Ett bakvänt skaldjur är åter aktuellt. Det är ett kulinariskt äventyr att njuta dem i skenet av kulörta lyktor, ofta också förtärda tillsammans med starka våtvaror, kanske en till varje klo. Det handlar om kräftor!
Kräftan har ingalunda ett svenskt ursprung. Det lär vara en av 1500-talets kungligheter som förde den till Sverige, men vilken av dem är inte riktigt klarlagt. En del påstår att det var Erik XIV som lät inplantera dem i våra sjöar. Andra källor berättar att det var Karl IX. Han lär också ha varit en riktig kräftgourmet. Karl IX inplanterade i alla fall de första kräftorna i Svartsjön i Sörmland och tillsatte till och med en speciell uppsyningsman för kräftfisket.
Helande också
Även Johan III lär ha ett finger med i kräftans svenska historia. Från Tyskland tog han nämligen hit kräftor som fick yngla av sig i dammarna kring Kalmar slott.
Men kräftan ansågs inte bara vara mat för läckergommar i gamla tider. Som en av ingredienserna i olika brygder och dekokter utlovade den en helande förmåga vid allehanda krämpor. Krossade kräftor blandat med sprit och kamfer var ett av dådtidens många naturläkemedel. Och kräftögonen ansågs vara ett bra botemedel mot ögonvärk. Kräftögon infattades dessutom i smycken och fungerade som helande amuletter.
Text: Bo E. Rosén
