I mitten av 1940-talet startade Bonniers folkbibliotek sin utgivning av billigare böcker.
Serierna såldes ofta via ombud i stället för de traditionella bokhandlarna och gjorde att man nådde ut till en bredare läsekrets. De låga priserna innebar visserligen att läsarna kunde unna sig flera böcker, men nackdelen var att böckerna sedan skulle förvaras någonstans. 

Tage Jakobsson, chef på Bonniers folkbibliotek, kom då på den lysande idén att ta fram en bokhylla som skulle kunna växa med boksamlingen. För att hitta rätt hylla utlyste Bonniers folkbibliotek, i samarbete med Svenska slöjdföreningen, 1949 en designtävling. 

Formgivarna fick flera regler att förhålla sig till. Hyllan skulle kunna rymma åtminstone två meter böcker, levereras i platta paket, vara prisvärd och enkel att montera upp och ned. Nästan 200 tävlingsbidrag lämnades in men ett av dem stod ut från mängden: en enkel konstruktion med plastöverdragna ståltrådsgavlar på vilka de fanerade hyllplanen vilade. Formgivarna hette Nisse och Kajsa Strinning, ett nyutexaminerat gift par. 

Deras vägghängda hylla fick ta emot förstapriset och sattes snart i produktion under namnet BFB-hyllan, en förkortning av Bonniers folkbibliotek. Några år senare var den mer känd som Stringhyllan. Den kom att bli en av 1950-talets mer ikoniska möbler och fick förvara mycket mer än de billighetsböcker den ritats för.

Skissade hellre på möbler

String blev Kajsa och Nils stora genombrott som formgivare. Nils ”Nisse” Strinning föddes 1917 i Kramfors, Ångermanland. Tjugotre år gammal tog han sitt pick och pack och flyttade till Stockholm för att studera arkitektur på Kungliga Tekniska Högskolan. Väl där hade han svårt för matematiken och skissade hellre på möbler än hus. På KTH studerade också Karin, av alla kallad Kajsa, Svanholm till arkitekt. Kajsa och Nisse fann snabbt varandra och blev både samarbetspartner och äkta makar. 

Oemotståndligt diskställ

Under studietiden började Nisse skissa på ett diskställ som så småningom skulle bli bästsäljaren Elfa. I tidiga prototyper tillverkades den av trä men så småningom kom han fram till en konstruktion av plastöverdragen ståltråd  –  samma idé återanvände han senare till Stringhyllan. 

I mitten av 1940-talet gjordes tester på diskstället och Nisse fick då förslaget att omarbeta det så att det kunde hängas upp på väggen. Efter mycket arbete och ändringar var Elfa färdig för produktion. Det lanserades 1948 av firman med samma namn som grundades av Arne Lydman, gift med Nisses kusin Britta. Arne Lydmar var ingenjör och hade väl inte tänkt sig att hans nya firma skulle ägna sig åt diskställ, men Nisses ­finurliga uppfinning gick inte att motstå. Den hade potential att bli en riktig bästsäljare, och en bra affär var ju en bra affär.

Återanvände sin idé

Nisse använde som sagt var den plastöverdragna ståltråden i sitt och Kajsas tävlingsbidrag till Bonniers folkbibliotek. De förstod nog själva att deras hylla, med sin stilrena design och smarta konstruktion, skulle bli en succé och locka många köpare. Redan innan de skickade in sitt bidrag krävde de nämligen att få royalty på varje sålt exemplar, om hyllan vann tävlingen och togs upp i produktion. Och det gjorde den ju. 1950 visades Stringhyllan upp i tidningen Form och det dröjde inte länge förrän försäljningsframgången var ett faktum. Den blev så populär att man snart fick starta en helt egen firma för att hantera försäljningen, String Design AB, med Tage Jakobsson som vd. 

Hyllan syntes i varje trendmedvetet 1950-talshem och fick en helt egen slogan: ”Fantisera, variera, kombinera String”. Kajsa Strinning ritade många reklambilder under 1950-talet och visade hur hyllan kunde användas i ett modernt hem.

Paret Strinning hade finslipat designen in i det minsta och fortsatte nu utveckla String till ett helt hyllsystem. Från att ha rymt två meter böcker kunde String snart byggas ut med flera smarta delar och täcka hela vardagsrumsväggen. Den kunde rymma både böcker, den nya teveapparaten, och ett extra litet uppfällbart skrivbord. Snart lanserades också en golvstående variant av hyllan.

Fick ett sent patent

Nisse och Karin Strinnings hyllsystem fick ett varmt mottagande i både Sverige och utomlands och drog blickarna till sig på olika utställningar. På Milanotriennalen 1954 gjorde den succé och tilldelades en guldmedalj. Men all uppmärksamhet och dess stora popularitet ledde också till att hyllan började bli plagierad. I början av 1960-talet fick Nils Strinning äntligen patent på systemet ­efter en utdragen process, men då hade redan ett stort antal kopior letat sig ut på marknaden. String, originalet, fortsatte ändå sälja bra. Förutom att vara en vanlig syn i svenska hem dök den upp i flera offentliga miljöer  –  bland annat FN-skrapan i New York.

Återtillverkning

När Nils Strinning senare ­talade om String kallade han den ”hylljäveln”. Han tyckte att det var svårt att komma på något nytt, något som kunde mäta sig med Strings succé. Allt han skapade skulle bli jämfört med det populära hyllsystemet. Trots att han arbetade på ett flertal projekt under åren, som nya hyllsystem och stolen High Tech för Grythyttan stålmöbler, var det få som fick i närheten lika mycket uppmärksamhet som just String. På 1970-talet lades String Design AB ner och inga hyllor tillverkades i Sverige på drygt 25 år – bortsett från en kort period på 1980-talet. Men efter att ha varit nerplockad och bortglömd några år växte intresset för hyllan på nytt i slutet av 1990-talet och några år senare började hyllsystemet nytillverkas av String furniture. 

Nisse Strinning var fortfarande i livet, och trots att han kanske hade lite dubbla känslor för sin största succé fortsatte han in i det sista att utveckla systemet och rita nya delar – bland annat pockethyllan som är anpassad för just pocketböcker och andra mindre föremål. För många blir det den första byggklossen i ett större stringsystem.

De senaste åren har många varumärken blivit nostalgiska och finkammat sina arkiv efter gamla klassiker att nylansera. 

Swedese har tagit tillbaka ­fåtöljen Caryngo, formgiven av Carl Malmsten och Yngve Ekström på 1950-talet. För att fira 80 år lanserade Ikea serien Nytillverkad, som består av klassiska produkter från förr med uppdaterat utseende, bland annat bordet Lövet från 1950-talet som nu fått namnet Lövbacken och finns i tre nya färger. 

Helena Nilsson