Kvällsstunden vecka 42

Inget landskap i Sverige har sin sydliga gräns så långt norrut som Norrbotten. Och inget annat landskap har en lika ung historia. De som läste geografi på 1960-talet fick lära sig att Norrbotten inte var något riktigt landskap, utan bara var det landområde som blivit över när Lappland ”tagit sitt”, det vill säga det mesta, av Norrbottens län. 1995 tog emellertid länsstyrelsen i Norrbotten ett beslut om att ge Norrbotten full status som landskap och det fick samma år ett landskapsvapen med slingrande blå älvar mot en gul botten. En av älvarna, den som syns på bilden, är Torne älv. Den bildar gräns mellan Sverige och Finland. Där tycker turister att det är toppen att stanna till och se färsk sik håvas in vid patorna.

 

Mer ur veckans nummer

Den 24 oktober – alltså om bara några dagar – är det 60 år sedan ryska stridsvagnar rullade in på Budapests gator och nedkämpandet av Ungernrevolten påbörjades. Till följd av detta kom mer än 200 000 ungrare att fly landet, många av dem till Sverige. I dag är läget i Ungern det motsatta. Till Ungern är inga flyktingar från andra länder välkomna.

Revolutionen i Ungern började med att arbetare och studenter i Budapest den 23 oktober 1956 rev ner och krossade den sju meter höga statyn av Stalin.

Alma Cogan var en av Storbritanniens populäraste popsångerskor – innan Beatles kom och vände upp och ned på alltsammans. Men sin dalande popularietskurva på hemmaplan blev Alma dock mer än väl mer än väl kompenserad förpå andra håll i världen – inte minst i Sverige, där hennes Tennesee Waltz blev enormt stor. Mitt i karriären slog dock cancern till och ändade hennes liv vid endast 34 års ålder.

Tatueringar har i vår tid blivit allt vanligare. Fler och fler tatuerar sig – och allt fler kroppsdelar blir också på detta sätt utsmyckade, eller hur man nu ser på den saken. Hur som helst är ingenting nytt under solen. I veckans nummer av Kvällstunden berättas det om en tatuerad kvinna som upptäcktes som mumie  i en grav i den ryska republiken Altaj 1993. Hon var 2 500 år gammal!

Chokladmuffinsens dag – bjud på gofika!

Den 18 oktober konsumeras det extra mycket chokladmuffins runt om i vårt land. Detta med anledning av att det denna dag råkar vara chokladmuffinsens dag! Därför bjuder Kvällsstundens Gunilla Gademan denna vecka på ett recept som får det att vattnas i munnen på den som är riktigt fikasugen – riktigt smarriga och chokladiga Snickersmuffins!

[good_old_share]

Snickersmuffins

ca 12 stycken
ugn 200 grader

Detta behöver du:

2 ägg
1,5 dl strösocker
½ dl brun farin
1 tsk vaniljsocker
75 g smält smör
1 dl ljus sirap
2 dl vetemjöl
1,5 dl kakao
1 tsk bakpulver
1 krm flingsalt
50 g Snickerschoklad

Såhär gör du:

Vispa ägg, socker och vaniljsocker vitt och pösigt. Vänd ner smör och sirap.
Blanda vetemjöl, bakpulver, kakao och salt i en egen skål. Vänd försiktigt ner det i äggvispet. Hacka Snickersen i små bitar och tillsätt dem sist. Sätt pappersformar i en muffinsplåt med 12 fördjupningar eller ställ ut 12 dubbla formar på en bakplåt. Fyll formarna med ca 2 msk smet i varje form. 
Grädda mitt i ugnen i ca 10 minuter. Ta ut och låt muffinsen kallna.

Ursvenskt område med eget språk

[good_old_share]

Tornedalen har minsann en egen flagga. Och så här ser den ut. Som det anstår denna tvåspråkiga del av landet har den en färgsättning som utgör en jämlik blandning av både det svenska och det finska; det gula och det blå från Sverige, det vita och det blå från vårt östra grannland Finland. Men det är inte bara flaggan som utmärker sig i detta område. I Tornedalen har man också ett helt eget språk – meänkieli.

När Norrbottens legedariske landshövding Ragnar Lassi-nantti en gång skulle checka in på ett hotell i Malmö och fyllde i gästkortet frågade portieren honom om hans födelseort Pello låg i Sverige eller Finland. Lassinantti svarade då att ”Pello alltid legat i Sverige, vilket man inte kan säga om Malmö…
Icke desto mindre har Tornedalen i Norrbotten, där Pello är en av många orter, upp emot 70 000 invånare vars modersmål är en variant av finska, meänkieli eller särskrivet meän kieli (=vårt språk).

Sedan år 2000 är meänkieli ett inhemskt officiellt minoritetsspråk i Sverige tillsammans med samiska, romani chib, jiddisch och det svenska teckenspråket.

Men den statusen har tornedalingarnas språk inte alltid haft. Särskilt skolmyndigheterna i Sverige gjorde länge sitt bästa för att tränga ut den så kallade tornedalsfinskan ur undervisningen – delvis av försvarspolitiska skäl. Fram till 1957 var det förbjudet för skolbarn att tala meänkieli på rasterna.

Efter 1809 års krig mellan Sverige och Ryssland, då Finland blev ett ryskt storfurstendöme och en ny nationsgräns drog i Torne älv, har det finska språket på den svenska sidan distanserat sig något från standardfinskan och blivit mer svenskklingande. Till exempel heter handduk ”hantuuki” på meänkieli och ”pyyheliina” på vanlig finska. 

 Bo Pettersson

[good_old_share]

Du är på väg att logga ut.
Vill du fortsätta?

Just nu har du inga aktiva prenumerationer på E-TIDNINGEN eller TALTIDNINGEN.
Välj ett alternativ nedan för att köpa och aktivera önskad digital prenumeration av Kvällsstunden.

Saknar du ett webbkonto? Du skapar enkelt ett kostnadsfritt konto härifrån.