Kvällsstunden vecka 39

Bergsbranter som stupar rakt ner i ett grönskimrande vatten. Kan det bli vackrare? Nej, inte om man får tro dem som gör reklam för Hurtigruten, den långa fartygslinjen längs Norges västra och norra kust. Den kallas nämligen ”Världens vackraste sjöresa”. Från Bergen på Vestlandet till Kirkenes nära ryska gränsen går denna regelbundna båttrafik med gods och passagerare. För många kustsamhällen längs linjen är Hurtigruten en livsnerv eftersom förutsättningarna för vägtransporter i det bergiga landskapet är mycket besvärliga eller i vissa fall helt omöjliga. Hurtigruten lockar besökare från hela världen och att sjövägen få kryssa sig genom Norges storslagna och dramatiska natur ger minnen för livet. Det kan Kvällsstundens reporter Anders Jägeberg intyga…

 

Mer ur veckans nummer

Ilya Ivanov hette en rysk professor i veterinärmedicin som på diktatorn Josef Stalins initiativ fick ordern att skapa en apmänniska, okänslig för smärta och likgiltig för matkvalitén, att använda som ”soldater” i krig. I det syftet skulle Ivanov korsa människor med chimpanser. Men hur gick det? Svaret finns att läsa i veckans nummer av Kvällsstunden.

Ilya Ivanov (1870-1932) försökte på Stalins uppmaning skapa en apmänniska genom att korsa chimpanser och människor.

Om en älgjakt som tog slut redan innan den ene av två jaktkamrater hann vakna på morgonen handlar en av veckans läsarberättelser. Var det möjligen världens snabbaste älgjakter? Läs och döm själva.

Ligger risigt till! Årets älgjakt har startat!

John Ericsson, det svenska tekniksnillet som uppfann propellern och utvecklade pansarbåten Monitor, ångloket Novelty med mera, han var också en pionjär när det gäller solenergi. I motsats till många andra vid mitten av 1800-talet insåg Ericsson vilka möjligheter till energiutvinning som solen rymde.

John Ericsson förutsåg energikrisen.

Linbanan – den flygande skottkärran

Linbanorna underlättade frakten av tungt gods i oländig terräng.
[good_old_share]

Det är glest mellan linbanorna nuförtiden. Nästan lika glest är det mellan dem som har certifikat för att splitsa en 25 millimeters lina med sex kardeler eller vet hur man underhåller en bärkabel. Arbetet med att frakta tungt gods underlättades enormt när linbanorna kom. De flygande skottkärrorna lastades tungt och svävade högt över skog och myr utan att någon behövde knäcka ryggen – linbanor var ju särskilt lämpade för lösningar av industrins transportproblem i oländig terräng. 

Man fraktade malm, kalksten, stenkol, glas med mera. 1845 anlade Gustav Husberg Sveriges första linbana vid Falu koppargruva, redan då med automatisk tömning av korgarna och följd av så många banor att det är svårt att förteckna dem alla. Byggandet av linbanorna genererade mängder av arbetstillfällen under 1900-talets första hälft. 1941 stod den drygt 40 kilometer långa banan mellan Forsby kalkbrott och Skånska Cementaktiebolagets fabrik i Köping klar. Den var konstruerad av AB Nordströms Linbanor och med linor slagna av Garphytte bruk. Ett år senare reste Rudolf Ellner från Nordströms Linbanor som konsult till bygget av banan mellan Kristineberg och Boliden, som liksom sin föregångare är byggd enligt tvålinesystemet med en övre bärlina som bär korgarnas tyngd och en undre draglina som drar korgarna framåt. Beställare var Boliden AB. 

Den 95,8 kilometer långa banan byggdes av 1 500 man under ett år och fem dagar. Fram till slutet av 1980-talet användes banan för att frakta malmkoncentrat från Kristinebergsgruvan till kusten för att ytterligare förädla den i Rönnskärsverket. 

I dag sker transporterna med långtradare. Om det krävdes 1 500 man för att bygga banan mellan Kristineberg och Boliden med master av handblandad betong, ska vi inte glömma alla de kvinnor som stekte fläsk, tvättade blåkläder och strök över kinden. Eller alla de barn som levde under enkla förhållanden men som förhoppningsvis fick vad de behövde ändå. Hur många människor är vi uppe i då? Flera tusen. Arbetet har krävt så mycket mer än vad som syns i statistiken eller på de fåtaliga fotona. Vi gör bäst i att inte glömma människorna som bidragit till vår välfärd. 

Fotnot:
Tack till Marie-Louise Eklund och Bosse Biström som drivit passagerarlinbanan mellan Örträsk och Mensträsk, en bevarad del av Bolidenbanan, mellan 1989 och 2016. Vad som händer med banan nu är oklart. 

Text: Anna Sjöstrand 
Bild: Ulf Lundkvist

För dig som är intresserad av industriminnen, ta gärna en titt på Svenska industriminnesföreningens hemsida, www.sim.se eller arbetslivsmuseernas hemsida www.arbetsam.com. Här hittar du mängder av tips på utflyktsmål! Vill du borra dig djupare in i ämnet rekommenderas Per Stymnes uppsats ”Linbanan Forsby–Köping” från 1997. Uppsatsen kan laddas ner härifrån.

Bakad rotselleri med smörstekt mandel

Bakad rotselleri med smörstekt mandel. En smula tidskrävande kanske men annars är denna vegetariska lunchrätt både god och enkel att göra.
[good_old_share]

Bakad rotselleri med smörstekt mandel

4 portioner
ugn 175 grader

Detta behöver du:
800 g rotselleri
1 dl grovt hackad, skållad mandel
50 g smör
1 msk finrivet citronskal
1 nypa flingsalt
2 dl blandad sallad från påse

Gör så här:
Tvätta rotsellerin väl. Dela den på mitten. Lägg halvorna med snittytan nedåt i en smord ugnssäker form. Ställ in i ugnen tills den blir mjuk; det tar ca 1,5 timme. Stek den hackade mandeln i smöret i en stekpanna tills den är gyllene. Ta ut rotsellerin då den är färdig och skär den i bitar. Lägg upp den på ett serveringsfat och häll mandelsmöret över. Strö över citronskal och lite flingsalt. Toppa med sallad.

Du är på väg att logga ut.
Vill du fortsätta?

Just nu har du inga aktiva prenumerationer på E-TIDNINGEN eller TALTIDNINGEN.
Välj ett alternativ nedan för att köpa och aktivera önskad digital prenumeration av Kvällsstunden.

Saknar du ett webbkonto? Du skapar enkelt ett kostnadsfritt konto härifrån.