”Mikrobil”, ”mc-bil” eller ”dvärgbil”. Kärt barn har många namn, särskilt när det handlar om vägens miniatyrbilar. Kvällsstunden möter Gunnar Sjölin från Tillberga när han fyller tvåtaktsbränsle i en osannolikt liten, röd bil.

Hallå där Gunnar, vad är detta för litet underverk?

– Det är en Vespa 400, årsmodell 1960. Jo, det är många som är nyfikna och kommer fram och frågar om bilen. Den lockar fram glädje!

Gunnar har haft närmare 40 ”mikrobilar” sedan 1980-talet och han renoverar dem själv. Just den här köpte han i södra Frankrike 1996.

Körde du hem den från Frankrike?

– Nej, haha, vi körde hem den på en släpkärra.

Vespa 400 var ett internationellt samarbete; en italiensk bil som tillverkades i Frankrike under åren 1957-1961. Den var ett svar från skotertillverkaren Vespa på konkurrensen från Fiat, som hade börjat tillverka sin modell 500.

Hur är Vespan att köra, och hur fort går den?

– Den går att få upp i 80 km/h, att köra fortare än så tror jag inte är så trevligt … Och det går väl att komma om traktorer, andra omkörningar ska man nog avstå från. Den har en tvåcylindrig tvåtaktsmotor på 15 hästkrafter och är faktiskt inte så tokig att köra, den har oväntat bra vägegenskaper.

Gunnar Sjölin har bra koll på Vespa 400-beståndet i Sverige.

– Vad jag vet finns i dag fem sådana här bilar i landet och jag känner alla ägarna. Själv har jag haft fyra mikrobilar av den här modellen. Det finns en livaktig förening som heter Mc-bilklubben som är öppen för tre- och fyrhjuliga fordon med en cylindervolym under 425 kubik. Här samlas ägare av till exempel Vespor, Messerschmitts och BMW:s Isetta-modeller.

Har du tagit din Vespa på någon långresa?

– Ja, faktiskt ända till Nordkap! Det var 1999, en riktigt häftig resa som arrangerades av den finska minibilklubben. Vi var runt 90 bilar som strålade samman i Rovaniemi och sedan fortsatte vi ända till klippan vid Nordkap, berättar Gunnar Sjölin och tillägger:

– Den här Vespan är jag väldigt glad i. Den är i toppform, motorn renoverades i våras av en Vespa-expert i Frankrike. Så i år går den bra!

Text och foto:
Kalle Östgren