I höst öppnar en utställning som tar oss djupt in i romsk kultur och historia. Det är Hälsinglands museum som presenterar Rosa Taikon som hör till de stora silverkonstnärerna i vårt land. 

När Rosa Taikon dog 2017, 90 år gammal, fick museet ta emot cirka 2 000 föremål. Rosa var romsk silversmed med konstnärlig utbildning på Konstfack. Genom sitt experimentella arbetssätt med silvret, förenat med ett djärvt formspråk, förnyade hon både den romska hantverkstraditionen som modernt konsthantverk. Hon var inte bara unik i Sverige utan 

i hela Europa. 

Att det blev Hälsinglands museum i Hudiksvall som fick äran att ställa ut Rosa Taikons smycken är inte så konstigt. Museet har i många år arbetat med romska frågor och har under lång tid samlat in information och bilder av romskt vardagsliv.  

Utställningen kommer enligt plan att öppnas i september. Redan 2011 hade för övrigt Nordiska museet i Stockholm en stor utställning med henne. 

Rosa Taikon verkade sedan 1973 i den gamla byskolan
i Flor, Ytterhogdal, på gränsen mellan Hälsingland, Härjedalen och Jämtland. Hennes verkstad, med de många verktygen, har nedmonterats och byggs upp på nytt i Hälsinglands museum.
I utställningen på museet möter vi en berättelse där konst och kamp är oskiljaktiga. Rosa Taikon blev inte bara en av Sveriges främsta silversmeder; tillsammans med systern Katarina blev hon också en av våra mest profilerade samhällsdebattörer när det gäller romer och deras ställning i vårt land. 

Två års skola

Rosa Taikon föddes 1926 i Tibro i Västergötland. Under hela sin barn- och ungdomstid reste hon omkring med sina föräldrar. Det blev bara sammanlagt två års sporadisk skola för Rosa Taikon eftersom familjen inte fick bosätta sig någon längre tid på en ort enligt dåtidens lagar. Det var tre veckor som gällde enligt den rådande lösdrivarlagen. 

Rosa Taikons far Johan Mi­losh Dimitri Taikon hade under sin livstid en framstående roll bland svenska romer. Han föddes 1875 och var en tidig förespråkare för romers rättigheter
i Sverige. Redan 1933 skrev Johan Dimitri Taikon till skol­överstyrelsen och bad om skolundervisning för romska barn. Först tio år senare, efter flera avslag, blev han hörsammad. 

Systern skrev om Katitzi

Det hårda och kringflackande livet har skildrats i yngre systern Katarina Taikons barnböcker om den romska flickan Katitzi. 

Pappan Johan Taikon var en franskfödd rom som var analfabet men talade fyra språk flytande. Han ägnade sig åt tivoliverksamhet tills hans tält brann ner. Efter det satsade han på silversmide och förtenning som han hade gedigna kunskaper i och han fick goda vitsord för sina arbeten. 

Familjen hade ofta turen att få stanna längre på olika orter eftersom pappan gjorde förtenningar till både regementen och hotell, bland annat anrika Knaust hotell i Sundsvall och Berns salonger i Stockholm. 

Redan som nioåring började Rosa arbeta, det började med att hon spelade trumma i sin pappas tivoliorkester. Sedan följde diverse ströjobb men också statistroller på film där romer skulle gestaltas. 

På fritiden arbetade Rosa med silversmide med sin pappa som handledare. När han gick bort var han den siste romske silversmeden i Sverige och det var tänkt att hans son Paul skulle ta över traditionen. Det var bara romska män som höll på med silversmide. Men när hennes bror blev mördad i ett rasistdåd bestämde sig Rosa för att bli romsk silversmed. 

Konstfack banade väg

Som 33-åring började Rosa en tvåårig kurs på Birkagårdens folkhögskola där hon förbättrade sina skolbetyg under åren 1957–59. 

Efter det tog hon modet till sig och sökte till Konstfack i Stockholm där hon utbildade sig under åren 1961–66 till silversmed. 

När Rosa hade avslutat studierna på Konstfack fick hon chansen att ställa ut sina smycken på Nationalmuseum 1969. Det var hennes första stora separatutställning. 

Rosa arbetade främst med ringar, armband och halssmycken i en mycket modern tolkning av den romska traditionen som gjorde att hon blev uppmärksammad och omtalad som konstnär. 

Tillsammans med systern Katarina, som gick bort 1995, kämpade Rosa Taikon för romers rättigheter. För det tilldelades hon 2013 års Palmepris.
I motiveringen heter det att hon ”personifierar fem decennier av kamp för romernas kultur och medborgerliga rättigheter och att hon genom sitt konstnärskap har berikat samhället.” 

Mänskliga rättigheter

När regeringen år 2014 gav ut en vitbok om hur romer behandlades under 1900-talet var den då 87-åriga Rosa Taikon en av dem som fick dela med sig av sina många erfarenheter. Men Rosa Taikon kämpade inte bara för romer utan för alla som tvingas leva i social orättvisa och diskriminering. Under hela sitt liv kämpade hon för de mänskliga rättigheterna. 

Man kunde höra henne säga: ”När ska människan bli förståndig? Du och jag måste sträcka ut en hand och hjälpa dem som lever i nöd. Vi kan inte bara låtsas som att de inte finns.”

Sven-Åke Henriksson