Ord och begrepp kan ändra betydelser allt eftersom tiden går. I dag vet de flesta vad ”Den amerikanska drömmen” och ”Amerika först” innebär, men de betydde från början något helt annat…

De politiska kampanjerna inför det senaste amerikanska presidentvalet var sannolikt de mest aggressiva och polariserande sedan självständighetsförklaringen 1776. Donald Trump återkom i sina tal till två begrepp, ”Den amerikanska drömmen” och ”Amerika först”. 

Vad gällde ”Den amerikanska drömmen”, så var den död, menade Trump. Den var avlivad av alltför mycket inblandning från Washington, av miljölagar, felaktiga handelsavtal och mycket annat som satte käppar i hjulen för såväl storfinansen som genomsnittsamerikanen i deras respektive strävanden att maximera sina inkomster och materiella tillgångar. 

Ett sätt att återuppväcka den amerikanska drömmen var enligt Trump att i alla lägen sätta Amerika först genom isolationspolitik och att skydda den egna industrin, och därmed även jobben, med strängare handelsavtal. 

Och det är så som både amerikaner och omvärlden i dag förstår dessa begrepp. 

Politik och turism

Men om en amerikansk politiker hade använt dessa två begrepp på det sättet i ett tal för 100 år sedan skulle de närvarande ha skakat på sina huvuden i förundran. De båda begreppen betydde nämligen på den tiden något helt annat. 

”Amerika först” gjorde sin entré i den amerikanska pressen 1884, då en tidning i Kalifornien under rubriken ”America First and Always” uppmanade att ta i med hårdhandskarna i det pågående handelskriget med det brittiska imperiet. 1891 hävdade New York Times att det republikanska partiet alltid satte ”Amerika först” och att resten av världen kom i andra hand. Detta var då ämnat som kritik. Men partiet tyckte att det lät bra och började i stället använda det som en slogan 1894. Också den amerikanska turistnäringen tyckte att frasen lät bra, och omkring 1900 började den reklamera stort med ”See America First”. 

Men det var först 1915 som frasen ”America First” riktigt slog igenom på allvar. Då började den demokratiske presidenten Woodrow Wilson att använda den i sina tal – och det på ett annat sätt, nämligen för att understryka vikten av USA:s neutralitet i första världskriget, så att amerikanska pojkars liv inte skulle offras i ett krig utlöst av Europas militaristiska regimer. 

Ku Klux Klan

Många amerikaner höll med president Wilson om detta. Men det handlade inte bara om ren isolationism; många grundade i stället sina ställningstaganden på pacifism, antiimperialism, antikolonialism och anti-militarism. 

Wilson hade deras öra när han förklarade att ”basen för vår neutralitet är sympati för mänskligheten”. Ändå blev Wilson tvungen att föra in USA i kriget 1917 efter tyska attacker mot handels- och passagerarfartyg. 

Medan kriget varade var ”America First” en sorts stöd för soldaterna i kriget, men efter krigets slut blev det åter en markering av isolationism. Och därefter fick frasen en mycket allvarligare klang. Den började användas av Ku Klux Klan, och då i kombination med begreppet ”100 procent amerikan”. För klanen var den som hade ”en enda droppe negerblod” inte amerikan. 

Ku Klux Klan hade mot slutet av 1800-talet fört en allt mer tynande tillvaro, men den hade fått en våldsam tillströmning tack vare filmhistoriens kanske mest kontroversiella film, D W Griffiths The Birth of a Nation som gick upp på biograferna 1915. På 1920- och 30-talen marscherade klanen öppet i sina vita kåpor i amerikanska städer. 

Ku Klux Klan utgjorde också en spegelbild av den fascism som höll på att växa fram i Europa. Den mest kände amerikanska nazistsympatisören var Charles Lindbergh, som 1927 hade gjort den första soloflygningen över Atlanten. När koalitionen mot USA:s inträde i andra världskriget, America First Committee, bildades 1940 blev han dess främste talesperson. 

En helt annan dröm

Ku Klux Klan har fortsatt att använda frasen Amerika först genom åren och Trump började använda den tidigt i sin valkampanj och kopplade ihop den med Den amerikanska drömmen. 

Men också Den amerikanska drömmen var från början något helt annat, nämligen en idé som förts fram av vänstern, en vision av kollektiv solidaritet och demokratisk frihet, inte en av personlig vinning och individuell materialistisk framgång. De immigranter som lämnat Europa, dess usla levnadsförhållanden och klassystem, skulle i det nya landet tillsammans kunna skapa en bättre framtid. 

Tidningen Chicago Tribune förklarade 1916 den amerikanska drömmen som ”politisk och personlig frihet och mänsklig jämlikhet”. Några år senare varnade New York Times i en ledare för att ”girighet och råkapitalism” var en fara mot den amerikanska drömmen som handlade om att ”uppfylla mänsklig potential, inte ekonomisk”. 

Det var på 1950-talet som Den amerikanska drömmen fick en annan betydelse. Då satte det kalla kriget in på allvar. Den amerikanska drömmen blev en fras som började användas som del av propagandan mot kommunismen och livet i Sovjetunionen, med matköer och allmän brist på varor – i kontrast mot livet i USA, villor i förorten, luftkonditionering, egna simbassänger, stora bilar etcetera. Det var en dröm som lockade ytterligare immigranter till USA, men som staterna i dag tycks ha allt svårare att uppfylla. 

Michael Dee