Jag fyllde 13 år 1961 och visst märke jag av att jag hade blivit tonåring som de vuxna pratade om. Trots att jag bodde på en mindre ort i Norrland hade den amerikanska tonårskulturen kommit med film, musik och mode samt inte minst ”livsdrycken” Coca-Cola i de kurviga glasflaskorna. Jag påverkades starkt och James Dean blev min store idol, men hans barnförbjudna filmer såg jag inte på flera år. Äldre ungdomar berättade om hur tuff och häftig han var och att han hade kört ihjäl sig i sin Porsche den 30 september 1955, bara 24 år gammal. 

Naturligtvis gick jag och såg alla Elvis Presleys barntillåtna filmer men längtade efter att få se de barnförbjudna rebellfilmerna Jailhouse rock och King Creole från 1950-talet. I oktober 1961 började Sveriges Radio sända Tio i topp i den tredje nya radiokanalen och jag fick äntligen höra amerikanska rockskivor spelas i den svenska radion, något som inte hade varit vanligt tidigare. Då hade jag varit tvungen att lyssna på utländska mellanvågssändaren Radio Luxemburg för att få tillgång till den musiken. Vilken lycka det var då jag fick en liten plastskivspelare med högtalare i locket i julklapp. Alla mina veckopengar gick sedan till inköp av singelskivor med rock’n’roll-musik. Fast jag var mindre glad över att få ett par Algots ”cowboybyxor”, av mina föräldrar, när jag tjatat länge på att få ett par amerikanska original Levis som mina idoler bar. 

När jag fick mitt första sommarjobb så var det första jag köpte ett par mockaskor, ”myggjagare”, och en röd nylonjacka som såg ut som den James Dean bar i filmen Ung rebell. Oj, vad tuff och vuxen jag kände mig!

Bättre ekonomi bidrog till tonåringen

Det var i USA som allt började sedan landet fått ett ekonomiskt uppsving efter andra världskriget. Mellanklassen fick det mycket bättre ekonomiskt och deras barn fick ta del av föräldrarnas nyrikedom. Men ungdomarna fick också större möjlighet att själva tjäna egna pengar under lov och på friden då det fanns nya jobb som skapades för dem som försäljare på Mc Donalds och andra mjölkbarer. Vi fick en ny köpstark grupp för musik, film, mat, mode och skönhet och man började skapa särskilda produkter för den nya gruppen. 

Tonåringar, kunde nu spendera mycket pengar på märkesjeans, skivor och smink, sådant som var ”lyx” tidigare. Samtidigt blev det motsättningar mellan ungdomar och äldre. Många föräldrar förfasade sig över allt det nya. 

Speciellt den nya musikformen rock’n’roll som kom från de färgades rhythm and blues irriterade många. Präster och lärare fördömde denna så kallade ”djungelmusik” som ansågs vara syndig. En del puritaner ordnade offentliga bål och eldade upp skivorna. Det skedde upplopp vid konserter, mest på grund av oförstående vakter och poliser. Att både vita och svarta ungdomar blandade sig i publiken var ovanligt i det segregerade USA. 

I mitten av 1950-talet hade tonåringen blivit en viktig grupp i det amerikanska samhället men det dröjde till slutet av 1950-talet innan vi märkte någon tydlig skillnad i vårt land även om olika subkulturer hade förekommit tidigare. 

Raggare 

I Sverige blev det raggare i äldre amerikanska bilar som tog till sig den nya amerikanska kulturen med jeans, t-shirt och rock’n’roll i slutet av 1950-talet. De kom från arbetarklassen och fanns företrädesvis mest i Stockholm där de bildade bilburna gäng. Gymnasister och studenter hade andra stilar, klädde sig bland annat sig i duffel, och höll sig fortfarande till jazzmusik och läste poesi.

Vita ungdomar i de amerikanska storstäderna hade tröttnat på jazzen och schlagermusiken som deras föräldrar lyssnade på. Trots segregationen i det amerikanska samhället började många vita ungdomar att ta intryck av de svartas kultur. I slutet av 1940- och början av l950-talet började fler och fler vita tonåringar i städerna i norr att lyssna på ”svarta” radiostationer för att ta del av en ny spännande musik. Det var en rytmisk, dansant och ”sexig” musik som den vite diskjockeyn Alan Freed i Cleveland, Ohio, hade börjat kalla för rock’n’roll (R&R) redan 1952. Termen som betyder ”gunga och rulla” hade då funnits många år hos den svarta befolkningen. Den kan härledas från dejting i bilar och de rörelser som skapas i karossen vid dessa sexuella akter. 

Bärbara plastgrammofoner

Det fanns många orsaker till genombrottet för musikformen i mitten av 1950-talet, de två viktigaste faktorerna var de billiga 45-varvsskivorna av vinyl som lanserades 1948. Dessa skivor kunde tonåringarna spela på sina små batteridrivna bärbara plastgrammofoner och behövde inte längre lyssna på skivorna i hemmets stora radiogrammofoner som fanns i vardagsrummen. Och så lanserades transistorradion 1948 i USA. 

Nu kunde de vita tonåringarna ligga och lyssna på ”svart” musik, företrädesvis på natten, i sina rum. Till att börja med var det svårt för vita ungdomar att få tag på rythm’n’blues-skivor i de segregerade städerna men allt eftersom efterfrågan ökade började skivorna även säljas i skivaffärer i de vita stadsdelarna. Ett bra sätt för skivbolagen att marknadsföra dessa nya artister var att förse jukeboxföretagen med skivor. Jukeboxar fanns på barer och hamburgerställen över hela USA och dessa populära musikmaskiner betydde mycket för lanseringen av den nya musikstilen och dess artister. 

Det dröjde till mitten av 1950-talet innan den nya rock’n’roll-musiken kom i billiga b-filmer för ungdomen typ Rock around the clock (1956), lågbudgetfilmer gjorda för att lansera rock’n’roll-artisters nya skivor.

Filmbolagen insåg tidigt att tonåringarna hade behov av nya idoler som helst skulle revoltera mot vuxenvärlden. De förstod att de måste leta reda på nya yngre skådespelare som kunde passa in i den nya rollen som ”rebell”. 

Film för ungdomar

Den förste kom att bli Marlon Brando, han passade perfekt i rollen som motorcykelrebellen i Vild ungdom (Wild one) som spelades in 1953. Året därpå 1954 spelades filmen Ung rebell (Rebel without a cause) in med James Dean i rollen som Jim Stark som spelar en gymnasieyngling som har problem med skola, föräldrar och kamrater. Filmerna vände sig till den unga vita biopubliken men musiken till filmerna var fortfarande gammeldags vuxenmusik i form av jazz. 

Det kom delvis att ändras med filmen Vänd dem inte ryggen (Blackboard jungle) som kom 1955. I den filmen spelar Glenn Ford en gymnasielärare som har problem med bråkiga elever och vi får följa hur han handskas med dem. 

Det speciella med den filmen är att för första gången i en spelfilm används den nya rockmusiken i filmens inledning i form av Bill Haleys Rock around the clock. Året därpå kom en av de nya ungdomsidolerna, rockartisten Elvis Presley att både agera som filmskådespelare och sångare i sina filmer vilket var något nytt. Redan 1953 använde Bill Haley ungdomsbegreppet ”Crazy, man crazy” i en av de tidigaste rock’n’roll-låtarna.

Sven-Åke Henriksson