Marcus Hubertson

Hotet mot våra hav är kanske en mer akut fara än utsläppen av växthusgaser. Miljontals ton avloppsvatten, plast med mera släpps varje år ut från fartyg. Största mängden kommer från passagerar- och kryssningsfartyg. Haven kan inte ta emot sådana enorma mängder avfall utan att det får stora följdverkningar. Att förhindra dessa utsläpp innebär en kostnad för i första hand båtägarna, och det borde därför gå att genomföra omgående skriver Olle Ljungbeck på veckans Brev från läsarna.

Herman Carlsson var en bondson från Åsaka i Västergötland. Redan som barn var han duktig på att snickra och det var en färdighet han kom att utveckla så mycket att han med tiden blev världsberömd. Då hade han tagit sig ett annat namn. Han emigrerade till Amerika 1887 och började arbeta på en gitarrfabrik. Men det var när han flyttade hem till Sverige igen som hans stora framgångar började komma. Läs historien om bondsonen som blev gitarrens Stradivarius i veckans nummer av Kvällsstunden (nr 13).

Länsstyrelsen har kommit på att små kraftverk är miljöskadliga och skall bort. Fallen, där kraftverken ligger, skapades när jorden blev till och sedan har bönder för flera hundra år sedan kommit underfund med hur man kunde utnyttja dem. De byggde vattenhjul och turbiner. Om staten vill ha bort miljöskadlig verksamhet så borde den ägna sig åt de stora utsläppen, till exempel i Tyskland där de eldar brunkol som ger svart rök långt upp mot himlen. Eller åt utsläpp från flygmaskiner som tar passagerare till andra länder för att de skall sola sig – under samma sol som finns i Sverige, menar Albert Andersson på veckans Brev från läsarna.

Hur i hela friden gick det till när de byggde de enorma pyramiderna i Giza i Egypten? Den frågan har experter undrat över i flera tusen år. Den ena teorin efter den andra har lanserats men gåtan är olöst. Nu har Ulf Markström i Sysslebäck i Värmland presenterat sina tankar om hur de gigantiska stenblocken kunde förflyttas och lyftas upp i höjderna. Läs om hans fantastiska teori i nya numret av Kvällsstunden (nr 12).

Under sitt 101-åriga liv hann Anton Nilsson med en hel del. Mest känd är han som ”Amaltheamannen” efter att ha varit med och sprängt fartyget Amalthea under hamnarbetarstrejken i Malmö 1908. Han dömdes till döden men straffet omvandlades till livstids fängelse. Efter att regeringen frigiivit honom hamnade han i Ryssland där han var pilot i Röda arméns flygvapen under ryska inbördeskriget. I två böcker har han berättat om sitt innehållsrika liv. Läs mer om Anton Nilsson i veckans Kvällsstunden (nr 11).

Skolan befinner sig i förfall. Med grundskolans införande förstördes all utbildning. Nu är det djungelns lag som gäller. Nu senast handlar det om städning av toaletterna. För att komma till rätta med detta måste man börja med grundproblemet, nämligen att uppfostra barn. I min ungdom hade vi fått en ordentlig dos ”sunt bondförnuft” redan innan vi började skolan. En annan lösning är att samla ihop tiggare och utse dem till städare av skoltoaletter. Använd gammal städpersonal som vill jobba kvar efter pensionen för att lära upp invandrare, föreslår Claes-Olav Bohman på veckans Brev från läsarna.

Finns det någon gräns för yttrandefriheten? Det undrar Sture Källgården på veckans Brev från läsarna. Bakgrunden är terrordådet i Köpenhamn där den svenske konstnären Lars Vilks förefaller ha varit det primära målet, detta på grund av att han avbildat profeten Muhammed som rondellhund. För den skattebetalande allmänheten kan det uppfattas som stötande att en sådan uppenbart provocerande handling ger den ansvarige ett dyrt livsvarigt skydd. Detta samtidigt som resurserna är begränsade för att lösa så kallade vardagsbrott, menar Sture Källgården.

Anders ”Lillen” Eklund anses som den, näst Ingemar Johansson, Olle Tandberg och Harry Persson, bäste svenske boxare i tungvikt genom tiderna. Han blev under sin karriär europamästare två gånger och rankades bland de 15 bästa tungviktarna i världen. Men trots resultat och ranking, begabbades han av många ”experter” i Sverige och ansågs närmast som en nolla i ringen. Om Lillen Eklund, hans liv och karriär läser du i veckans Kvällsstunden, nr 10.

Idag har Sverige cirka 800 sjuka människor som köar för att få ett nytt organ. Och kön verkar inte minska. Både sjukhusen och Socialstyrelsen är dåliga på att ta tillvara intresset för organdonation. Dessutom verkar det vara svårt för en del människor att ta ställning. Vi måste sluta stoppa huvudet i sanden och våga prata om detta, anser Marika Stenström på veckans Brev från läsarna. Hon berättar om hur hennes bror blev donator för 16 år sedan och tre människor fick chans till ett bättre liv. Organdonationen blev en hjälp i sorgearbetet, en glädje och även stolthet infann sig när hon efter några månader fick veta att mottagarna mådde bra.