Sandöbron efter raset den 31 augusti 1939.
Broraset hamnade i krigets skugga
Dela på Facebook
Skicka som e-post

18 arbetare omkom när Sandöbron, som skulle bli världens längsta betongbro, rasade ner i Ångermanälven för 80 år sedan. Det var en enorm katastrof – men den hamnade i skuggan av andra världskriget, som utbröt den dag då tidningarna berättade om den. Fortfarande finns det frågetecken kring händelsen.

 

Allt skedde på några sekunder sent på eftermiddagen den 31 augusti 1939. Dagskiftet skulle just avlösas av kvällsskiftet. Plötsligt började det väldiga och nästan färdiggjutna betong-spannet skaka. Det höjdes på mitten, bröts tvärt av och rasade med buller och brak 40 meter ner i vattnet.

Allt blev snabbt kaos och inferno. Arbetare uppe på spannet vräktes flera tiotals meter rakt ner, hamnade under bråte som slets sönder och splittrades, klämdes fast och drunknade eller lyckades på något oförklarligt sätt rädda sig.

Några av arbetarna klamrade sig fast i trävirke som brötade sig i vattnet likt tändstickor och klarade därigenom livet. Någon hann hoppa från spannet precis när det rasade, andra drogs upp ur det skummande vattnet av båtar som rådiga personer sköt ut i älvfåran.

Den tunga massa av trä och betong som dunsat ner i Ångermanälven åstadkom en enorm svallvåg som piskade mot stränderna.

 

”Absolut oförklarligt”

Länge visste ingen hur många människor som dödats. Först efter ett par dagar kunde det exakta antalet fastställas: 18 arbetare, samtliga män, hade fått sätta livet till vid en av de största arbetsplatsolyckorna i Sveriges historia.

Ända fram till detta olyckstillfälle hade allt gått så bra. Jättebygget över Ångermanälven omgavs av stolthet och glädje. Men arbetet bedrevs under tidspress: ute i Europa hade risken för ett ankommande storkrig börjat mullra allt högre. Hitler och hans naziststyre i Tyskland gjorde sig redo för anfall mot sina grannar.

Krigsrisken krävde att brobygget skulle påskyndas. Det var vad arbetarna vid Sandöbron fick höra man och man emellan. Entreprenören kände sig påpassad av världsläget.

Visst hade gjutare högt uppe på spannet uppfattat små vibrationer under fötterna. Med blotta ögat hade man också noterat att bågen hade sjunkit någon decimeter på mitten. Men dittills hade ju allt löpt smidigt och bra.

Inga olyckor alls? Nej, bara småsaker. Börje Nenzén återger några sådana incidenter i sin fina bok Ådalen -39, (utgiven av det lokala Ceweförlaget till 40-årsminnet 1979), som huvudsakligen består av klipp ur lokaltidningar: en teknolog hade trampat på några spikar och anmält det som ”olycksfall i arbetet”, en ingenjör hade fått ett getingstick i sin högra fot som svullnade och gjorde ont. Så mycket mer var det inte.

Platschefen Johan Magnius från entreprenören Skånska cementgjuteriet var hela tiden lika optimistisk. Han ledde arbetet nästan dygnet runt och var alltid redo att uttala sig för reportrar från lokaltidningarna om hur väl allt förlöpte – utom dagen efter det stora raset. Då sa han ingenting.

Jo, några ord, samma ord:

”Oförklarligt, absolut oförklarligt.”

Skånska Cement hade lagt in det lägsta anbudet och vunnit budgivningen i konkurrens med åtta andra entreprenörer. Samma teknik skulle användas som när företaget byggde Stocksundsbron i Stockholm.

 

Skalade upp ritningar

Cement skulle läggas på en gjutform av trä, en jättelik båge som skulle byggas och spikas ihop vid stranden och efteråt svängas ut över vattnet. Där skulle den fyllas med cement.

Detta hade gått bra i Stocksund, men där mätte spannet 90 meter. Sandöbrons spann skulle bli tre gånger så långt, 264 meter. De gamla ritningarna skulle helt enkelt skalas upp.

Skulle det fungera? Tvivlare fanns. En av dem var en gjutningskunnig ingenjör från Ramvik lite längre ner i Ådalen. Han hette Anders Ygberg och var starkt kritisk till den metod Skånska Cement tänkte använda vid Ångermanälven.

I ett privat samtal efter raset kunde han inte låta bli att påpeka vad han sagt.

Den nya jättebron i Ådalen skulle avlösa den sista färjeförbindelsen på riksväg 13 (nuvarande Europaväg 4, E4:an) mellan Stockholm och Haparanda. Överfarten från Lunde, en mil söder om Kramfors, via Killingholmen och Sandö till Klockestrand ansågs vara det lämpligaste alternativet.

Redan i början av 1900-talet hade en slaktare vid namn Knutsson talat sig varm för en broförbindelse. Hans djupast kända argument var att det kostade elva kronor att frakta en ko på färjan över älven (314 kronor i dagens penningvärde). Det påpekade han för folkskolläraren och den i trakten mycket kände politikern Enar Berglund, en kort tid även riksdagsman, som tog upp idén och drev den vidare.

 

Svänga bågen över älven

1928 drog det ihop sig till ett avgörande.

I denna tid av svår arbetslöshet var detta ett projekt som alla välkomnade. När det startade tio år senare arbetade som mest 300–400 man där. I slutet av augusti 1939 slutspurtade ett par hundra personer med spannet dygnet runt.

Allra först bland de anställda var pinnpojken Wilhelm Engström, som tjänade 40 öre i timmen. Efter honom anställdes en lång rad andra från olika håll. Flera av dem har gått till historien som färgstarka profiler: en viss Pilstrand från Frånö som hade varit proffsboxare i USA, en viss ”Gjutar-Anders” som vägde 120 kilo, en viss ”Dykar-Pelle”, en viss ”Jolly Bob” från Nora. Och så två snickare som var kända som ”Hönan” och ”Toppventilen”.

Över dem och flera hundra andra ivriga karlar, de flesta utan tidigare erfarenhet av arbete på hög höjd, styrde och ställde Johan Magnius, snart känd i hela trakten som ”ingenjör Magnius”.

Och ända från byggstarten mitt i sommaren 1938 såg allt ut att gå bra. På försommaren 1939 låg det väldiga träspannet, hopfogat med otaliga spik, klart vid älvstranden i Lunde bara några tiotal meter från den plats där utkommenderad militär sköt fyra demonstrerande arbetare och en ung kvinna till döds under de så kallade Ådalskravallerna mindre än tio år tidigare (”Ådalen 1931”).

Den ena änden av gjutformen av trä för det 900 ton tunga och 264 meter långa brospannet vilade mot det blivande brofästet, den andra sträckte sig ett hundratal meter upp längs strandkanten. Nu skulle den jättelika bågen svängas ut över älven med hjälp av pråmar och ångbåtar och anslutas till stranden på Sandö. 

Detta tilldrog sig den 18 maj, på själva Kristi Himmelfärds dag, en dag med tvivelaktigt historiskt rykte i Ådalen (det var den dagen 1931 som militären öppnade eld mot demonstranterna). Men den här dagen 1939 hände inget olycksbådande eller dramatiskt.

Vid tretiden på eftermiddagen sträckte sig brospannet över älven precis som det skulle.

”Det gick enligt programmet”, konstaterade en nöjd ingenjör Magnius.

 

Allt rasade plötsligt

Nu skulle den tolv meter breda gjutformen bara fyllas med tre decimeter tjock cement. Det såg också ut att gå bra under de månader som följde. På eftermiddagen den 31 augusti, även det en torsdag, möttes gjutarna från Lundesidan respektive från Sandösidan högst upp på bågen.

En sträcka på drygt 15 meter återstod då att fylla med cement. Sedan var det arbetet klart.

Några minuter före klockan halv fyra hände så det som inte kunde eller fick hända. Brovalvet klämdes plötsligt ihop mot mitten, cement och bräder flög i luften, hela spannet rasade ihop och brakade ner mot älven. Fem–sex sekunder tog det.

Som vanligt var mycket av det som sedan följde tillfälligheternas spel. En båt med 30 stuveriarbetare, Stuvaren III, passerade under brovalvet bara några sekunder innan bågen rasade. Alla undkom oskadda.

Även annat var lyckosamt. På Killingholmen mellan Lunde och Sandö stod 14-årige Bertil Jansson och såg hur bron störtade ned i älven några meter från honom. Han hoppade kvickt i en roddbåt och lyckades få upp två av de skadade arbetarna ur vattnet.

 

Olika teorier

Efter olyckan framfördes snart olika teorier om orsaken till katastrofen. Felaktig byggmetod och dålig konstruktion? Jordbävning? Kanske rent av ett sabotage med koppling till kriget? 

En kommission med teknisk expertis utredde saken noga. Den drog vissa slutsatser, till exempel att de som byggde bågen hade använt för svaga trästöttor, men ändrade sig sedan Skånska Cement anmält en annan uppfattning.

Två andra utredningar gjordes också. Till slut förklarade regeringen att gåtan inte gick att lösa och ”inte borde föranleda någon vidare åtgärd”.

1961 skrev en forskare vid Chalmers tekniska högskola, Hjalmar Granholm, en avhandling där han framförde egna teorier om olyckan. En svaghet han pekade på var att bräderna hade spikats med sidorna mot varandra, så kallad lamellspikning, och att det påverkat stabiliteten.

Svenska folket fick ganska snart efter händelsen annat att tänka på och glömde katastrofen i Ådalen. I de stora tidningarna försvann Sandöbron ur nyhetsflödet redan efter någon dag. Andra världskriget tog nästan all plats i spalterna.

 

Återupptogs 1940

På våren 1940 återupptogs brobygget med många, kanske de flesta, av de överlevande arbetarna, samma entreprenör och samma arbetsledning. Men byggtekniken hade ändrats: nu göts spannet i en träform direkt över älvfåran. Bågen stöttades med 5 000 pålar av timmer som bankades ned 40 meter i älvens botten.

Knappt fyra år efter rasolyckan, den 16 juli 1943, invigdes den nya Sandöbron av kommunikationsministern Gustaf Andersson (känd som ”Andersson i Rasjön”). Under drygt 20 år framåt, till 1964, var den med sina 810 meter och 40 meters fri segelhöjd världens största betongbro i ett spann.

2003 ersattes Sandöbron som huvudled norrut för E4:an av den nya Högakustenbron. Sandöbron blev då kulturmärkt av regeringen. Den har också fått pris som ”betongunderverk”. Numera går länsväg 332 över bron som fortfarande, i likhet med Ådalen 31-monumentet nära landfästet i Lunde, är ett populärt turistmål på somrarna.

 

Anselm Jenmyr

Dela på Facebook
Skicka som e-post

Nyfiken på Kvällsstunden?

Passa på att utnyttja vårt fina prova-på-erbjudande! Du får fem nummer – för bara 95 kronor! (Avser papperstidningen)
Passa på!

Ett fin-fint erbjudande

Telefon: 021-19 04 15

Mejla kundtjänst: Klicka här

Post:
Kvällsstunden
Klockartorpsgatan 14
723 44 Västerås

Kvällsstunden och kvallsstunden.se ägs och ges ut av Tidningshuset Kvällsstunden AB. Ansvarig utgivare: Marc Löfgren. Alla kontaktuppgifter till redaktionen hittar du här.

5/5

Om du har en minut över så skulle vi verkligen uppskatta om du ville lämna ett omdöme om Tidningen Kvällsstunden på vår facebook eller Google. Klicka bara på någon av knapparna nedan.Tack!

Irja Carlsson
Irja Carlsson
14:29 11 Feb 24
Blandat innehåll -- något för alla. Hög kvalité på... artiklarna, kan läsas flera gånger!!!läs mer
Bo Eriksson
Bo Eriksson
11:17 08 Feb 24
Intressant läsning, helst om gamla tider!.
BarbrosPerenner&Träd
BarbrosPerenner&Träd
18:32 16 May 23
Mycket läsvärd, intressanta artiklar. Rekommenderas varmt.
Rose-marie Nilsson
Rose-marie Nilsson
18:14 04 Jan 23
En av de få utgivningar som går i tionde-arv och läses av... alla dessa arvingar/ Leifläs mer
Svante Uller
Svante Uller
22:21 21 Sep 22
En trevlig läsning med ofta ny information i varje nummer.
Thomas Finnberg
Thomas Finnberg
13:46 23 Mar 22
Bra,intressant läsning,fina bilder, brett utbud och... trevliga romaner. korsorden.läs mer
Pia Müller
Pia Müller
12:08 02 Jan 22
Tidning som handlar om lite av varje. En tidning med ofta... intressanta reportage som gör en på gott humör.läs mer
Marie-Louice Börjesson
Marie-Louice Börjesson
13:11 07 Mar 21
Bra reportage som sträcker sig inom alla kategorier.
Ur... historisk synpunkt, Fantastisk.
Inga lögner bara fakta.
Man blir harmonisk bara av att veta att den återkommer 1 ggr/vecka! ❤️
Tack även för era klurigheter såsom bl.a korsorden.
läs mer
Britt Gustafsson
Britt Gustafsson
17:46 10 Nov 20
Den innehåller mycket intressanta reportage
Ulf Löfström
Ulf Löfström
22:34 22 Oct 20
En bra tidning, sprider inte lögner som kvällstidningarna,... berättar fina historier o reportage om det som hänt.läs mer
Nils Dahlgren
Nils Dahlgren
15:25 21 Oct 20
I stort sett allting, utom en del gnällspikar på... "insändarsidorna"! En utomordentligt bra tidning. Intressant, underhållande, bildande!😊😃läs mer
Janne Ek
Janne Ek
07:33 22 Sep 20
Bra och intressant läsning, allmänbildande
Alf Ahlstedt
Alf Ahlstedt
07:14 08 May 20
Staffan Kvist
Staffan Kvist
13:17 02 Apr 20
Att läsa reportagen är så spännande
Inga-Lisa Gustavsson
Inga-Lisa Gustavsson
18:53 16 Jan 20
Många fina reportage om olika orter i Sverige, dessutom... gammaldags romaner och noveller.läs mer
Inga-Britt IB Gustafsson
Inga-Britt IB Gustafsson
15:50 04 Nov 19
Intressanta artiklar, både historiska och i realtid.... Rogivande, avstressande läsning. Gillar den lite gammeldags känslan, både namnet och typsnittet känns trevligt. Har fått vänner att både prova tidningen och bli prenumeranter 🙂läs mer
Bertil Berg
Bertil Berg
08:29 06 Oct 19
Bra reportage, blandat historiskt & nutid
Rune Ljungströmmer
Rune Ljungströmmer
17:05 10 Jul 19
Mycket läsning för mycket lite pengar, delar med grannen... dessutom😍läs mer
Sune Hedström
Sune Hedström
07:17 01 May 19
Reportage om intressanta personer från förr.
The Porsche 924 driver
The Porsche 924 driver
10:55 27 Apr 19
Jätte bra tidning
Gun-Britt Wittgren
Gun-Britt Wittgren
13:45 09 Apr 19
Mycket att läsa både dåtid och nutid
Kent Eriksson
Kent Eriksson
20:06 04 Apr 19
En allmänbildande tidning med intressanta artiklar om vår... historia, kultur, natur och nöjesprofiler. Finurliga korsord och lärorika teman om våra landskap. Alltid överraskande texter. Lär känna Sverige, läs Kvällsstunden. Skönt befriat från kändistrams, latte-eufori och hälsofrälsning 😎läs mer
Jonny Lundström
Jonny Lundström
19:20 31 Mar 19
Tycker att mycket är bra med Kvällsstunden. Främst Noveller... och "Läsarnas egna berättelser" Även kul att läsa om Skådespelare och artister. Korsordet är bra. Helt enkelt en mångsidig tidning.läs mer
John Tjörngren
John Tjörngren
17:02 23 Feb 19
Många intressanta artiklar !
Conny Herbertsson
Conny Herbertsson
16:01 15 Jan 19
Mycket innehållsrik,läsvärd i högsta grad.
Monica Werner
Monica Werner
22:48 01 Jan 19
Att det är en riktig papperstidning som vi faktiskt inte... upptäckt förrän vi själva nått 80-årssträcket. Längtar efter den då det är mycket att läsa för oss bägge två.
God fortsättning på 2019 från två som tänker hänga med
läs mer
Sölve Dahlberg
Sölve Dahlberg
20:56 08 Dec 18
Jag trivs med Kvällstunden.Det är blandat i den.För var och... en.läs mer
Lasseman Svensson
Lasseman Svensson
20:09 15 Oct 18
Jag är 67 år inne på mitt snart 68:tionde år och är inte... allt för gammalmodig, jag gillar Kvällsstunden och finner ro i att bläddra i denna tidning.
Som sagt det är trevligt att bläddra i en riktig tidning i denna digitaliserade värld.
läs mer
Christina Ögrim
Christina Ögrim
13:42 16 May 18
ETT STORT JUBILEUMSGRATTIS till Kvällsstunden 80 år!
Jag... förstår verkligen varför ni finns kvar efter 80 år.
Det är en tidning som jag läser med förtjusning och förväntan. Tittar ivrigt och längtansfullt efter brevbäraren varje tisdag.
Älskar er traditionella och lättlästa layout. Modernisera för allt i världen ingenting! Njutningen av att läsa en äkta papperstidning i behändigt format - HELT UTAN ANNONSER - är ovärderlig.
Era artiklar och reportage är alltid intressanta och läsvärda. Många gånger om celebriteter från förr i tiden, och som verkligen behöver dras fram ur glömskan. Det blir för mig en nostalgitripp down the memory lane.
Er digitala service gör det enkelt, bekvämt - och gratis - att lämna tävlingssvar. Sedan är det bara att ivrigt invänta lottvinsterna. Dessutom är det perfekt storlek på korsordsrutorna, så texten blir lättläst för en starropererad.
Nu i vecka 20 har Kvällsstunden dessutom förärat mig med en helsida om "Rännstensungen från Götgatan 83". Det har gjort mig alldeles varm om hjärtat och oerhört stolt och glad. Då kan jag inte göra annat än att ge Kvällsstunden
FEM SKINANDE GULDSTJÄRNOR
läs mer
Kenneth Falk
Kenneth Falk
15:45 24 Apr 18
Några tycker att tidningens framtoning är gammalmodig, jag... tycker det är en styrka. Att i denna digitaliserade värld få hålla i en papperstidning som påminner om tidningarna som fanns när jag växte upp är en lisa för själen, för även om man hänger med något så när i det moderna mediabruset så känner man sig ganska vilsen ibland. Så snälla, vik inte av från Era traditioner. Dessutom gillar jag den redaktionella texten och dess innehållläs mer
Ingrid Sjödin-Lindström
Ingrid Sjödin-Lindström
13:34 18 Feb 18
Mysig tidning, gillar Sverige-resan; vad finns i våra olika... landskap.
Gunillas kök och stök, bra maträtter och bak, inte så komplicerade.
Lagom svåra korsord och finurliga Naturfrågor.
Sport, nöjes m fl profiler som blir roliga att minnas.
Hela tidningen läsvärd.
Hälsar Ingrid i Västerbotten.
läs mer
Birgitta Nilsson
Birgitta Nilsson
10:55 15 Feb 18
Jag ser fram mot att få denna tidning varje vecka.Den är så... befriande fri från skvaller och har istället intressanta artiklar om allt mellan himmel och jord.Fakta om nöjesprofiler från förr och nu, natur,geografi och läsarnas egna bidrag i form av foton,noveller och minnen.m.m..Att det finns en så här religiöst och politiskt oberoende tidning med fakta och underhållning i lätt tillgängligt format tycker jag är unikt.Personligen är jag också road av hjärngympan korsorden ger;-)läs mer
Ann Christine Eriksson
Ann Christine Eriksson
13:03 14 Feb 18
En mycket bra tidning!
Ronny W-vik
Ronny W-vik
08:28 18 Jan 18
Undebar tidning är 33 år men tycker den är intressant
Ingrid Eriksson
Ingrid Eriksson
10:04 01 Dec 17
Har haft den för flera år sen ..tycker jättemycket om denna... härliga tidning..lite nostalgi i den sååå Härligt!!!läs mer
Christina Lind
Christina Lind
09:33 12 Oct 17
Verkligen ett guldkorn. Mycket spännande och intressant... läsning blandat med recept och korsord!läs mer
Bodil Widén
Bodil Widén
16:51 02 Oct 17
Anitha Säll
Anitha Säll
14:46 28 Apr 16
Fler recensioner
js_loader
Dela Kvällsstunden!

Nyhetsbrevet

Vill du ha information, erbjudanden och rabatter från Kvällsstunden?

Prenumerera på nyhetsbrevet!

När du registrerar dig på Nyhetsbrevet samtycker du till att få exempelvis erbjudanden, rabatter och allmän information från Kvällsstunden via e-post. Du kan när som helst säga ifrån din prenumeration på nyhetsbrevet om du inte längre vill ha det.

Lyssna på Radio Viking här! Klicka på radion för att starta!

radioRV7

Du är på väg att logga ut.
Vill du fortsätta?

Just nu har du inga aktiva prenumerationer på E-TIDNINGEN eller TALTIDNINGEN.
Välj ett alternativ nedan för att köpa och aktivera önskad digital prenumeration av Kvällsstunden.

Delad glädje är dubbel glädje,
och i bästa fall mångdubblad!
Missa inte denna fantastiska möjlighet!

Så här går det till:
Ge bort ett gratisnummer av Kvällsstunden till ett obegränsat antal vänner och bekanta. Tala bara om för oss vilka de är så ordnar vi så att de får ett nummer hem i brevlådan. Om de sedan skulle välja att teckna en egen prenumeration på Kvällsstunden (hel- eller halvår) så får både du och din vän förlängd prenumeration. Ju fler du värvar desto fler månader förlänger vi din prenumeration med – helt kostnadsfritt!

Som tack för att du hjälper oss att sprida Kvällsstunden...
• Om din vän väljer att teckna ett HELÅR av Kvällsstunden förlänger vi både din och vännens prenumeration med TVÅ månader (8 nummer).
• Om din vän tecknar ett HALVÅR av Kvällsstunden förlänger vi både din och vännens prenumeration med EN månad (4 nummer).

En kostnadsfri prenumeration?
Så om sex av dina vänner skulle teckna en helårsprenumeration, så förlänger vi, kostnadsfritt, din nuvarande prenumeration med ett helt år! Om du "värvar" tolv personer förlängs den med två år, osv...

Kom ihåg: Du har inget att förlora!
Erbjudandet är helt "riskfritt". Så länge du är prenumerant får du ge bort hur många gratisnummer du önskar till personer du tror skulle uppskatta tidningen. Erbjudandet medför inga kostnader och inte några krav på vidare prenumeration eller andra åtaganden.

Saknar du ett webbkonto? Du skapar enkelt ett kostnadsfritt konto härifrån.