Det var på 1960-talet som det var högsta mode bland svenska ungdomar att ha gröna militärparkas på sig. Alla hade dock inte möjlighet att få tag i den amerikanska militärens original, den så kallade M-51 Parka, utan fick nöja sig med nytillverkade kopior.
Parkasanvändandet kom samtidigt med att det blev modernt med långt hår på pojkarna och att tuperingen på flickorna försvann, och att vi därmed fick modskulturen. Subkulturen mods var en mindre ungdomsrörelse som ursprungligen uppstod i England i slutet av 1950-talet. Men den som i Sverige kom att bli en masstrend under 1960-talet hade få likheter med den engelska förebilden. Det som förenade var kläderna, i första hand den gröna knälånga parkasen, och musiken med engelska popgrupper som The Who och Small Faces. Den svenska gruppen Tages från Göteborg blev den ledande modsgruppen i vårt land.
Militärt värmeplagg
I samband med Koreakriget 1951 introducerade den amerikanska militären ett nytt plagg som skulle stå emot det bistra vinterklimatet i Korea. Ett sådant plagg hade saknats av soldaterna som tjänstgjorde på kyligare breddgrader under andra världskriget och därför skapades parkasen. Den nya kompletterande jackan gick under beteckningen M-51 Parka, även kallad Korea-duffel i Sverige, en trekvartslång parkas med yttertyget tillverkat av kraftig ”bävernylon” och med löstagbart foder. Den öppningsbara jackan hade stora värmefickor. Plagget var också utrustat med kapuschong och kallades ibland för ”snorkelparkas”, eftersom den knäppta kapuschongen bildade en ”tunnel” rakt fram. Ursprunget till detta plagg är inuiternas sälskinnsanorak, fast med den skillnaden att anoraken inte är öppningsbar utan dras över huvudet. Den nya militära parkasen blev ett lyckat värmeplagg för de amerikanska soldaterna under Koreakriget och kom att användas till och med 1956, då nya militärkläder togs fram. I slutet av 1950-talet började stora mängder av denna parkas att säljas på överskottslager i Europa. Det svenska företaget Engelbrektsboden, med säte i Malmö, blev först med att importera detta militärplagg till Sverige. Den driftige ägaren Einar Wesén fick också agenturen för Lee-jeansen 1960. När parkasen var som mest populär vid mitten av 1960-talet hade originalen tagit slut och nya civila kopior tillverkades. När det begav sig på 1960-talet klottrade ungdomarna med tuschpennor ner sina jackor med namn på popband, förälskelser, fredstecken och politiska budskap. De som bar parkas hade oftast också amerikanska jeans, stora tröjor, basketkängor eller halvhöga mockaskor, så kallade ökenkängor.
Började i England
I samband med att rockmusiken slog igenom i England i mitten av 1950-talet fick vi snart två olika subkulturer, utmärkande grupper med egna livsstilar, med speciella klädstilar bland de ivrigaste anhängarna. Det var teddy boys/teddy girls och rockers; majoriteten var pojkar som attraherades av den nya rockmusiken och artisterna som de ville likna. De som kallades för teddy boys var främst ungdomar från medelklassen som mest fokuserade på häftiga kläder som Elvis Presley och Bill Haley hade. Ungdomarna ville märkas och klädde sig ofta i färggranna skjortor, smala slipsar, långa kavajer och eleganta skor med höga cellgummisulor. Flickorna, teddy girls, hade illröda läppar, uppsatt hår och vackra långa kjolar och dyrkade Marilyn Monroe. Kläderna kostade en hel del i inköp, för det gällde att imponera. Trots att de var intresserade av rock lyssnade ofta äldre teddy boys på jazzmusik och skiffle. Arbetarungdomarna attraherades istället av de mer tuffa amerikanska idolerna som åkte motorcykel. Förbilder för dem blev skådespelaren Marlon Brando och rocksångaren Gene Vincent, som ständigt uppträdde i läderklädsel. Uppvikta jeans och skinnjackor var favoritplagg hos dessa ungdomar, som ofta inte kom in på de ”finare” nöjesställena.
Modemedvetna
Som en motvikt till dessa grupper, som starkt påverkades av den amerikanska ungdomskulturen på 1950-talet, växte den alternativa modskulturen fram. Ordet mods kom från ordet modernist, och detta var ytterst modemedvetna ungdomar, påverkade av klädstilen vid amerikanska universitet men också influerade av italienskt och franskt mode. Visserligen var de flesta arbetarungdomar, men de lyssnade på all möjlig musik, jazz och engelsk pop på klubbar, och ansåg sig vara ”elegantare” än de som ägnade sig åt amerikansk rock. Det blev ofta bråk mellan rockers och mods, två grupperingar som hade svårt att förstå varandra. Hos modsen var färdmedlet inte motorcykel utan det trendigare alternativet scooter (vespa), och då de inte hade läderklädsel som skydd mot regn och blåst blev amerikanska M-51 parkas det plagg som de tog på sig när de skulle ut och åka. Parkasen, som de köpte billigt på militära överskottslager, blev snart synonym med modsen – även om de alltid var klädda i eleganta kläder under. Modsen i England, som främst fanns i London och andra storstäder, var på samma sätt som teddy boys och rockers en udda mindre grupp, en subkultur, som fortfarande finns i England, om än i mindre skala.
Högt värde
Modskulturen i Sverige kom att bli något annat. Den kan sägas ha uppstått i samband med The Beatles genombrott 1963 och det byte av hårmode som ungdomarna genomförde i ”beatlarnas” efterföljd. De kom att kallas för mods och blev en stor ungdomstrend som gick igenom alla samhällsklasser utan inslag av elitism. Under andra halvan av 1960-talet avtog successivt modetrenden med parkas som främsta attribut. Hippie- och fredsrörelsen tog över och nya musikstilar kom. Hos oss hade detta med mods varit en modetrend med parkasen och det långa håret som främsta attribut. I dag är det ovanligt att se någon använda en grön parkas på samma sätt som för 50 år sedan. Men det hindrar inte att en äkta amerikansk M-51 i bra skick i dag är åtråvärd bland samlare och värd åtskilliga tusentals kronor…
Sven-Åke Henriksson
