Sedan Gustav Vasas dagar har Dalarna genom historien utmärkt sig i svensk politik. Vid Klockupproret vägrade flera socknar att lämna ifrån sig kyrkklockan. Flera kungar såsom Gustav Vasa och Gustav III har varit måna om ett gott förhållande till landskapets invånare för att kunna genomföra sin politik.
Du behöver vara inloggad för att kunna se denna artikel.
Logga in, eller skapa ett 100% kostnadsfritt webbkonto på Kvällsstunden så får du tillgång till denna och alla andra utvalda artiklar samt exklusivt material som endast finns på kvallsstunden.se.
1743 är ett märkesår för Dalarna men även för Sverige. Hattarnas krig mot Ryssland hade slutat i katastrof och södra Finland låg nu under Ryssland. Hundratals ynglingar som stupat hade sin hemvist i Dalarna. Dålig skörd och svält spädde på ett uppblossande missnöje. Ryssland hotade åter med invasion. Skulle landets ledning klara upp situationen? Många tvivlade.
Redan 1742 hade bönderna i Dalarna kallat till landskapsting. Så gjorde man i orostider sedan Engelbrekts tid. Det blev upplopp i Stockholm (lilla daldansen) då rekryter från Dalarna vägrat att skeppas över till Finland i civila kläder. Brukligt var byte till kronans kläder före avfärd och de civila kläderna skickades hem. Kunglig order fick rekryterna att ge upp.
Kraven i dalasocknarna växte:
”Vi vilja hava EN kung och inte så många – nu vilja alla regera som peruker bära”.
Kungamakten måste stärkas. Som tronföljare ville man ha en dansk prins då kung Fredrik, ”gamle tysken”, var barnlös. Kronprinsens val måste genomdrivas på plats det vill säga i huvudstaden. Ansvariga för kriget måste straffas. Möjligheten att marschera till Stockholm växte sig allt starkare. Snart samlade man folk med hjälp av budkavle från socken till socken. En budkavle var enligt traditionen en order som inte kunde nonchaleras. Marschen mot Stockholm tog sin början den 11 juni 1743.
Febrig landshövding
Spjut, klubbor, enkla skjutvapen tillgreps. Vapenförråd vittjades. Knektar, som oftast var bondsöner, visade sig solidariska. Tveksamma officerare höll sig undan eller smet under marschens gång. Drängar var solidariska med sina husbönder. Präster anslöt sig motvilligt oftast som själasörjare. Med tvång fick man med sig landshövdingen, febrig och med en ilsket inflammerad tå. Han fick åka i en vagn på egen bekostnad. En före detta soldat, nu bokhållare vid Insjöns kopparverk, utsågs som ledare. Han hette Gustav Schedin och var känd för sin organisationsförmåga och sitt hetsiga humör. Han var skrivkunnig och duktig på att formulera sig, vilket värderades högt, nu när man skulle klaga hos självaste kungen.
Stockholm informerades via beridna rapportörer. Omkring 5 000 dalkarlar kom nu framryckande med bössor och spikklubbor. Ett färgglatt skådespel i olika sockendräkter och fanor. Kolonn efter kolonn skred fram disciplinerat. Trumslagare angav takten. I spetsen red Schedin utstyrd med respektingivande svärd i sidan.
Kungen hade en mellanhand
Kung Fredrik visade nu en oväntad handlingskraft. Han insåg att fara å färde stod för dörren. Själv red han dalkarlarna till mötes och lät greve Axel von Fersen vara mellanhand. Denne skriver i sin dagbok: ”När vi vore några steg ridhne, bad jag Schedin stiga av hästen, emedan det vore mot respekten att rida konungen till mötes”.
Kungen berömde ordningen i hären. Bataljon efter bataljon skyldrade gevär för sin kung. Kungen höll ett förmanande tal. Det var svårt att förstå vad han sa, då han bröt på tyska. I detta nu nåddes man av fredsuppgörelsen i Åbo med ryssarna. Södra Finland skulle lämnas tillbaka. Villkoret var dock att Adolf Fredrik, släkting till ryska kejsarinnan, skulle utses till svensk tronföljare. Upprorstrupperna förbjöds nu av kungen att ta sig in i staden. Om så skedde kunde inte ens kungen garantera vad som skulle ske. Våld måste undvikas enligt kung Fredrik. Han hoppades nu, att dalkarlarna skulle återvände hem vilket man också lovade att göra. När kungen gett sig iväg, hördes skrik om att freden var en fint och osann. Flera propsade på, att man skulle forcera in i staden och så blev det till Schedins stora sorg.
I Stockholm växte oron. Soldater fick order att marschera mot Norrtull. Där förskansade man sig med kanoner. Dalkarlarna måste stoppas, om så med våld enligt stadens regerande Hattar. Efter ett tag förstärktes försvaret med hela sju kompanier. Alla befarade det värsta, men våldet uteblev. I stället började soldaterna retirera medan dalahären avancerade nu med en skock mer eller mindre välsinnade soldater framför sig. Detta till mångas förvåning. Dalkarlarna erövrade fyra kanoner med manskap och allt. Löfte kom om mat, pengar om man gav upp. Schedins auktoritet hade sjunkit trots framgångarna. Han skylldes för visst samröre med motståndarna.
Mötte militär
Snart slog man läger vid nuvarande Gustav Adolfs torg. Officerare försökte ånyo tala dalkarlarna till rätta. Stämningsläget var uppskruvat och nervöst. Sockenvis inkvarterades man runt om i staden. Lägre borgerskapet erbjöd härbärge frikostigt. De högre stånden var oftast avvisande och hade lämnat staden. Enligt kungligt påbud skulle avväpning ske.
Dalmännen mötte nu tätt samlad militär öga mot öga. Oro låg i luften. Plötsligt small ett skott av från bondsidan. Riksrådet Per Adlerfelt vek ihop sig och hade träffats av misstag. Fem dagar senare var han död. Order gavs om motanfall. Allmän oordning uppstod. Vissa vägrade lyda order:”Det är våra föräldrar, bröder och släktingar”. En del anhöriga kändes igen. Böndernas antal decimerades snabbt. Sårade trampades ned. Marken färgades fläckvis röd av blod. Många flydde ofta skadade.
En plågsam marsch till hemsocknen utan mat och dryck påbörjades. En del kom fram, andra inte. Fyrtio bönder fick plikta med sitt liv vid drabbningen. Nittio skadades.
Dömdes till döden
En demonstration mot Hattarnas ryska krig och för stärkt kungamakt hade slutat i en blodig uppgörelse. Sex av dalkarlarna dömdes till döden, däribland Schedin, och avrättades. Många fängslades. Ansvariga för ryska kriget, generalerna C E Lewenhaupt och H M von Buddenbrock, fick plikta med sina liv. En grupp fångna dalkarlar fick bevittna deras avrättning. Kanske som ett erkännande att dalaböndernas aktion ändå var befogad.
Sven Lindholm
Källor: Bondeuppror och gatustrider, Mats Adolfsson, Natur och Kultur; Massans röst, Mats Berglund, Stads-och kommunhistoriska institutet ; Historien om Sverige, Herman Lindquist, Nordstedts; Stora daldansen och dess vapen, Torsten Lenk, Svenska Kulturbilder, Stockholms bokförlag; Hattarna och ryska kriget, Carl Grimberg, Nordstedt och söner.
Nyfiken på Kvällsstunden?
Mest besökta
Telefon: 021-19 04 15
Mejla kundtjänst: Klicka här
Post:
Kvällsstunden
Klockartorpsgatan 14
723 44 Västerås
Kvällsstunden och kvallsstunden.se ägs och ges ut av Tidningshuset Kvällsstunden AB. Ansvarig utgivare: Agnetha Brolin. Alla kontaktuppgifter till redaktionen hittar du här.
Om du har en minut över så skulle vi verkligen uppskatta om du ville lämna ett omdöme om Tidningen Kvällsstunden på vår facebook eller Google. Klicka bara på någon av knapparna nedan.Tack!
Ur... historisk synpunkt, Fantastisk.
Inga lögner bara fakta.
Man blir harmonisk bara av att veta att den återkommer 1 ggr/vecka! ❤️
Tack även för era klurigheter såsom bl.a korsorden.läs mer
Som sagt det är trevligt att bläddra i en riktig tidning i denna digitaliserade värld.läs mer
Jag... förstår verkligen varför ni finns kvar efter 80 år.
Det är en tidning som jag läser med förtjusning och förväntan. Tittar ivrigt och längtansfullt efter brevbäraren varje tisdag.
Älskar er traditionella och lättlästa layout. Modernisera för allt i världen ingenting! Njutningen av att läsa en äkta papperstidning i behändigt format - HELT UTAN ANNONSER - är ovärderlig.
Era artiklar och reportage är alltid intressanta och läsvärda. Många gånger om celebriteter från förr i tiden, och som verkligen behöver dras fram ur glömskan. Det blir för mig en nostalgitripp down the memory lane.
Er digitala service gör det enkelt, bekvämt - och gratis - att lämna tävlingssvar. Sedan är det bara att ivrigt invänta lottvinsterna. Dessutom är det perfekt storlek på korsordsrutorna, så texten blir lättläst för en starropererad.
Nu i vecka 20 har Kvällsstunden dessutom förärat mig med en helsida om "Rännstensungen från Götgatan 83". Det har gjort mig alldeles varm om hjärtat och oerhört stolt och glad. Då kan jag inte göra annat än att ge Kvällsstunden
FEM SKINANDE GULDSTJÄRNORläs mer
Gunillas kök och stök, bra maträtter och bak, inte så komplicerade.
Lagom svåra korsord och finurliga Naturfrågor.
Sport, nöjes m fl profiler som blir roliga att minnas.
Hela tidningen läsvärd.
Hälsar Ingrid i Västerbotten.läs mer
Nyhetsbrevet
Vill du ha information, erbjudanden och rabatter från Kvällsstunden?
Prenumerera på nyhetsbrevet!
När du registrerar dig på Nyhetsbrevet samtycker du till att få exempelvis erbjudanden, rabatter och allmän information från Kvällsstunden via e-post. Du kan när som helst säga ifrån din prenumeration på nyhetsbrevet om du inte längre vill ha det.
Lyssna på Radio Viking här! Klicka på radion för att starta!