På den vackra Ängsön i Mälaren ligger det sägenomspunna Ängsö slott som gjort sig känt genom alla sina mäktiga ägare och spökerier. 

Ängsö är i dag ett populärt fritidsområde där man bjuds på en härlig blandning av natur och kultur och det sägs att Ängsö slott är vårt lands mest hemsökta hus. Härifrån har  mängder av spökhistorier berättats under åren. 

Enligt vissa rykten lär till exempel Karl XII:s puckelryggige hovnarr Anders Luxemburg, som tog Karl XII:s häst Brandklipparen till Ängsö, gå runt på slottet i en grå kappa – 300 år efter sin död.

Varje kväll klockan åtta sägs en kvinna vandra genom Kungarummet in i slottets balsal. Kvinnan tros vara Brita Bååt som fick slottet i morgongåva 1598 av maken Arvid Posse. Hon lär ha varit en mycket elak person som lyckades överleva två makar. Sägnen säger att hon vaknade en julmorgon och såg att det lyste i kyrkan. Hon rusade dit och väl där såg hon att bänkraderna var fyllda med döda människor och vid ingången stod hennes två döda makar. Hon rusade därifrån, ramlade och förlorade medvetandet. Tre dagar senare var hon död.

Senare efterforskningar har dock visat att fru Bååt endast var gift vid ett tillfälle och att kvinnogestalten i stället skulle vara Elsa Trolle som bodde här tidigare och var gift tre gånger. 

Olycksklot i kyrkan

Det tredje spöket är en hund som heter Cottilion. Den tillhörde grevinnan Sophie Piper från Löfstad. Grevinnan var på besök på Ängsö i slutet av 1700-talet då hunden dog. Sedan dess rör sig Cottilion nattetid och letar efter sin matte. 

Spökhistorierna är oändliga och finns ofta i flera varianter som förmodligen har ändrats under årens lopp. 

Hur som helst är det spännande att besöka detta slott med sin vackra park och närliggande kyrka. Parken är till stora delar bevarad även om dess dammar numera är ett minne blott.
I parken finns även en minnessten över hunden Cottilion. 

I kyrkan finns två gravklot från järnåldern varav det ena är drabbat av olycka. Klotet sägs dra sjukdomar till sig varför det lagts i kyrkan. Enligt sägnen vilar en förbannelse över klotet som förvaras i sakristian. Om någon rör vid det lär det betyda ond bråd död. 

Tillhört ett kloster

Ängsö omnämns redan år 1167 i ett brev från kung Knut Eriksson. I det kan man läsa att han ärvt Engsev efter sin far Erik Jedvardsson. Slottet har även tillhört Riseberga kloster. 

Slottsbyggnaden tillkom troligen omkring 1480 då riksrådet Bengt Fadersson ägde gården. Hans son Knut Bengtsson var riksråd hos kung Kristian II. År 1521 blev han skjuten i Västerås då han försökte försvara staden mot Gustav Vasa och hans män. Året efter föll Ängsö slott efter en lång tid av belägring. Slottet hamnade därmed i Gustav Vasas ägo fram till 1538. 

Därefter kom Ängsö att tillfalla Hillevi Knutsdotter som var dotter till Knut Bengtsson. Hon var gift med Arvid Trolle. Under 1630-talet tillbyggdes Ängsö slott och på 1740-talet utökades byggnaden med ytterligare en våning. Vid den här tiden ägdes slottet av släkten ­Piper. Ängsö gick sedan i arv från 1710 fram till 1968. 

Piper kvar på Ängsö

Några av dessa var Carl Piper (1710–1716), Axel Adolf Piper (1778–1816, Axel Piper (1847– 1875), Eric Carl Piper (1930–1959) och sist Eric Carl William Piper fram till 1968. 

Sedan 1959 har ingen bebott slottet. I dag används det som museum. 1965 blev Ängsö slott byggnadsminne. 

Från 1971 till 2010 ägdes godset av stiftelsen Naturskydd och Friluftsliv i Västmanlands län. Efter 2010 ingår egendomen i Westmannastiftelsen men arrenderas fortfarande av familjen Piper. 

Slottet vid Ängsö består i dag av en fyra våningar hög kubisk byggnad. Huset, som till det nedersta är medeltida, är byggt av tegel och sten. Taket kröns av en lanternin ritad av Carl Hårleman. 

Ängsö förbinds i norr med en 150 meter lång landsvägsbro över Spånsundet. Ön består huvudsakligen av lövskogar omväxlande med beteshagar och bergknallar. Hela ön samt 21 mindre öar ingår i dag i ett stort naturreservat. Ängsön är beläget cirka 20 kilometer sydost om Västerås och tillhör numera även samma kommun. 

Man räknar med att de första människorna kom hit redan för 1 500 år sedan. 

På den tiden bestod Ängsö av två större öar med en omkringliggande skärgård. Det finns tre gravfält med inte mindre än 150 gravar bevarade på ön. 

Biskoplig myndighet

Här finns också omkring 60 små torp som alla härrör från 1700- eller 1800-tal. Dessa torp lydde under Ängsö gods och bestod oftast bara av någon hektar. Torparna livnärde sig på sina djur som bestod av grisar, kor, får, höns och hästar. De var även skyldiga att betala arrende till godset som då bland annat bestod av dagsverken eller olika produkter som ägg och spannmål.

I slutet av 1600 anlades även fyra soldattorp på ön. Många av de gamla torpen är borta men husgrunderna och odlingsrösen vittnar om en svunnen tid. 

Öns centrum är vid Ängsö slott där även en kyrka anlades omkring år 1340. Kyrkan har alltid varit nära sammankopplad med godsets ägare och fram till 1691 utövade de en biskoplig myndighet över ön. 

Ängsö slott hålls under sommaren öppet för allmänheten och då kanske man kan träffa på något av slottets spöken i någon av slottssalarna.

Bengt Klasson

Annette Grandin