Marcus Hubertson

För mer än ett halvt sekel sedan fick alla svenskar rätt att utträda ur statskyrkan. Men fortfarande är många av frikyrkofolket kvar som medlemmar av Svenska kyrkan. Varför? I konsekvensens namn borde de sluta stå med ena benet i en frikyrkoförsamling och det andra i Svenska kyrkan, skriver Ruben Ottvall på veckans Brev från läsarna. Han förvånas över att många sätter så lite värde på sin frihet.

Mitt emot Notre Dame i Paris ligger en bokhandel dit bokälskare från hela världen vallfärdar. Den har namnet Shakspeare and Company och är specialiserad på engelskspråkig litteratur. På 1950- och 60-talen kom storheter som Henry Miller och Anaïs Nin ofta på besök. Här finns det också möjlighet att övernatta eller till och med bo under en tid, under förutsättning att du kan bevisa att du är författare eller poet. Om denna unika bokhandel kan du läsa i veckans nummer av Kvällsstunden (nr 20).

Toppcheferna i storbolag flyttar runt – när någon får sparken kommer någon annan i samma situation. Samtidigt får de miljoner i löner och bonusar och kan fortsätta sitt festande med jakt och utlandsresor. Därför bör det beslutas att de 100 största företagen skall betala 20 miljarder till statskassan varje år. Då kommer bonuspengarna till allas nytta – inte minst för människorna i Norrland, som ingen politiker verkar bry sig om, skriver signaturen Le på veckans Brev från läsarna.

Gunnar Andersson var en mjuk och lite blyg person privat. Men i sitt arbete som pilot var han en iskall tuffing. Under en 25-årsperiod gjorde han stora insatser som fjällflygare och räddade många människor i utsatta, farliga situationer. Bland annat hjälpte han norska motståndsmän och flyktingar över gränsen under andra världskriget. I veckans nummer av Kvällsstunden (nr 19) berättar Sven-Åke Henriksson historien om denne legendariske flygare som är mest känd under sitt smeknamn – ”Spökis”.

Vår tid karaktäriseras av att man skall ”satsa på sig själv” . Om man går in för sin individuella framgång så blir man lycklig. Hur mycket pengar man tjänar är ett mått på denna framgång. Men det individualistiska idealet leder fram till en känslomässig brist, en känsla av rotlöshet och ensamhet. Paradoxalt nog tenderar dessa individualiserade människor att bli lika varandra i stället för originella. Så satsa på äkta gemenskap och riktig trivsel i stället för individualisering, manar Håkan Johansson på veckans Brev från läsarna.

Kanske är det en skröna, men den är tillräckligt bra för att den bör berättas. Det var så att till Potsdam-konferensen efter andra världskriget byggdes en speciell toalett som Stalin, Churchill och Truman kunde nyttja. Den förste som använde toaletten var Stalin. När han kom tillbaka efter besöket frågade han: ”Vem är Kilroy?” Han hade läst den legendariska texten ”Kilroy was here” på toalettväggen, den text som dyker upp både här och där ända sedan början av 1940-talet. Vem var då den förste som skrev den berömda meningen? Det reder Sven-Åke Henriksson ut i veckans nummer av Kvällsstunden (nr 18)

Med våren kommer grillmarodörerna fram. Man sitter och lapar lite sol – då kommer plötsligt en äcklig lukt av tändvätska. En otäckt stinkande, oljig lukt som tränger in i våra lägenheter. Man kan inte längre öppna ett fönster för att släppa in våren, för då kommer denna stank som förpestar allt. Så fort solen och temperaturen tillåter så kommer grillarna fram. Men för många är det en sanitär olägenhet på samma sätt som rökning. Njut i stället av våren genom att andas in frisk luft och känn hur saven stiger i ådrorna, manar Bo Grapenskog på veckans Brev från läsarna.

I höst kommer filmen ”Den dag jag blir fri” på biograferna. Filmen bygger på boken med samma namn av Lawen Mohtadi och handlar om den romska författaren Katarina Taikons liv. Hon är mest känd för sina tretton självbiografiska böcker om Katitzi. De böckerna kommer nu också i nyutgåva med början under 2015. Redan som 16-åring syntes Katarina Taikon i Arne Sucksdorffs kortfilm ”Uppbrott” från 1948. Där dansar hon barfota vid en lägereld under Årstabron i Stockholm i koreografi av Birgit Cullberg. Om Katarina Taikon och hennes livsgärning berättar Sven-Åke Henriksson i nya numret av Kvällsstunden (nr 17).

Numera är det bara samer som kallas urbefolkning i norra Sverige. Men redan på 800-talet omnämns andra folkslag boende i norra Lappland. De kallades kvener eller skogslappar och levde på småjordbruk, jakt och fiske. Nu hotas kvenernas urgamla kultur och rättigheter. Sametinget och andra lobbar för att bara samerna skall erkännas som urbefolkning och ha rätt till land och vatten. Till och med ärkebiskopen går på den linjen. Vad skall man kalla det när urgamla kvenska namn på platser ersätts med – ofta påhittade – samiska namn? Är inte det ett slags etnisk rensning, undrar signaturen En kven i Kiruna på veckans Brev från läsarna.

En av världens stora upptäcktsresande är tämligen okänd i västvärlden. Hans namn var Ibn Battuta och han företog i början av 1300-talet en rad resor under 29 års tid i hela den då kända muslimska världen. 12 000 mil avverkade han på sin färd genom det som idag är ett 40-tal länder. Om hans liv och hans ofta dramatiska resor berättar Sven-Åke Henriksson i veckans Kvällsstunden (nr 16).