Vitklädd med ljus i hår… Varför då?
Till vänster Luciafirande på Koberg i Västergötland 1848. Fritz von Dardel. Till höger julkort från början av 1900-talet. Adèle Söderberg.
Dela på Facebook
Skicka som e-post

”Vårt luciafirande grundar sig på ett helgon, Lucia, en helig jungfru som på 200-talet levde i Syracusa på Sicilien”, skrev Historiska museet 2014 om det svenska luciafirandets ursprung. 

 

Enligt utskick från en svensk skola berättar legenden om Lucia att hon blev dödad av romerska soldater för att hon hjälpte kristna som hade gömt sig i katakomberna. Eftersom hon hade mycket att bära på hade hon ljus i sitt hår, hette det vidare i beskrivningen. När hon blev nerstucken av soldaterna rann rött blod på hennes klänning, därav det röda sidenbandet runt midjan.

Kopplingen mellan helgonet på Sicilien och det svenska luciafirandet är inte självklar, skriver Håkan Strömberg i en nyutkommen bok, Lucia. Den svenskaste av alla traditioner (Carlsson Bokförlag).

Det var på 500-talet som Lucia blev ett av den katolska kyrkans offi-ciella helgon, 300 år senare sattes hon in i Karl den stores kalender över helgondagar. Den 13 december blev Lucias dag, den 18 maj Eriks, den 29 juli Olofs. När Gustav Vasa en bit in på 1500-talet kom till makten och Sverige fick en luthersk statskyrka förbjöds alla högtidlighållanden av helgondagar. Men helgondagarna fortsatte att vara viktiga tidsmarkörer, praktiska att knyta bestämda arbetsuppgifter och olika traditioner till.

 

Lucianatten

Det var i slutet av 1800-talet som intresset väcktes för det gamla och man började samla in seder, traditioner, sånger och ritualer som hotade att försvinna. Folklivsforskarna upptäckte bland annat att det fanns en stor mängd luciatraditioner som framför allt levde i Västsverige. 

Luciatraditionen kunde på sina håll räknas som ”förjul” och utgjorde en brytpunkt för arbetsåret. Nu skulle allt tungt arbete vara klart inför julen. Ätandet skulle garantera ett kommande år av hälsa och överflöd, även husdjuren fick extra mat och kärvar sattes ut till fåglarna. Men lucianatten kunde också vara full av farliga väsen som drabbade samman, det gällde till exempel att inte komma i vägen för gastar och lyktgubbar.

 

Ljusbärerska

Lucia som den sjungande ljusbärerskan, själva sinnebilden för den 13 december, hittar vi år 1764 då en skånsk präst på resa sover över på ett boställe i Västergöland. Han väcks av en vitklädd kvinna som träder in med tända ljus i ett par stora silverstakar, åtföljd av en annan kvinna försedd med allehanda ätliga och våta varor. En liknande upplevelse något senare får dottern till Fredrik Sparre på Åkerö herrgård i Södermanland vara med om. Hon väcks en luciamorgon av fiolmusik och fyra vitklädda flickor med brinnande ljus på ett bord och blomstergirlanger om håret. Den först kända beskrivningen av en lucia är från 1820 då gästerna hos brukspatronen på Skinnskatteberg väcks tidigt på morgonen och in träder en dräng ”klädd i hvitt lakan, med en krans af ljus på hufvudet”.

Lucia som en vitklädd flicka med ljus i håret kom att sprida sig till herrgårdar och överklassfamiljer, berättar Håkan Strömberg i sin bok. Västsvenska studenter tog med sig luciafirandet till sina nationer och bostäder och snart bjöd hotell i Göteborg in till luciaspel där maskerad var ett centralt inslag. Lucia kom att som en borgerlig festtradition spridas över hela landet och snart få sällskap med gestalter som tärnor och stjärngossar med struthattar.

Sommaren 1872 reste Artur Hazelius genom Dalarna och kunde snart konstatera att folkets speciella seder hotade att försvinna. Han satte igång med att inte bara samla föremål utan även att återuppväcka traditioner och sprida nya. Valborgsfirande med eld och sång, midsommarfirande med majstång och lekar tog form och till det kom även Lucia att sluta sig.

 

Karnevaler

Men det skulle komma en tid då intresset för Lucia svalnade, då luciatraditionen började bli ifrågasatt och reducerad till en försvinnande sed. Det blev tidningen Stockholms Dagblad som kom att ta initiativet till en räddningsaktion genom att 1928 i samarbete med stadens gatuföreningar starta ett karnevalståg. I den elektriska julskyltningens sken sattes 50 000 människor i rörelse, till och med kungen lär ha fastnat i folkmassorna.

Luciaparaden med sin kombination av fest och välgörenhet fick så stort gensvar att man följande år tog steget ut och utlyste en skönhetstävling. Det unga kvinnliga Stockholm bjöds in att tävla om att bli den idealiska lucian, med vissa reservationer. ”Allt solblont och ljust av kvinnokön har sin möjlighet att intaga platsen”, kom det att heta. Poeten Daniel Fallström, som suttit i juryn, instämde efter valet att ”hon är just sådan, som jag tänkt mig Lucia, ung, solblond, oskuldsfull och vacker”.

Det handlade om rasbiologi som i början av 1900-talet var en vetenskap på modet, skriver Håkan Strömberg i sin bok. Mörkhåriga, brunögda, småväxta flickor skulle inte göra sig besvär var budskapet. Så sent som 2012 kom det protester när tv sände programmet Luciamorgon” från Uppsala domkyrka och den 14-åriga lucian var mörkhyad.

 

Följeslagare

Luciaparaden i Stockholm kom att få stort genomslag och luciafirandet satte fart runt om i Sverige, lokala tävlingar i andra städer tog vid och på arbetsplatser och i hemmen ”lussade” man flitigt. Skolor och förskolor började att välja egna lucior och småningom kom kyrkan att ge plats åt lucia i sina gudstjänster.

Om de många följeslagare som under åren kommit att göra sällskap med lucia, om en tradition som ständigt förändrats, berättar Håkan Strömberg. Den melodi som vi mer än någon annan förknippar med lucia har ursprungligen inget med helgonet att göra. Det är en barkaroll (gondolförarsång) som lagts i munnen på en skeppare i Neapel som ville locka besökare till sin utflyktsbåt. När meoldin hittade vägen till Sverige på 1800-talet kom flera att skriva om texten och anpassa den till den svenska luciagestalten. Den version som vi kommit att ta till oss har skrivits av Arvid Rosén, ”Natten går tunga fjät…”

 

Stjärngossar och tomtar

När den första luciakarnevalen arrangerades 1927 kom stjärngossarna att vid sidan av den ridande lucia bli tågets huvudnummer. Stjärngossetraditionen berättar att pojkar som gick på läroverket vid juletid brukade vandra runt i gårdarna och tigga pengar. Dessa skulle de använda till att köpa läromedel inför kommande termin, och som tack för hjälpen sjöng de julsånger. 

Också tomtarna kom tidigt med i lucians följe och deras signaturmelodi är gammal, Midnatt råder publicerades redan 1828. När pepparkaksgubbarna dök upp i luciatåget är lite oklart: Tre pepparkakegubbar skrevs i alla fall av Astrid Gullstrand och Alice Tegnér och publicerades 1913. När deltagarna i det brokiga luciaföljet med tiden började falla ifrån kom emellertid tärnan att stå kvar. I dag har hon alltmer vid sidan av lucia kommit att spela den enda rollen i tåget och förvandlats till en hel flickkör. Har det svenska officiella luciafirandet blivit ifrånsprunget av tiden, är det på utdöende? frågar sig författaren till en bok där han följt luciatraditionens bakgrund och utveckling.

 

Nils-Eric Björsson

Dela på Facebook
Skicka som e-post

Veckans tidning

Prenumerera
på Kvällsstunden


Välj mellan:
Helår, Halvår, Kvartal eller Autogiro
(SEK) Endast 12 kr per nummer!*
  • Helår (52 nr) 610 SEK
  • Halvår (26 nr) 340 SEK
  • Kvartal (13 nr) 210 SEK
  • Autogiro 52 SEK / månad

Kontakta oss

Telefon:
021-19 04 15

Mejl: Klicka här

Post:
Kvällsstunden
Box 1080
721 27 Västerås

Kvällsstunden och kvallsstunden.se ägs och ges ut av Tidningshuset Kvällsstunden AB.
Ansvarig utgivare: Bo Pettersson.

Mer information om Kvällsstunden hittar du här.

Följ oss på Facebook

  • Kvällsstunden
    5.0
    powered by Facebook
    Ronny Wettervik
    Ronny Wettervik
    2018-01-18T08:28:20+0000
    Undebar tidning är 33 år men tycker den är intressant
    Göran Stranner
    Göran Stranner
    2018-01-11T16:03:31+0000
    Utmärkt! Härligt befriad från tjatiga annonser. Allmänbildande, Sprängfylld med högintressanta historier om kända, viktiga profiler, nostalgi, historier, engagerande tävlingar och förströelser. Äntligen en tidning värd pengarna och värd att bevara. Hurra!
    Ingrid Eriksson
    Ingrid Eriksson
    2017-12-01T10:04:49+0000
    Har haft den för flera år sen ..tycker jättemycket om denna härliga tidning..lite nostalgi i den sååå Härligt!!!
    Christina Lind
    Christina Lind
    2017-10-12T09:33:02+0000
    Verkligen ett guldkorn. Mycket spännande och intressant läsning blandat med recept och korsord!
  • Radio Viking (sponsrad)

    Lyssna på Radio Viking här!
    Klicka på radion för att starta!

    radioRV7

    Kvällsstundens kundtjänst:
    Frågor som rör prenumeration, utebliven tidning, adressändring och dylikt besvaras i första hand av kundtjänst.
    Vid kontakt med kundtjänst, ange kundnr för snabbare hjälp. Vanliga frågor besvaras här. Frågor som rör tidningens innehåll besvaras av redaktionen.
    Vår kundtjänst är bemannad:

    Måndag-fredag: kl. 09.00-16.00
    Lunchstängt mellan 12.00-13.00

    Telefon: 021-19 04 15
    E-post: Klicka här

    Prenumerationspriser:
    • Helår 610:–
    • Halvår 340:–
    • Kvartal 210:–
    • Autogiro: 52:–/månad
    Beställ din prenumeration här.

     

    Utlandsprenumeration:
    Helår: 1070:–, halvår 590:–
    Vill du prova tidningen?
    Du får 5 nummer av Kvällsstunden för endast 50 kronor. Klicka här för att komma till erbjudandet.

    Om tidningen:
    Kvällsstunden grundades 1938. Den är privatägd, är politiskt och religiöst obunden och har ingen anknytning till någon intresseorganisation. Kvällsstunden är TS-kontrollerad, upplaga år 2016: 36 700 exemplar. Chefredaktör och ansvarig utgivare är Bo Pettersson. För mer information om tidningen, klicka här.
    Kontakt:
    Mejla chefredaktören
    Mejla webbansvarig
    Övriga medarbetare

    Kvällsstunden samt kvallsstunden.se ägs och ges ut av Tidningshuset Kvällsstunden AB. Ansvarig utgivare: Bo Pettersson. För mer information om tidningen Kvällsstunden, klicka här. Allt material som publiceras i Kvällsstundens pappersupplaga lagras digitalt. Hela eller delar av publicerat/inskickat material kan även komma att publiceras på de digitala plattformar och forum som Kvällsstunden förfogar över. Den som insänder material till tidningen anses vara medveten om – samt medge – att sådan digital lagring och publicering kan ske.