Kvällsstunden vecka 35

Blunda och säg för er själva: ”Brittisk badort”. Vad visar sig då för ert inre öga – om inte något som liknar Sidmouth på den engelska sydkusten? För den som tycker att storleken har betydelse är Sidmouth knappast förstahandsvalet längs denna världsarvsförklarade kustlinje (där för övrigt dinosaurier gick och betade för en förskräcklig massa år sedan). Men om det i stället är charmen som eftersträvas, då står sig staden väl i konkurrensen. Viktorianska hus, röda klippor, omedelbar havskontakt, exklusiv restaurangkultur och goda promenadvägar är exempel på sådant som Sidmouth kan erbjuda. För att inte tala om den unika trafiklösningen där en stadsgata och en flod korsar varandra utan någon bro!

 

Mer ur veckans nummer

”Doktor Livingstone, förmodar jag?” var de odödliga ord som uttalades när de två mest namnkunniga utforskarena av den afrikanska kontinenten, David Livingstone och Henry Morton Stanley, stötte på varandra i Ujiji vid Tanganyikasjön 1871. Men det fanns under 1800-talets senare del också en kvinna som i forskningssyfte reste omkring i Afrika. Hon hette Mary Kingsley. Och i motsats till sina manliga kolleger var hon en ensam resenär.

Mary Kingsley hann bara vara verksam i åtta år.

Haralds Stake var en svensk krigare som verkligen gjorde skäl för sitt namn. Efter att ha börjat sin bana som hovpage och kammarjunkare, vilket inte alls passade hans kynne, kom han att ge sig hän åt i första hand den militära banan. Han stred vid Gustav II Adolfs sida i trettioåriga kriget, och i motsats till kungen överlevde han slaget vid Lützen 1632. Han var också med och stred mot danskarna i flera omgångar och lämnade inte krigarbanan förrän han närmade sig 80-årsåldern.

Harald Stake (1598-1677)

Med ett för svenskt vidkommande framgångsrikt Orienterings-VM i gott minne kan det finnas skäl att påminna om att vi även tidigare har haft starka tävlande i denna ädla idrottsdisciplin. Marita Skogum är ett sådant exempel. Hon erövrade under sin karriär, som varade fram till 1993, totalt tio VM-medaljer, varav sex guld. Några år senare började hon som förbundstränare i Svenska Orienteringsförbundet. Marita är denna veckas sportprofil i Kvällsstunden.

Marita Skogum, världsmästare i orientering och senare förbundskapten i samma sport.

Glass – vägen till barndomslandet

Glass får väl ändå betraktas som ett ganska lättsmält ämne? Men efter ett samtal med journalisten och författaren Annica Triberg står det klart att glassen leder oss rakt in i – barndomslandet…

Barndomslandet är landet där glasskiosken är världens nav och sommarens nya glass är en mer omvälvande nyhet än att USA fått en ny president eller att någon stigit ombord på månen. Här gäller barnets perspektiv, de där åren innan vi drabbas av insikten om att omvärlden påverkar oss. 2001 skrev Annica Triberg Nostalgiboken, en guide till allt från hemmafruar och sockiplast till spånplattor och mulleskola. Intresset blev enormt och drog igång en nostalgivåg med böcker om Alfabilder, 50-talstyger, leksaker och barndomens tablettaskar. Fem år senare kom Nostalgiboken om godis och glass där Annica tillsammans med barndomsvännen Eva Kallhed gör en grundlig genomgång av just godis och glass, deras förpackningar, lansering och popularitet från 50-talet till 80-talet. 

– När Nostalgiboken kommit ut ringde en kvinna till mig och sade att ”nu kan jag äntligen slänga alla de där sakerna jag har sparade på vinden, för nu finns de i en bok”, berättar Annica. Det blev rumsrent att prata om prylarna som något viktigt. 

Efterkrigstidens generation delade referenserna; under 1950- och 60-talen började det finnas några ören över till något så onödigt som sötsaker. Nu när villan skulle säljas och samlingarna på vinden slängas kom minnena upp i dagern. Minnena av prassliga foliepapper och fantasifulla glasssorter. Av lekar och drömmar. För att få tag på prylar och förpackningar frågade Eva och Annica vänner och bekanta, gjorde upprop i tidningen Metro och efterlysningar i lokalradion. Prylar strömmade in och Albert Håkansson fotade alltihop. När arbetet med nostalgiböckerna pågick fick Annica sätta sig ner med sina egna minnen. Annica tillhör 60-talsgenerationen som blev forslad runt hela Norden i husvagn, med eller mot sin vilja. Målet i baksätet var – glasskiosken. 

– Det fanns ju ingen luftkonditionering i bilarna, så var tionde mil var vi så illa tvungna att stanna; det var för varmt. Så det första vi gjorde när vi kastade oss genomsvettiga ur bilen var ju att leta upp en glasskiosk. 

Säsongens glasskarta var jätteviktig när den kom och Annica lärde sig den utantill. Egna favoriter var Piggelin, Igloo med colasmak och Päronsplitt. Utbudet av glass förändrades beroende på rutten. Det värsta scenariot var att hamna i en liten ort där det bara fanns ett Domus-varuhus med enbart KF:s eget märke Winner. De glassarna var sååå tråkiga. Men Skåne var kul, där fanns Åhusglass och de hade många bra sorter. Trollhätteglass var också god när man åkte västerut. 

– Att spara samlarbilder från Päronsplitt var en av höjdpunkterna. Mellan plasten närmast glassen och omslagspappret fanns en liten bild, som en mindre filmstjärna.

1969 kom GB tärning, en plasttärning fylld med vaniljglass. Tärningarna diskades nödtorftigt ur vid kallvattenrännan och sparades. De här tärningarna är samlarobjekt i dag och Annica grämer sig lite över att hon slängde sin digra samling någon gång på 80-talet. 
Efter närmare 40 böcker och avsevärt fler glassar arbetar Annica Triberg i dag som kommunikationschef på Länsstyrelsen i Kalmar. 
Nostalgiböckerna väcker fortfarande intresse – och minnen. Men var barndomen verkligen så lycklig på 60-talet och sken solen verkligen så varmt på alla barn? 

– För mig handlar inte nostalgi om att hålla fast vid det gamla utan om att bevara de goda minnena. Som vuxen väljer du hur du förhåller dig till barndomen. Var det tufft att vara liten blir de goda minnena desto viktigare att spara.Om det så är ett glasspapper…

Text: Anna Sjöstrand
Illustration: Ulf Lundkvist

Lyxig dessert

Denna vecka bjuder Kvällsstundens matskribent Gunilla Gademan på en lyxig dessert – Frukt och bär med mascarponegrädde! Toppad med smulad pepparkaka och citronmeliss är denna anrättning en fröjd för både öga och gom!

Frukt med mascarponegrädde och smulad pepparkaka. Här dekorerad med färsk mynta istället för receptets citronmeliss. Foto: AnnCi Larson

Frukt och bär med mascarponegrädde

4 portioner


Detta behöver du:
250 g jordgubbar
2 – 3 nektariner
½ lime
2 dl vispgrädde
250 g mascarpone
2 msk smält svensk honung
4 pepparkakor
färsk citronmeliss till dekoration

 

Gör så här:
Dela jordgubbar och nektariner i bitar. Pressa över limesaft och låt allt stå en stund. Vispa grädden och blanda ner mascarpone och honung. Smaka av med mer honung om du vill ha mer sötma. Varva bär och frukt med mascarponegrädde i fyra glas. Smula pepparkakorna och strö dem över. Garnera med en kvist färsk citronmeliss. Går bra att förbereda och förvara kallt fram till serveringen.

Du är på väg att logga ut.
Vill du fortsätta?

Just nu har du inga aktiva prenumerationer på E-TIDNINGEN eller TALTIDNINGEN.
Välj ett alternativ nedan för att köpa och aktivera önskad digital prenumeration av Kvällsstunden.

Saknar du ett webbkonto? Du skapar enkelt ett kostnadsfritt konto härifrån.