Mitt i pandemi och restriktioner finns det företag som går bra. Ett exempel är Trangia i Trångsviken i Jämtland, som nära fördubblar personalstyrkan för att klara efterfrågan.

I spåren av pandemin blev det inne att vara ute. Besöken på vandringsleder och fjälltoppar slog rekord och restaurangbesök ersattes med middagar i det fria. Inte helt överraskande utsågs stormköket till Årets julklapp. 

I Jämtland tillverkas det klassiska stormköket Trangia som kan notera en rekordomsättning för 2020.

I generationer har det jämtländska företaget Trangia i Trångsviken varit ledande när det gäller stormkök i Sverige. Deras kompakta och kompletta matlagningssystem för flytande bränsle lanserades 1951 av grundaren John E. Jonsson och hans söner Olle och Erik. 

Trangia är i dag ett världsledande företag som fortfarande är familjeägt; det har gått i arv från generation till generation. 

Deras friluftskök finns över hela världen och används såväl av campande familjer som av expeditioner. I dag skaffar många ett Trangiakök till hemmet för att användas som enkel spis vid strömavbrott. 

Rekordår

Trangia konkurrerar med stora märken som Primus och Optimus, men är det enda helsvenska företaget som tillverkar stormkök i Sverige. 

2020 blir ett rekordår för Trangia. Vd Magnus Rydell räknar med en omsättning på över 90 miljoner kronor, 2019 var motsvarande siffra 63 miljoner. Under året har antalet anställda nästan dubblerats, från 32 anställda till 60.

Grundaren John E. Jonsson från byn Trång i Krokoms kommun var en klurig man som var duktig på att tillverka allt möjligt för den egna familjen. Han gillade teknik och design och sysslade hellre med att tillverka saker än att jobba som bonde. 

Tillsammans med sin svärfar startade han 1925 företaget Trangia. Namnet togs från bynamnet Trång. Det fanns en marknad för att tillverka hushållskärl till befolkningen och snart hade John byggt upp en mindre industri. 

Sönerna vidareutvecklade

Redan 1935 presenterades det första campingköket och när svenskarna fick två veckors lagstadgad semester 1938 tog campingen fart, liksom produktionen. De semestrande camparna behövde enkla och lätta kärl i aluminium för att laga sin mat. Det lilla företaget började producera olika campinguppsättningar, vattenkokare, stekpannor, muggar och tallrikar. 

Företaget växte och snart var de teknikintresserade sönerna Olle och Erik inblandade i verksamheten. 

De var kluriga som sin far och funderade på om det inte gick att göra ett kompakt set med allt som behövdes. Sönerna provade sig fram och 1951 hade man prototypen till dagens matlagningsset klart. 

Stommen i Trangiasystemet är det tvådelade vindskyddet. Köket kan packas ihop och tar liten plats och är lätt att bära med sig. Det eldas med en spritbrännare och är lätt att sätta ihop och rengöra. Brännaren är kaminens hjärta och den finns numera också för gasoldrift. Trangiaköket håller i evighet, det går nästan inte att slita ut.
I stort sett är det fulländat även om det har förfinats genom åren.

Stora i Japan

Trangias kombinerade fabrik och museum ligger vid E14 mellan Krokom och Järpen/Åre. Försäljningen sker främst till svenskar, men de nordiska grannländerna, Tyskland och Storbritannien är också viktiga kunder. 

Sedan något år är Japan den största exportmarknaden. Det beror på två saker. Dels har japanerna kommit på att Trangias matlådor i aluminium är perfekta att koka ris i, dels var det en mangahjälte i seriernas värld som använde ett Trangiakök. Därmed blev Trangia en innepryl hos mangafansen. Men efterfrågan hos japanerna är så stor att Trangia ännu inte har kapacitet att klara av produktionen. 

Handelns utredningsinstitut, HUI, utsåg stormköket till 2020 års julklapp. Anledningen är att vi rör oss mer utomhus och så representerar stormköket den, på många sätt märkliga, tid vi lever i, skriver HUI. 

Och efter att stormköket blev Årets julklapp 2020 är det gasen i botten för Trangia. I dag är det Lennart och Bengt Jonsson,
i tredje generationen, och Sara Bernow, i fjärde generationen, som leder det snart 100-åriga företaget.

Sven-Åke Henriksson