Talko – en fin finsk tradition som ännu lever
Talko förenar nytta med trevligt umgänge.
Dela på Facebook
Skicka som e-post

Det traditionella finländska sättet att klara av större arbeten förr i tiden var att ordna talko. På finska heter ordet talkkot och står för kollektivt frivilligt arbete för att hjälpa sina grannar. 

 

Under krigstiden fick talkotraditionen en ny blomstringsperiod. Talkon ordnades för all möjliga olika ändamål. Statsmakterna uppmuntrade verksamheten och en central organisation Suurtalkot ry. (ungefär ”Stortalko r.f.”) bildades som hade 58 medlemsorganisationer.

Talkoandan var god under kriget. Först arbetade man hemma på åkern och sedan gick man och hjälpte grannarna på kvällen. Företagen skickade sina anställda på talko för att till exempel hjälpa till under höbärgningen. Stadsborna uppmanades via särskilda affischer att delta i hötalkona. Affischerna kunde vara utformade enligt följande: 

”Stadsborna – ut till höängen! Har du tänkt på: 1. Att landsbygdens folk är vid fronten 2. Att det är ett tvingande behov att varje ledig stadsbo rycker in och fyller dessa luckor.”

 

En meter ved

Även barnen organiserades i talkoverksamhet. En speciell organisation bildades som kallades Nuorten talkoot (Ungdomens talko). Organisationen ordnade olika insamlingar. Det kunde röra sig om att samla kåda, lump eller ax. 

Teuvo Hämäläinen berättade i sin bok ”Vinterkrigets barn” om att de karelska barnen som återvände till hemtrakterna efter att områdena återerövrats samlade in metallskrot efter de hårda striderna. Ibland var det en farlig sysselsättning då det i terrängen fanns farliga minor och granater som inte hade detonerat. Barnen som deltog i talkon fick förtjänsttecken och märken från staten. Ofta skedde verksamheten i tävlingsform.

Krigsvintern 1942 var ytterst kall i Finland. Vedförråden tömdes. Då uppmanades till måttalkon vilket innebar att varje medborgare, man och kvinna, som förmådde skulle hugga en meter ved. Målet var att man skulle få ihop en miljon kubikmeter. Det uppnåddes utan problem. Tävlingar arrangerades mellan kommunerna. Vinnare i tävlingen mellan kommunerna var Säynätsalo kommun, där 78 procent av befolkningen deltog.

En annan morot för deltagarna var att man kunde få ett hederstecken för en väl utförd prestation. Priset kallades för en kubikmeteryxa (mottikirves). 

 

Talkoarbetsboken

Även barnen och ungdomarna engagerades för att Finlands ”gröna guld”, det vill säga skogen skulle kunna utnyttjas fullt ut. En som berördes berättar:

”Efter skolan gick vi med yxor och sågar till alarna vid stranden av Kyröjärvi för att göra i ordning småved som användes i de gengasdrivna bilarna. Vi måste nog ha varit en lustig syn med våra skor med träsulor och det som vi hade till kläder under nödtiden. Men andan var minsann på topp. 

Talkoarbetsboken var den enda övningsboken för skoleleverna på den tiden. Den handledde nu kanske inte ele-verna i deras sökande efter kunskap, men däremot formade den nog de grundläggande värden man kom att ha i livet. Att det var viktigt med arbete blev nog klart och tydligt. Å andra sidan var det en lärdom som man inte behövde förringa under bättre tider heller”.

Talkoverksamheten under kriget bars i stor utsträckning upp av kvinnorna. Marskalken Mannerheim riktade också i en berömd dagorder från den 10 maj 1942 ett tack till hemmafronten och speciellt Finlands mödrar som finns inom glas och ram i landets alla kyrkor;

”Till Finlands mödrar ”.

Talkoverksamheten fortsatte också i stor skala de första efterkrigsåren. När landet skulle byggas upp krävdes kollektiva insatser. När den så kallade Vapenbrödrabyn, som är en stadsdel i Vasa med frontmannahus, byggdes mellan 1946 och 1954, så skedde det genom den traditionella talkoandan. Hela hus byggde med frivillig hjälp åt krigsänkor och krigsinvalider. 

Kari Hotikainen berättar i sin bok Löpgravsvägen hur det gick till:

”Alla hjälptes åt att gjuta grunden. Då socklarna hade torkat restes stommen. När trossbottnarna var isolerade och golven ditspikade fylldes väggarna med sågspån och sedan sattes fönstren på plats. Sedan var det nästan klart. Den enkla ytterpanelen kallades lite föraktfullt för gärdesgårdspanel. Det var problem att få tag i riktigt tegel mer än till eldstäderna. Istället fick det bli surrogattegel av betong. Det typiska frontmannahuset från de första efterkrigsåren vägde omkring 150 000 kilo. Betongens andel av totalvikten är 100 000 kilo. Resten är trävirke, spik och isoleringsgsmaterial av i huvudsak sågspån och kutterspån.”

 

Talko på modernt vis

Talkotraditionen lever fortfarande vidare i Finland även om vi nu lever i en tidsålder där individuella projekt gäller. För många finländare är talko ett kort och kravfyllt ord som gett och ger många fina minnen av goda arbetsinsatser och trevligt socialt umgänge. Den äldre generationen betonar hur viktigt det är att man redan i barndomen får ta del av talkoandan. 

Förutsättningar för gångna tiders talkon är till en del borta då maskinerna tagit över. Nya arbetsprojekt tillkommer dock. Det är exempelvis inte ovanligt att man ger en ”talkodag” i gåva till en vän.

 

Rolf Karlman 

Dela på Facebook
Skicka som e-post

Veckans tidning

Nyhetsbrevet

Vill du ha information, erbjudanden och rabatter från Kvällsstunden?

Prenumerera på nyhetsbrevet!

När du registrerar dig på Nyhetsbrevet samtycker du till att få exempelvis erbjudanden, rabatter och allmän information från Kvällsstunden via e-post. Du kan när som helst säga ifrån din prenumeration på nyhetsbrevet om du inte längre vill ha det.

Kontakta oss

Telefon:
021-19 04 15

 

Mejl: Klicka här

 

Post:
Kvällsstunden
Box 1080
721 27 Västerås

 

Kvällsstunden och kvallsstunden.se ägs och ges ut av Tidningshuset Kvällsstunden AB. Ansvarig utgivare: Bo Pettersson. Mer information om Kvällsstunden hittar du här.

Följ oss på Facebook

  • Kvällsstunden
    5.0
    powered by Facebook
    Kenneth Falk
    Kenneth Falk
    2018-04-24T15:45:54+0000
    Några tycker att tidningens framtoning är gammalmodig, jag tycker det är en styrka. Att i denna digitaliserade värld få hålla i en papperstidning som påminner om tidningarna som fanns när jag växte upp är en lisa för själen, för även om man hänger med något så när i det moderna mediabruset så känner man sig ganska vilsen ibland. Så snälla, vik inte av från Era traditioner. Dessutom gillar jag den redaktionella texten och dess innehåll
    Ingrid Sjödin-Lindström
    Ingrid Sjödin-Lindström
    2018-02-18T13:34:30+0000
    Mysig tidning, gillar Sverige-resan; vad finns i våra olika landskap. Gunillas kök och stök, bra maträtter och bak, inte så komplicerade. Lagom svåra korsord och finurliga Naturfrågor. Sport, nöjes m fl profiler som blir roliga att minnas. Hela tidningen läsvärd. Hälsar Ingrid i Västerbotten.
    Birgitta Nilsson
    Birgitta Nilsson
    2018-02-15T10:55:49+0000
    Jag ser fram mot att få denna tidning varje vecka.Den är så befriande fri från skvaller och har istället intressanta artiklar om allt mellan himmel och jord.Fakta om nöjesprofiler från förr och nu, natur,geografi och läsarnas egna bidrag i form av foton,noveller och minnen.m.m..Att det finns en så här religiöst och politiskt oberoende tidning med fakta och underhållning i lätt tillgängligt format tycker jag är unikt.Personligen är jag också road av hjärngympan korsorden ger;-)
    Ann-Christine Eriksson
    Ann-Christine Eriksson
    2018-02-14T13:03:30+0000
    En mycket bra tidning!
  • Radio Viking (sponsrad)

    Lyssna på Radio Viking här!
    Klicka på radion för att starta!

    radioRV7

    Kvällsstundens kundtjänst:
    Frågor som rör prenumeration, utebliven tidning, adressändring och dylikt besvaras i första hand av kundtjänst.
    Vid kontakt med kundtjänst, ange kundnr för snabbare hjälp. Vanliga frågor besvaras här. Frågor som rör tidningens innehåll besvaras av redaktionen.
    Vår kundtjänst är bemannad:

    Måndag-fredag: kl. 09.00-16.00
    Lunchstängt mellan 12.00-13.00

    Telefon: 021-19 04 15
    E-post: Klicka här

    Prenumerationspriser:
    • Helår 610:–
    • Halvår 340:–
    • Kvartal 210:–
    • Autogiro: 52:–/månad
    Beställ din prenumeration här.

     

    Utlandsprenumeration:
    Helår: 1070:–, halvår 590:–
    Vill du prova tidningen?

     

    Erbjudande!
    Du får 5 nummer av Kvällsstunden för endast 50 kronor. Klicka här för att komma till erbjudandet.

    Om tidningen:
    Kvällsstunden grundades 1938. Den är privatägd, är politiskt och religiöst obunden och har ingen anknytning till någon intresseorganisation. Kvällsstunden är TS-kontrollerad, upplaga år 2017: 36 200 exemplar. Chefredaktör och ansvarig utgivare är Bo Pettersson. För mer information om tidningen, klicka här.

    Kontakt:

    Mejla chefredaktören
    Mejla webbansvarig
    Övriga medarbetare

    Kvällsstunden samt kvallsstunden.se ägs och ges ut av Tidningshuset Kvällsstunden AB. Organisationsnr: 556294-1665, Postadress: Box 1080 721 27 Västerås. Telefon Kundtjänst: 021-19 04 15. Ansvarig utgivare: Bo Pettersson. VD: Ewa Helmrich, ewa.helmrich@tidningshuset.com. För mer information om tidningen Kvällsstunden, klicka här. Allt material som publiceras i Kvällsstundens pappersupplaga lagras digitalt. Hela eller delar av publicerat/inskickat material kan även komma att publiceras på de digitala plattformar och forum som Kvällsstunden förfogar över. Den som insänder material till tidningen anses vara medveten om – samt medge – att sådan digital lagring och publicering kan ske. kvallsstunden.se använder cookies (webbkakor) för att ge användaren ökad funktionalitet och en bättre upplevelse av innehållet på kvallsstunden.se. Cookies används bland annat för besökarstatistik och vid användning av formulär. Kvällsstunden rekommenderar att godkänna användning av cookies när man besöker kvallsstunden.se. Läs mer här.