Trots att det har gått snart 180 år sedan skeppet William Brown förliste dyker det fortfarande upp i debatten. Förlisningen ledde nämligen till ett dilemma där folk fortfarande frågar sig, ”hur skulle jag ha gjort?” Så vad var det som utspelade sig egentligen?
Historien börjar i Liverpool. Den 13 mars 1841 lämnade det amerikanska lastfartyget William Brown stadens hamn med destination Philadelphia. Ombord fanns förutom kaptenen George Harris och 17 besättningsmän, 65 passagerare, varav de flesta var fattiga emigranter från Irland och Skottland som hoppades på ett bättre liv i USA.
Kollision med isberg
Klockan 10 på kvällen den 19 april kolliderade William Brown med ett isberg 25 mil sydöst om Cape Race, Newfoundland. Vattnet forsade in. Katastrofen var ett faktum.
Trots det försäkrade kaptenen passagerarna att allt stod väl till.
Men passageraren James Black lät sig inte övertygas utan ville själv kontrollera hur det egentligen stod till. Han lyckades så småningom ta sig upp på däck och begrep direkt allvaret i situationen. Och varnade sedan de övriga passagerna. Det utbröt panik.
Värdefull tid hade gått förlorad. 31 passagerare, de flesta av dem barn, försvann i djupet med skeppet. Det fanns en mindre livbåt och en långbåt. Den mindre båten var mer sjövärdig. Långbåten hade åror men inget roder. Kapten Harris beslöt att han själv, sju besättningsmän och en passagerare skulle ta den mindre båten. Det fanns plats för flera i den men kaptenen beordrade att ingen mer skulle få ta plats. Det innebar att nio besättningsmän och 32 passagerare fick ta långbåten. En passagerare hade dött tidigare under resan.
Kapten Harris fattade därefter beslutet att de två båtarna skulle dela på sig för att därmed öka chanserna att någon av dem skulle ses av ett skepp, räddas och sedan skulle komma den andra båten till undsättning. Han gav därför sin närmast underordnade, styrman Francis Rhodes, order att ta befälet över långbåten.
Och så skildes båtarna.
Besättningsmännen på långbåten diskuterade högljutt att den var alldeles för tungt lastad.
Kvällen 20 april, nästan exakt 24 timmar efter olyckan, började regnet fullkomligt ösa ner, stormen ven och långbåten tog in vatten. Francis Rhodes greps av förtvivlan och ropade: ”Det här går inte! Hjälp mig Gud!”.
Besättningsmännen gjorde inga ansatser att hjälpa till och ösa ut vattnet i båten, som bara steg och steg. Vattnet tyngde och långbåten var farligt nära att sjunka.
Tolv man tvingades överbord
Det som hände härnäst var att besättningsmännen tvingade tolv manliga passagerare ur långbåten, däribland Frank Askins som förtvivlat bad för sitt liv. Därefter följde två kvinnliga passagerare, men det har aldrig klarlagts om de tvingades eller valde att följa sin släkting Frank i döden. Efter det protesterade besättningsmannen Alexander Holmes: ”Nej ingen mer ska kastas överbord. Om fler ska gå under ska vi alla gå under tillsammans”. Han talade för döva öron.
Dagen därpå hittade besättningsmännen två passagerare som lyckats gömma sig. Även de kastades överbord. Endast två vuxna av de manliga passagerarna och en pojke fick vara kvar.
Inom 24 timmar upptäcktes långbåten av det amerikanska skeppet Crescent som plockade de överlevande ombord och satte dem i iland i Havre-de-Grace i Frankrike. Kapten Harris och de andra i den mindre båten klarade sig, då de efter åtta dagar plockades upp av en fransk fiskebåt.
Ställdes inför rätta
De överlevande passagerarna lyckades till slut ta sig till Philadelphia, där de omedelbart kontaktade polisen varefter ärendet gick vidare till allmänna åklagaren. Som kom fram till att besättningsmännen i långbåten skulle ställas inför rätta för mord.
Problemet var bara att besättningsmännen mönstrat på andra båtar, kanske gått iland i främmande hamnar och mönstrat på ytterligare andra båtar. Det vill säga alla utom en. Det var Alexander Holmes, han som lönlöst protesterat.
Men det blev han som ställdes inför domstol. Domaren vägrade dock att pröva honom för mord, så brottsrubriceringen reducerades till dråp.
Efter 16 timmars överläggningar kom juryn fram till att Holmes var skyldig. Domen löd på sex månaders fängelse och 20 dollar i böter. Holmes avtjänade straffet men slapp böterna. Senare benådades han av president John Tyler.
Ingen av de andra besättningsmännen kom att ställas inför rätta.
Det har skrivits flera böcker om fallet. Hollywoodfilmerna Souls at Sea (1937) och Seven Waves Away (1957) var löst baserade på det och 1975 gjordes en tv-film The Last Survivors.
Ett riktigt dilemma
Men fallet lever främst vidare som ett dilemma.
Det var enligt lag kaptenens och besättningsmännens plikt att sätta passagerarnas säkerhet framför sin egen.
Skulle de alltså ha offrat sina egna liv framför passagernas?
I det läge då det stod klart att långbåten var för tungt lastad, skulle samtliga ha dött solidariskt? Eller var det bättre att några klarade livhanken?
Skulle man ha genomfört en omröstning?
Detta är tankeexperiment
i etik – ett dilemma.
Michael Dee
Fler dilemman – hur skulle du göra?
1. Spårvagnsproblemet
En skenande spårvagn kommer farande på ett spårvagnsspår. Längre fram ligger fem personer fastbundna. Du står en bit därifrån och bredvid har du växelspak. Om du drar i den kommer spårvagnen att växlas över till ett sidospår. Du upptäcker då att det ligger en ensam, fastbunden människa på sidospåret.
Vad gör du?
2. Antibiotikaval
Du och en vän är strandsatta på en öde ö. Oturligt nog, är ni båda dödligt sjuka. Det händer sig som så att du har en antibiotikakur som kan bota sjukdomen. Tyvärr har du bara en kur som kan bota en av er.
Vad gör du?
3. Man går över vägen
Du kör alldeles för fort i din bil på en enkelriktad gata, där trafiken är tät. Efter dig har du en galen man i bil som skjuter mot dig med en pistol. Framför dig ser du en man som går över vägen. Du kan inte köra förbi honom, på grund av den täta trafiken, men om du stannar riskerar du att bli ihjälskjuten av mannen som jagar dig.
Vad gör du?
4. Spårvagnsproblem 2
Fem personer, fastbundna och oförmögna att röra sig, ligger på rälsen. De kan räddas undan en framrusande spårvagn, om du knuffar en enormt fet man i dess väg.
Vad gör du?
Vill du ha information, erbjudanden och rabatter från Kvällsstunden?
När du registrerar dig på Nyhetsbrevet samtycker du till att få exempelvis erbjudanden, rabatter och allmän information från Kvällsstunden via e-post. Du kan när som helst säga ifrån din prenumeration på nyhetsbrevet om du inte längre vill ha det.
INFORMATION MED ANLEDNING AV CORONA
Kvällsstundens redaktion arbetar just nu med begränsad bemanning och under denna coronaperiod kan det tidvis vara lite svårare att komma i kontakt med oss. Vi hoppas på din förståelse.
Telefon:
021-19 04 15
Mejla kundtjänst: Klicka här
Post:
Kvällsstunden
Box 1080
721 27 Västerås
Kvällsstunden och kvallsstunden.se ägs och ges ut av Tidningshuset Kvällsstunden AB. Ansvarig utgivare: Marc Löfgren. Alla kontaktuppgifter till redaktionen hittar du här.
Lyssna på Radio Viking här! Klicka på radion för att starta!
Kvällsstundens kundtjänst:
Frågor som rör prenumeration, utebliven tidning, adressändring och dylikt besvaras i första hand av kundtjänst.
Vid kontakt med kundtjänst, ange kundnummer för snabbare hjälp. Vanliga frågor besvaras här. Frågor som rör tidningens innehåll besvaras av redaktionen.
Vår kundtjänst är bemannad:
Måndag-fredag: kl. 09.00-15.00
Lunchstängt mellan 12.00-13.00
Telefon: 021-19 04 15
E-post: Klicka här
Övriga kontakter:
Om tidningen:
Kvällsstunden grundades 1938. Den är privatägd, är politiskt och religiöst obunden och har ingen anknytning till någon intresseorganisation. Kvällsstunden är TS-kontrollerad, upplaga år 2020: 35 200 exemplar. Chefredaktör och ansvarig utgivare: Marc Löfgren. För mer information om tidningen, klicka här.
Prenumerationspriser:
• Helår 630:–
• Halvår 350:–
• Kvartal 220:–
• Autogiro: 54:–/månad
Utlandsprenumeration:
Helår: 1105:–, halvår 610:–
Kontakta kundtjänst för prenumerationer till utlandet.
Tidningen Kvällsstunden samt kvallsstunden.se ägs och ges ut av Tidningshuset Kvällsstunden AB. Organisationsnr: 556294-1665, Postadress: Box 1080, 721 27 Västerås. Besöksadress: Klockartorpsgatan 14, Västerås. Telefon Kundtjänst: 021-19 04 15. Chefredaktör och ansvarig utgivare: Marc Löfgren marc.lofgren@tidningshuset.com, VD: Ewa Helmrich, ewa.helmrich@tidningshuset.com. För mer information om tidningen Kvällsstunden, klicka här. Allt material som publiceras i Kvällsstundens pappersupplaga lagras digitalt. Hela eller delar av publicerat/inskickat material kan även komma att publiceras på de digitala plattformar och forum som Kvällsstunden förfogar över. Den som insänder material till tidningen anses vara medveten om – samt medge – att sådan digital lagring och publicering kan ske. På kvallsstunden.se används cookies (webbkakor) för att ge besökaren ökad funktionalitet och en bättre upplevelse av innehållet på webbplatsen. Cookies används bland annat för besökarstatistik och vid användning av formulär. Kvällsstunden rekommenderar att tillåta användning av cookies när man besöker kvallsstunden.se. Läs mer om cookies här. Tidningen Kvällsstunden är personuppgiftsansvarig för de uppgifter som samlas in och hanteras inom ramen för Kvällsstundens verksamheter. I Kvällsstundens integritetspolicy hittar du en utförligare beskrivning om detta.