Du behöver vara inloggad för att kunna se denna artikel.
Logga in, eller skapa ett 100% kostnadsfritt webbkonto på Kvällsstunden så får du tillgång till denna och alla andra utvalda artiklar samt exklusivt material som endast finns på kvallsstunden.se.
Hon är sträng och bestämd men har ett hjärta av guld. I flera årtionden förgyllde hon filmduken med sin närvaro, där hon fejade, städade och lagade mat i nystruket förkläde. Men varför blev just hembiträdet en så älskad figur i svensk film?
Hembiträdet har en alldeles särskild plats i den svenska filmhistorien. Startskottet för hembiträdesfilmen kom 1932, med Vi som går köksvägen, och subgenren var starkt kopplad till den hembiträdesdebatt som satt fart i riksdagen vid samma tid. Hembiträden var en yrkesgrupp som halkat efter i reformarbetet. De arbetade både långa och oreglerade arbetspass, hade inga bestämda ledigheter eller rätt till semester och de bodde oftast hemma hos sina arbetsgivare där de utsattes för social kontroll och ibland regelrätta övergrepp.
Samtidigt behövdes de ju, när samhället skulle moderniseras och kvinnorna skulle börja ta plats på arbetsmarknaden. Någon måste ju ta hand om barnen, laga maten och feja hemmen. En stor del av debatten handlade därför om att göra de hushållsnära tjänsterna till ett yrke, med arbetstidsreglering, stadgad ledighet och så vidare.
På 1930-talet hade debatten om deras arbetsvillkor nått politikernas arbetsbord, såväl som filmens värld. Många filmskapare ville lyfta situationen för hembiträdena och valde att göra det både med komiska förtecken och genom socialrealism. Något de alla hade gemensamt var att de stod helhjärtat på hembiträdenas sida för bättre arbetsvillkor.
Succéfilm
Vi som går köksvägen, regisserad av Gustaf Molander, handlar om den charmerande Helga, en överklassflicka som tagit jobb som hembiträde på grund av ett vad. Filmen, med Tutta Rolf i huvudrollen, blev en av decenniets främsta kassasuccéer och befäste hembiträdets roll som folkhemmets hjältinna. Den blev också typisk för den samtida filmkomedin, som visade upp ett samhälle där allt var möjligt, där motsatser kunde mötas och klassbarriärer kunde övervinnas. Den fick också internationell uppmärksamhet och tog sig hela vägen till Hollywood, där den spelades in 1934 med titeln Servants’ Entrance.
Filmen var ett av Tutta Rolfs och Gustaf Molander första samarbeten och blev Tutta Rolfs stora genombrott. De fortsatte samarbeta i en rad filmer av liknande karaktär och Tutta Rolf blev en av 1930-talets allra största svenska filmstjärnor.
Karriärhjälp
Tidigare hade man mest sett hembiträdena i bakgrunden, spelade av skådespelare som inte tog plats och som aldrig blev några stjärnor. Men under 1940-talet kom hembiträdesrollen att betyda en skjuts i karriären. Viveca Lindfors, Eva Dahlbeck och är bara några av de skådespelare som spelat hemmets hjältinna på vita duken
i början av en lysande karriär.
I Anna Lans (1943) spelar Viveca Lindfors flickan från landet som tar tjänst som hembiträde i ett Östermalmshem. Där förälskar hon sig i sonen
i familjen, vilket inte slår väl ut hos hennes matmor. Annorlunda går det för Eva Dahlbecks Brita i Brita i Grosshandlarhuset (1947).
Även hon är flickan från landet som tar tjänst i ett flott hem i Stockholm, en tjänst som hon fått genom sin äldre släkting Ida. Ida, spelad av Hilda Borgström, har varit hemmets trotjänarinna i åratal och är precis rätt person att leda sin unga skyddsling i arbetet.
Ida varnar dock Brita för att gapa över för mycket utan vara nöjd med sin lott. Men vad hjälper det när arbetsgivarens son spelas av George Fant? Tycke uppstår och slutet gott allting gott – en verklig askungesaga, helt enkelt. I Alf Sjöbergs Iris och löjtnantshjärta (1946), med Mai Zetterling och Alf Kjellin i huvudrollerna, leder dock hembiträdets dröm om kärlek till tragedi.
Okrönt drottning
En av de skådespelare som förknippas allra mest med det godhjärtade, trygga hembiträdet är Dagmar Ebbesen (1891–1954). Hon är den okrönta drottningen bland filmiska hembiträden och var en av sin tids mest folkkära aktriser, både på scen och vita duken.
Hade en hemlighet
I Vi hemslavinnor (1942) är hon i sitt esse som den barska men godhjärtade Kristiana som tar plats hos Stockholmsfamiljen Larsson. Fru Larsson som tidigare varit ökänd för att snabbt slita ut sina hembiträden. Men Kristiana är av ett annat virke än de flesta och det står inte på förrän hon styr och ställer i huset, till gagn för alla familjemedlemmarna. Men Kristiana har en hemlighet. Som ung födde hon en son som hon tvingades adoptera bort. Nu visar det sig att denne son blivit adopterad av en förmögen familj och har en relation med familjen Larssons dotter.
Filmen bygger på ett danskt folklustspel, Den ny Husassistent, som hade sin urpremiär på Sønderbro Teater i Köpenhamn i oktober 1920. Det blev en stor framgång och spelades flera hundra gånger under de följande åren på Folkteatern i Stockholm. Redan då spelades huvudrollen av Dagmar Ebbesen, och hon spelade den för andra gången i stumfilmen Hemslavinnor (1923). Hemslavinnor blev alltså tredje gången gillt för Dagmar Ebbesens tolkning av Kristiana, och recensenterna var eniga om hennes lysande insats.
Några år senare gjorde hon sin paradroll i komedin Kristin kommenderar (1946). Kristin, ett rivjärn med hjärtat på rätta stället, sköter inte bara om hemmet och hushållet åt sin arbetsgivare, hon ser också till att pappan i familjen tar läkarexamen och att mamman i familjen återgår i arbete efter sina år som hemmafru. Hon har dessutom en egen mottagning i Gamla stan där hon saluför alternativmedicin.
Manliga hembiträden
Hur var det då med manliga hembiträden? Det var tunnsått med den varan, inte minst därför att hembiträde var ett traditionellt kvinnligt yrke. I de fall det förekom handlade det oftast om ren komik. När Hasse Ekman satte på sig förklädet och tog sig an kökssysslorna i filmen En fluga gör ingen sommar (1947) var det ett skämt, nästan en anomali och när Nils Poppe gick in i barnkammaren i Pappa Bom (1949) var det underförstått att barnpassning egentligen var en kvinnlig syssla.
Men det finns också några exempel på filmer där män faktiskt sköter hushållet på ett självklart och naturligt sätt, som Herr Husassistenten (1938), där bilmekanikern Vicke, spelade av Elof Ahrle, tar tillfälligt jobb som hembiträde när han kommit ihop sig med ägaren till bilverkstaden han arbetar på. Liksom i flera de mer traditionella hembiträdesfilmerna uppstår kärlek mellan hembiträdet och familjens dotter, och sagan får ett lyckligt slut. I Med dej i mina armar (1940) får tittaren se Thor Modéen sköta hushållet på ett särdeles effektivt sätt.
För några år sedan aktualiserades de forna hembiträdesfilmerna då två boxar med de mest kända filmerna gavs ut, Den stora hembiträdesboxen vol 1 och 2. Och passande nog har Dagmar Ebbesen fått en gata uppkallad efter sig i Filmstaden Råsunda.
Bitte Melin Assarmo
Nyfiken på Kvällsstunden?
Mest besökta
Telefon: 021-19 04 15
Mejla kundtjänst: Klicka här
Post:
Kvällsstunden
Klockartorpsgatan 14
723 44 Västerås
Kvällsstunden och kvallsstunden.se ägs och ges ut av Tidningshuset Kvällsstunden AB. Ansvarig utgivare: Agnetha Brolin. Alla kontaktuppgifter till redaktionen hittar du här.
Om du har en minut över så skulle vi verkligen uppskatta om du ville lämna ett omdöme om Tidningen Kvällsstunden på vår facebook eller Google. Klicka bara på någon av knapparna nedan.Tack!
Ur... historisk synpunkt, Fantastisk.
Inga lögner bara fakta.
Man blir harmonisk bara av att veta att den återkommer 1 ggr/vecka! ❤️
Tack även för era klurigheter såsom bl.a korsorden.läs mer
Som sagt det är trevligt att bläddra i en riktig tidning i denna digitaliserade värld.läs mer
Jag... förstår verkligen varför ni finns kvar efter 80 år.
Det är en tidning som jag läser med förtjusning och förväntan. Tittar ivrigt och längtansfullt efter brevbäraren varje tisdag.
Älskar er traditionella och lättlästa layout. Modernisera för allt i världen ingenting! Njutningen av att läsa en äkta papperstidning i behändigt format - HELT UTAN ANNONSER - är ovärderlig.
Era artiklar och reportage är alltid intressanta och läsvärda. Många gånger om celebriteter från förr i tiden, och som verkligen behöver dras fram ur glömskan. Det blir för mig en nostalgitripp down the memory lane.
Er digitala service gör det enkelt, bekvämt - och gratis - att lämna tävlingssvar. Sedan är det bara att ivrigt invänta lottvinsterna. Dessutom är det perfekt storlek på korsordsrutorna, så texten blir lättläst för en starropererad.
Nu i vecka 20 har Kvällsstunden dessutom förärat mig med en helsida om "Rännstensungen från Götgatan 83". Det har gjort mig alldeles varm om hjärtat och oerhört stolt och glad. Då kan jag inte göra annat än att ge Kvällsstunden
FEM SKINANDE GULDSTJÄRNORläs mer
Gunillas kök och stök, bra maträtter och bak, inte så komplicerade.
Lagom svåra korsord och finurliga Naturfrågor.
Sport, nöjes m fl profiler som blir roliga att minnas.
Hela tidningen läsvärd.
Hälsar Ingrid i Västerbotten.läs mer
Nyhetsbrevet
Vill du ha information, erbjudanden och rabatter från Kvällsstunden?
Prenumerera på nyhetsbrevet!
När du registrerar dig på Nyhetsbrevet samtycker du till att få exempelvis erbjudanden, rabatter och allmän information från Kvällsstunden via e-post. Du kan när som helst säga ifrån din prenumeration på nyhetsbrevet om du inte längre vill ha det.
Lyssna på Radio Viking här! Klicka på radion för att starta!