Kvällsstunden vecka 19

Dagmar
Dagmar Ebbesen , 1891-1954 , svensk skådespelerska som ofta spelade roller som det eviga hembiträdet. Här i rollen som hembiträdet Hilda i filmen “Skolka skolan” från 1949. Foto: Sjöberg bildbyrå.

I de äldre tider då kvinnornas ord inte tillmättes sin fulla betydelse i politik och samhälle, framträdde skådespelerskan Dagmar Ebbesen med myndig röst och förståndiga ord i otaliga filmroller som hembiträde. Hembiträdet i Dagmars gestaltningar brydde sig inte om sin underordnade ställning. Tvärtom var det närmast en regel att hon satte sig upp mot båda höga herrar och uppnästa herrgårdsfruar. Som stolt hembiträde visste hon nämligen hur det egentligen stod till med saker och ting. Och stod det inte till på det rätta sättet, så drog hon sig inte för att på eget initiativ ställa sakerna till rätta. På det viset gjorde Dagmar Ebbesen genom sitt skådespeleri en tidig feministgärning. Privat levde hon däremot stillsamt och tillbakadraget.

 

Mer i veckans nummer

Carl Gustaf Gunnar Svensson, gemenligen kallad Calle Sven, var en märklig man. Han ägde en råstyrka som få. I jubileumsolympiaden i Aten 1906 deltog han i både tyngdlyftning och dragkamp, med ett bronsresultat i den sistnämnda grenen. Vid sidan av tävlingsbanan var en av hans specialiteter att lyfta sex personer ovanför sitt huvud och sedan promenera 15 steg med sin nästan 450 kilo tunga börda. Även en häst med ryttare lyckades han lyfta från marken. Calle Sven är veckans sportprofil.

Calle Sven
Calle Sven både tävlade och uppträdde.
[su_divider top=”no” size=”1″]
 

Namnet Herman Bergman kanske inte säger så mycket för dagens svenskar. Men inom sitt yrke, att gjuta konstverk, hörde han till de allra främsta i landet. Bergmans konstgjuteri, som han grundade 1895, är fortfarande verksamt. En dotter till Herman Bergman, Astri, blev ett stort namn som skulptris och kom att bli ännu mer känd som hustru till författaren och trubaduren Evert Taube och som mamma till den ännu aktive skådespelaren, sångaren och gitarristen Sven-Bertil Taube.

Herman Bergman
Konstnären Herman Bergman. Bild Stockholms stadsarkiv.
[su_divider top=”no” size=”1″]
 

Ett vanligt påstående är att humlorna inte kan flyga, men att de inte vet om det och därför flyger i alla fall. Den lustifikationen har dock inte längre något vetenskapligt stöd. Nu har forskarna nämligen lyckats lista ut hur det är möjligt för de klumpiga humlorna att flyga med sina korta vingar. Fenomenet kallas “fördröjd vikning” och hänger ihop med att humlevingarna är böjliga och därför kan skapa luftvirvlar som lyfter insekten. Ett annat faktum är att humlorna i världen stadigt minskar i antal, något som kan få katastrofala följder om trenden håller i sig…

Humla
Humlan, en svensk sommarsymbol.
[su_divider top=”no” size=”1″]

Bondgårdar mot burar

Höns i bur
Inte så frigående som förr…

Åke Salomonsson går i ett av veckans Brev från läsarna till storms mot den industriella djuruppfödningen i Sverige. “Djurindustrin var mer en händelse än en uppfinning, Sterila säkerhetsburar tog över betesmarkerna, system med otaliga trånga burar staplade på varandra växte upp där det en gång stod ladugårdar. Och genmanipulerade djur – fåglar som inte kunde flyga, grisar som inte kunde leva utomhus, kalkoner som inte kunde föröka sig naturligt – ersatte bondgårdens en gång så välbekanta djur”, fastslår Salomonsson. Vad tycker du om saken? Ge din mening till känna här nedan.

Du är på väg att logga ut.
Vill du fortsätta?

Just nu har du inga aktiva prenumerationer på E-TIDNINGEN eller TALTIDNINGEN.
Välj ett alternativ nedan för att köpa och aktivera önskad digital prenumeration av Kvällsstunden.

Saknar du ett webbkonto? Du skapar enkelt ett kostnadsfritt konto härifrån.