efter invigningen avled han i lungkatarr, bara 38 år gammal.
Tidigt insåg Asea att det fanns en stor potential i export av den nya tekniken och upprättade agenturer i de skandinaviska huvudstäderna. Jonas Wenströms dynamomaskiner och trefassystem lade grunden till Asea, i dag ABB (Asea Brown Boveri), ett världsföretag med drygt 140 000 anställda i mer än 100 länder.
Seved Johansson
