De som var med minns hur dramatiskt och spänt det var. Under de där ödesmättade 13 dagarna i oktober 1962 då det lutade mot att Kubakrisen skulle utlösa  krig mellan de två supermakterna USA och Sovjetunionen, ett kärnvapenkrig som kunde driva världen mot undergången. 

Riktigt hur nära det faktiskt var framgår i en nyutkommen bok, Nuclear Folly – a new history of the Cuban missile crisis, skriven av Serhii Plokhy, född i Ukraina, numera professor i historia vid Harvard-universitetet i USA. Han har grävt djupt i arkiven i USA, Europa och Ryssland, intervjuat personer som var med vid den här tiden. Det mest skrämmande och sensationella är att det som stoppade utlösningen av ett kärnvapenkrig var en lucka på en sovjetisk ubåt som inte gick att stänga. 

Infekterad konflikt

För att förstå bakgrunden till Kubakrisen 1962 måste man gå några år tillbaka i tiden. 1959 hade en revolutionsarmé ledd av Fidel Castro störtat diktatorn Fulgencio Batista. Efter makt­övertagandet försökte Castro sluta ett avtal med president ­Eisenhower, om inget annat så få ett löfte att USA inte skulle lägga sig i Kubas inre angelägenheter. Det fick han inte. Och förhoppningarna om ett avtal grusades totalt när exil-kubaner, stödda av USA, 17 april 1961 gick i land vid Grisbukten på Kuba för att genomföra en invasion. Två dagar senare var den över. Invasionsstyrkan avväpnades och fängslades, en världsnyhet och en rejäl prestigeförlust för USA. 

Castro insåg han behövde hjälp mot sin stora granne. Han deklarerade sig snabbt som marxist-leninist och bad Sovjetunionen om skydd. 

Nikita Chrusjtjov intog först en kylig hållning mot Castro och de kubanska revolutionärerna. Han såg det som sin uppgift att hålla temperaturen nere i det kalla kriget och undvika onödiga konfrontationer med USA. Månaderna gick men i början av 1962 fick kubanerna till slut svar. Sovjetunionen ställde sig nu bakom Castros regering och var villigt att hjälpa. 

Chrusjtjov skickade soldater, ubåtar, fartyg, vapen och annan militär utrustning, samt kärnvapenmissiler till Kuba. 

Missiler nära Florida

I Washington gjorde president John F. Kennedy klart att han kände till närvaron av kärnvapenmissilerna och att detta var oacceptabelt. Deras avstånd till Floridas kust var endast drygt 110 kilometer. Kennedy deklarerade också att Kuba nu var ”i karantän”. Detta var noggrant uttänkt, för ”blockad” hade enligt internationell lag räknats som en krigshandling.

Så hur skulle situationen nu utvecklas? Det kalla kriget var ett komplicerat spel mellan USA och Sovjetunionen och i början av 1962 behövde Chrusjtjov något att bräcka motståndarsidan med. Under ett statsbesök i Bulgarien uttryckte han sin irritation över, som han uttryckte det, ”förlora Kuba” genom en andra och mycket bättre organiserad invasion. 

Dessutom hade USA precis genomfört mycket framgångsrika tester med en helt ny typ av interkontinentala missiler som döpts till ”Minutemen”. Till skillnad mot tidigare missiler, som tog timmar att fylla med bränsle, kunde dessa avfyras med en minuts varsel. Sovjetunionen såg ut att sova i…