Kvällsstunden vecka 45

Den numera 89-årige – och ännu aktive – Harry Belafonte. Foto:IBL

Day-O!” Nej, det var inte den fatale norrmannen Marve Fleksnes som gjorde det utropet odödligt i våra öron. I stället var det den ännu aktive 89-årige amerikanske calypsokungen och  folksångaren Harry Belafonte som inledde sin stora världshit Banana Boat Song just så. I år är det precis 60 år sedan Belafonte spelade in denna folkvisa av jamaicanskt ursprung. Med eget påbrå på mödernet från calypsons hemland Jamaica fick han människor världen över att älska denna musik. Med åren har han också skaffat sig en grundmurad ställning som förkämpe för människors lika värde.

 

Mer ur veckans nummer

Om Döderhultarn, det trätäljande konstnärliga originalet i Oskarshamn, har det skrivits åtskilligt om – även i Kvällsstunden. Men den här veckan kan ni – bara i Kvällsstunden  – läsa om Döderhultarns stora, men ganska okända, intresse för flygning. Till de som varnade honom för att flygning kunde vara farligt, och att man kan dö av det, svarade han att det är ”jävligt gentilt” att bryta nacken av sig från tusen meters höjd.

När den franske konstflygaren Maurice Chevillard besökte Sverige en gång fick Döderhultarn följa med på en tur (just denna bild på Chevillard i sin HF 22 är dock från ett annat tillfälle, några år tidigare).

En norrman som verkligen lyckades förverkliga den amerikanska drömmen var Simon Benson. Han kom på hur man på ett mycket smidigare sätt än tidigare kunde transportera timmer, dels med smalspårig räls djupt in i skogarna, dels genom att binda ihop timmerstockar till cigarrliknande flottar som drogs av borgserbåtar på öppna vatten. Verksamheten gjorde honom mäkta förmögen och på äldre dagar framträdde han som donator.

Norrmannen Simon Benson gjorde sig en förmögenhet på sitt timmer.

Journalisten och författarinnan Isabelle Eberhardt fick inget långt liv; hon blev bara 27 år. Men hon levde desto mer intensivt. Hon blev en av världens första kvinnliga krigskorrespondenter och levde som beduin i den nordafrikanska öknen. När hon omkom i en flodvåg efter ett intensivt regnande i den marockanska staden Ain-Sefra lämnande hon efter sig över 2 000 färdigskrivna textblad. Dessa sattes senare ihop till flera romaner som publicerades efter hennes död.

Mandeltårta med kolakräm – himmelskt gott!

[good_old_share]

Den här veckan bjuder Kvällsstundens Gunilla Gademan bland annat på en himmelskt god mandeltårta med kolakräm! Den är relativt lätt att göra och den funkar bra både som dessert efter en festlig måltid och som medelpunkt på din nästa kaffebjudning…

Mandeltårta med kolakräm

ca 10 smala bitar
ugn 175 grader

Detta behöver du:


Tårtbottnar:
 
400 g mandelmassa
4 äggvitor

Kolakräm: 
4 äggulor
½ dl ljus sirap
1 dl strösocker
1 msk kakao
½ dl vispgrädde
150 g smör
0,5 dl flagade, rostade mandelspån

Så här gör du


Riv mandelmassan grovt. Vispa äggvitorna till styvt skum och blanda med mandelmassan. Rita två cirklar ca 24 cm i diameter på bakplåtspapper på 2 plåtar. Bred ut blandningen på dem. Grädda en botten i taget mitt i ugnen i ca 20 minuter till gyllenbrun färg. Låt bottnarna svalna något och vänd dem upp och ner, de lossnar lättare då. Gör kolakrämen. Blanda äggulor, sirap, socker, kakao och vispgrädde i en tjockbottnad kastrull. Värm under vispning på medelvärme tills krämen tjocknat, den får inte koka. Rör ner smöret i bitar och låt det smälta. Låt krämen kallna i kylskåp. Lägg ihop tårtan. Bred 2/3 av krämen på en botten. Lägg på den andra och bred resten av krämen ovanpå. Strö rostade mandelspån ovanpå.

Gunilla tipsar 

Nytt i mejeridisken. Syrad grädde i 3 dl förpackning. Vispbar och kokbar. Finns med 15 eller 30 % fetthalt. Höjer smaken på de flesta maträtter där grädde ingår.

[good_old_share]

Korpen – en fågel värd att älska och högakta

[good_old_share]

”En fågel värd att älska och högakta – ett kalejdoskop av klokhet och beräkning, lust och lek, uträkning och kunskap”. Göran Bergengren beskriver en beundrad fågel i sin bok Korp.  

Som av en händelse har två eminenta naturförfattare behandlat ett ämne som de vet mycket om, nämligen korpen. 
I Sverige gäller det Göran Bergengren, författare, biolog och hedersdoktor vid Linköpings universitet, som 2015 kom ut med boken Korp på Carlssons förlag. I Finland är det Mika Honkalinna som kom ut med sin Korppiretki (”Korpresan”) på Mahekius förlag samma år. 
Böckerna kompletteras med vackra illustrationer och bilder.Fakta om korpen blandas med personliga erfarenheter, litterära citat, folkliga visdomar och skrönor. Redan asaguden Oden hade insett korpens klokskap och hade Hugin och Munin i sin tjänst. Hugin stod för tänkandet och Munin för minnet. 
Korpen har en hjärna stor som en valnöt, den mest utvecklade i fågelvärlden. Korpen har också räknats som ett varseldjur som förebådat oväder, död och olycka. Olyckskorp är ju ett ord som vi alla känner till.  

Håller ihop hela livet
Men ändå är korpen en fågel som stått människan nära och dessutom begåvats med en fantastisk flygförmåga. Beträffande den äktenskapliga troheten är korpen överlägsen människan – för korpen gäller den nämligen livet ut.
Beroende på varselförmågan har korpen varit fruktad under århundraden. Den har också haft rykte om sig att stjäla – ”stjäla som en korp”. Författarna ger dock en helt annan bild av korpen. Bergengren vårdade själv under en period en korpunge med brutet ben som han fick en nära relation till. Bergengrens tama ”Corax” var påhittig, leklysten, full i sjutton. En gång flög han iväg med grannens skära underbyxor. Livet med Corax är ett stående inslag i Bergengrens bok.

Nu finns den överallt
I början av 1900-talet när ”korphatet” var som störst, så var korpen näst intill utrotad i Sverige. Ibland var det skottpengar på korp trots de i folktron djupt förankrade varningarna om att ”den som rubbar korpens bo mister en ko.” 
Sedan vände det och korpen är nu fridlyst i enlighet med EU-bestämmelser. Idag finns den överallt. Dock trivs korpen bäst där maten finns; på soptippar, slaktplatser eller vid överkörda djur på vägar. Korpen är precis som släktingen kråkan ett renhållningshjon av stora mått.
Speciella relationer kan uppstå mellan människor och korpar. Det berättas om korpen Cora i Towern i London som fick en statsbegravning 1967. I Towern bor ett antal tama korpar med hög status. Det sägs att när de flyttar går riket under. För att förhindra en sådan katastrof har de för säkerhets skull blivit vingklippta… 

Bad biskop hålla käften
Bergengren berättar också om den märkliga korpen Oden som bodde på Nordhavsön utanför norska Vesterålen. Den hade fångats som halvstor unge och installerats i en bur på en gårdsplan. Där lärde han sig flera meningar på norska som han kunde sätta in i sitt rätta sammanhang. Han ropade ”fisk, fisk” när han fick följa med på båttur. Han skrek ”håll käften” åt en pratglad biskop på besök på ön. När han slutligen blev tagen av en örn lär han ha ropat i örnens klor ”farväl, farväl”.  
Vidare kunde Oden sjunga bland annat första versen i norska nationalsången! En dam på besök på ön blev så chockad när fågeln började sjunga att hon försvann med uppfattningen att fågeln var förhäxad.
Korpen är Dalslands landskapsfågel. Detta och mycket annat får man lära om denna stolta fornnordiska fågel. 

Rolf Karlman

[good_old_share]

Du är på väg att logga ut.
Vill du fortsätta?

Just nu har du inga aktiva prenumerationer på E-TIDNINGEN eller TALTIDNINGEN.
Välj ett alternativ nedan för att köpa och aktivera önskad digital prenumeration av Kvällsstunden.

Saknar du ett webbkonto? Du skapar enkelt ett kostnadsfritt konto härifrån.