Marcus Hubertson

Tema Bohuslän: Långa, alltså lutfisk, i långa rader kan man få se på lutfiskmuseet i bohuslänska Mollösund. Plus fotografier, redskap, textinformation och annat som berättar om det fiske som denna orts befolkning länge kunde luta (!) sig tryggt emot. Men veckans nummer av Kvällsstunden – med landskapet Bohuslän som tema – berättar också om nutidens villkor för yrkesfisket, som för Mollösund fått till följd att det numera
bara finns två heltidsfiskare kvar på orten. Havets hus i Lysekil, med sina spektakulära akvarier, liksom en spansk restaurang i samma stad, bjuds det också på texter och bilder om i detta nummer, där Bohuslän visar upp sig så som det ser ut under icke turistsäsong…

Mer i veckans nummer

Doris von Kappelhoff – låter det bekant? Jaså inte. Men Doris Day då? Ja, se då går det nog upp en talgdank för de allra flesta som sett  filmklassiker på bio eller hört henne sjunga till exempel Que Sera Sera ur Hitchcocks thriller Mannen som visste för mycket. Den nu över 90-åriga Doris Days äppelkäcka apparition gjorde henne världsberömd – och fick dessutom den alltid lika oförväget oförskämde Groucho Marx att konstatera: ”Henne kände jag långt innan hon blev oskuld…”
Doris Day är veckans Nöjesprofil.

 

En annan filmstjärna från ungefär samma tid, fast med päls och fyra ben – var hunden Lassie. I filmerna var Lassie en klok tik av rasen collie, men i verkligen var det alltid en hanne som spelade Lassie. Verklighetens skådiscollie hette först Pal. Han efterträddes i senare filmer av tre söner till honom.

Lagom till Nobelveckan presenterar Kvällsstunden en av historiens mest kontroversiella pristagare, kemisten Fritz Haber, vars upptäckter gjorde det möjligt att framställa konstgödsel till jordbruket. Men Haver spelade också en ledande roll vid tyskarnas framställning av stridsgaser under första världskriget.

 

En smått unik upplevelse fick naturfotografen Ulf Broberg i Torstuna utanför Enköping vara med om när han en oktoberdag tittade ut genom sitt fönster. En björn spatserade förbi alldeles inpå knuten och Ulf gjorde som alla fotografer skulle göra; greppade kameran för att dokumentera händelsen. Det blev en exklusiv bildserie på nallen som vi publicerar i veckans nummer av Kvällsstunden.

 

Detta och mycket annat hittar du i Kvällsstunden vecka 50

Kolmården var en riktig kriskommun i början av 1960-talet. Befolkningen minskade drastiskt, företagandet närmade sig botten, sysselsättningen likaså. I denna nöd fick Ulf Svensson, som bland annat varit scoutkonsulent förut, i uppdrag av kommunen att hitta på något som kunde vända trenden. När han såg på den branta skogsterrängen ner mot Bråviken fick han plötsligt för sig att den lämpade sig som djurpark. Och kommunpolitikerna vågade, överraskande nog, säga ja. Resten är en framgångssaga som vid det här laget har hunnit bli 50 år. De vilda djuren blev kommunens räddning och bidrar än i dag till att Kolmården mår bra. Läs den fantastiska historien om Kolmården i veckans nummer av Kvällsstunden.

 

Mer i veckans nummer

En fyrfota men svanslös uppsaliensare – liksom hans litteräre upphovsman – uppmärksammar vi i veckans nummer av Kvällsstunden. Det är naturligtvis Pelle Svanslös respektive Gösta Knutsson som vi berättar om. Vi ”avslöjar” också vilka personer ur verkligheten som författaren tänkte på när han skapade alla figurerna i Svanslös-berättelserna.

 

Två stora klassiska tonsättare presenteras också. Den ene – Jean Sibelius – är mycket känd och dessutom en 150-årsjubilar i dagarna. Den andre – Ignaz Pleyel – var jämnårig med Mozart och lika känd som honom under sin livstid. Men för eftervärlden har han blivit mest hågkommen som instrumentfabrikör.

 

Profilerna. Veckans nöjesprofil är vissångaren, historieberättaren, författaren och konstnären Gunde Johansson. Och sportprofilen är ingen annan än backlegenden i ishockeylandslaget Tre Kronor, Lasse Björn.

I denna film ser vi Djurgården möta Leksand i SM-slutspelet 1959. Djurgården vinner och Lasse Björn får ta emot SM-pokalen.

 

Detta och givetvis mycket annat hittar du i Kvällsstunden vecka 49.

Folkkär som få var hon, stockholmskan Sickan Carlsson, under en artistkarriär som varade i sex decennier. Hon debuterade i tioårsåldern när hon tillsammans med väninnan Birgit Tengroth sjöng duett i Barnens brevlåda. Efter ett par revyer i typograffackets regi fick hon filmkontrakt med SF och revykontakt med självaste Karl Gerhard. Glad och präktig för det mesta satte hon personlig prägel på ett 50-tal olika filmer och mängder av scenroller. Genom radion kom Sickan också att samarbeta med två andra stora revymakare, nämligen Kar de Mumma och Gösta Bernhard.
Sickan är veckans nöjesprofil.

Mer i veckans nummer

Två spännande artiklar i veckans Kvällsstunden har London som gemensam nämnare. Kvällsstundens Michael Dee, som också har sin hemvist just där, avslöjar bakgrunden till varför en av James Bonds värsta ”motståndare”, skurken Goldfinger, heter just Goldfinger. Och Gustaf Larsson, som besökt samma stad, berättar om ett lite annorlunda sätt att lära känna staden – genom att vandra i Beatles fotspår…

 

Längre österut i Europa ligger som bekant Ryssland, det väldiga land som under en stor del av 1900-talet dominerade den kommunistiska Sovjetunionen. När järnridån var som mest svårgenomtränglig sköttes den svenska nyhetsbevakningen av Sovjetriket av Sven Vallmark, en språkkunnig Härnösandsbo med de ryska radiokanalerna inrattade. Om honom och hans insats berättar vi också.
Genom SVT:s ”Öppet Arkiv” kan vi – bland andra – också få se Sven Vallmark ”in action” vid sitt skrivbord när han rapporterar om världens första bemannade rymdfärd.
Klicka på bilden nedan för att se filmen (kan ta en stund att ladda upp, ha tålamod).

 

Allra längst bort där Ryssland tar slut och Alaska närmar sig ligger Berings sund, söderut också Berings hav och Berings ö. Bering själv var dansk och hette Vitus i förnamn. Han har genom sina upptäckter av dessa avlägsna marina områden blivit odödlig. Men i verkligheten dog Bering av ”hunger, törst, ohyra och sorg” på den ö som bär hans namn.

 

Detta och mycket annat läser du i Kvällsstunden, vecka 48

Pippi Långstrumps pappa Efraim, som var kung på Kurrekurreduttön, visade sig först på film i den väldige Benkt-Åke Benktssons gestalt (bilden) och senare med Beppe Wolgers i rollen. Men verklighetens Efraim hette något så alldagligt som Carl Pettersson och var från början en smärt och smidig sjöman. Efter en fartygsolycka räddade han sig i land på en liten ö i västra Stilla havet och lyckades där sedan etablera sig som plantageägare. Han gifte sig med den lokale kungens dotter och blev själv kung efter sin svärfars död. Hur den svenske söderhavskungen såg ut och hur han inspirerade Astrid Lindgren kan ni se och läsa om i veckans tidning.

Mer i veckans nummer:

Två musikprofiler med om inte kunglig så i varje fall mycket hög status var tonsättaren Claude Debussy och trumpetaren Louis Armstrong. Den ene en nydanare inom den klassiska musiken, den andre en stilbildare inom jazzen. Båda porträtteras i tidningen.

 

En medicinsk vetenskap som tilldragit sig ett växande intresse på senare tid kallas biomimetik och går bland annat ut på att hitta medel att bota mänskliga sjukdomar med hjälp av olika djurs beteenden och kroppskonstitutioner. Björnen får exempelvis inte liggsår, sälen kan stänga blodtillförseln till vissa organ, nakenråttan har stor motståndskraft mot cancer och schimpansen självmedicinerar med naturmedel…

 

Vi känner alla Pernilla Wiberg och Anja Pärson som virvelvindar i de internationella pisterna. Men de hade en föregångare. May Nilsson från Storlien var den som visade vägen för svenska kvinnliga utförsåkare. Den första filmen nedan är från Sveriges sjunde SM i slalom den 22 mars 1943. I denna tävling vann, i damklassen, May Nilsson strax före sin syster Britt Nilsson. Den andra filmen visar bland annat May Nilsson på väg mot toppen av Åreskutan inför sitt deltagande i Årebragden 1948.

<

Om allt detta, och givetvis mycket annat, läser du i veckans nummer av Kvällsstunden.

Få landskap i Sverige har så mycket av det gamla svenska bondesamhället kvar i sin natur som Småland. Varenda sten och gärdsgårdsstör – och de är sannerligen många – bär där vittnesbörd om hårt kroppsarbete, svett, tårar och en envis kamp för brödfödan på odlingsmarker som aldrig gett ifrån sig någonting gratis. Något mer typiskt småländskt än Stensjö by, strax utanför Oskarshamn, går väl knappast att tänka sig.
I veckans nummer fokuserar vi alltså lite extra på just Småland. Här gör vi bland annat ett besök på ett museum i Unnaryd där vi får se gamla unikt välbevarade bonader, tittar in på Västerviks visfestival som snart firar 50 år och hälsar även på i Huseby, det anrika bruk vars historia sträcker sig så långt tillbaka som till medeltiden.

Mer i veckans nummer:

I Holland finns en hel by som är byggd speciellt för dementa. Byn rymmer personligt inredda bostäder, torg, gator, snabbköp, butiker, teater, restauranger, frisör – och naturligtvis vårdpersonal i civila kläder. I veckans nummer av Kvällsstunden presenteras den unika demensbyn.

Älvdalskan tar steget in i IT-tiden på allvar. Senaste nytt är att en stor ordbok av Lars Steensland – med hela 21 000 ord, ordvarianter, fraser och uttryck – nu finns tillgänglig och sökbar på dator, smartphone och surfplatta. Detta har gjorts möjligt tack vare ett unikt språkprojekt signerat Martin Wiss.

Veckans nöjesprofil är den så kallade Bostonkungen, Theodor Pinet, en akademiskt skolad klaviaturinstrumentalist som introducerade den stillsamma Bostonvalsen i Sverige och blev vårt lands förste dansbandsledare.

Dansade på egen hand över fruset vatten gjorde på 30-, 40- och 50-talen norskan Sonja Henie. Hon var den första kvinnliga fixstjärnan inom konståkningen. Men trots sina framgångar fick hon det jobbigt med hemmapubliken i Norge. Norrmännen uppskattade inte att få se sin egen ”pike” göra Hitlerhälsning på bild inför OS i Garmisch-Partenkirchen.

Om detta och mycket annat läser du i veckans Kvällsstunden, nummer 46.