Sverige har många begåvade ingenjörer som tillsammans arbetat fram uppfinningar som har gjort Sverige till det rika land det är i dag. 

Historikern och föreläsaren Gunnar Wetterberg, känd från På spåret och Fråga Lund i SVT skildrar detta i den nya boken Ingenjörerna (Bonniers). 

Från 1870-talet och hundra år framåt var det Sverige och Japan som växte snabbast i världen. Hur kom det sig, varför blev det fattiga bondelandet ett av de rikaste och mest framgångsrika länderna i världen? 

Det berättar Gunnar Wetterberg om i sin nya bok. Ingenjörerna var sammanflätade med Sveriges historia. I dag är de några hundra tusen, var femte är kvinna, men då var de bara ett par tusen och nästan inga kvinnor. 

Världsberömda uppfinningar

Några av dem var genier som blev världsberömda för sina uppfinningar. Vi förknippar dem med företag som SKF, ­Ericson, AGA och Atlas Copco. De flesta var dock anonyma för de flesta i vårt land. 

Men de var med och påverkade samhällsutvecklingen. De konstruerade den grundläggande välfärden i det svenska folkhemmet genom sådana saker som vatten och avlopp, vägar och broar, elektrifieringen över landet och kollektivtrafik. 

I sin välskrivna bok som vänder sig till den stora allmänheten, som är intresserad av hur det moderna Sverige kom till, berättar Wetterberg om både kända som mer okända ingenjörer. 

”Många fler borde lära sig mer om ingenjörskonstens förutsättningar – och bry sig mer om möjligheterna”, säger Gunnar Wetterberg.

Ny sorts ingenjörskonst

Vid förra sekkiftet fanns det bara några tusen ingenjörer i Sverige men flera av dem blev legendariska och är fortfarande kända. 

Exempel på viktiga uppfinningar är Polhems slussar, de Lavals separator, von Platens kylskåp, JP Johanssons skiftnyckel, Wingquists kullager och Daléns AGA-fyr. 

När Nobelpristagaren Gustaf Dalén fyllde 50 år var hela området utanför hans hus i Stockholm fyllt av människor som ville hylla honom. 

I dag är ingenjörerna mindre kända även om de gjort fantastiska uppfinningar som Rune Elmqvists pacemaker och Håkan Lans färgsystem för datorer. 

Eller entreprenörerna Daniel Ek och Martin Lorentzon som skapade Spotify som har en ljudtjänst som erbjuder möjligheten att lyssna till strömmande musik och se videoklipp över internet. Bolaget grundades den 2 maj 2006 och har i dag över 100 miljoner betalande användare och ytterligare 129 miljoner som använder den reklamfinansierade gratisversionen. Spotify är exempel på ingenjörskonst på hög nivå. 

Gunnar Wetterberg ser i dag digitaliseringen som i klass med elektricitetens genombrott. 

Uppfinningar som givit vår stora tillväxt i samhället har inte alltid varit av godo, som förbränningsmotorn. 

Kullagret på första plats

Många äldre uppfinningar har blivit nutida problem som kräver nya lösningar av dagens ingenjörer. Wetterberg konstaterar att det varit en teknisk utveckling på gott och ont. 

Vilken svensk uppfinning sätter då Gunnar Wetterberg på första plats? 

Det blir SKF:s kullager, det flerradiga självreglerande radialkullagret, en uppfinning av Sven Wingquist som lade grunden till Svenska Kullagerfabriken AB (SKF). 

De moderna kul- och rullagren, som ständigt har utvecklats, är en av de stora svenska uppfinningarna som lade grunden till den snabba industriella utvecklingen under 1900-talet. Kullagren ingår i dag i snart sagt alla typer av maskiner med roterande axlar där man har krav på höga lagerbelastningar, små friktionsförluster, små inbyggnadsdimensioner och lite underhåll. 

Med sin bok vill också Gunnar Wetterberg lyfta fram de många invandrarna i både första och andra generationen som bidragit till den tekniska utvecklingen i vårt samhälle. 

Sveriges främsta matematiker

Och speciellt vill Gunnar Wetterberg framhålla de kvinnliga ingenjörerna och deras betydelse där han speciellt sätter fokus på Elsa-Karin Boestad-Nilsson som inledde sin karriär som överingenjör på Sveriges forskningsanstalt (FOA) 1948. 

Hon var en av Sveriges främsta matematiker och programmerade de första datorerna i landet i början av 1950-talet. Som andra kvinnliga ingenjörer arbetade hon på den tiden i det tysta utan att få någon större uppskattning, trots den stora betydelsen hon hade för vårt land. 

Sven-Åke Henriksson