Tulpan, Aniara och Pendeln. Kanske känner vi inte till dem till namnet. Men när man får se ljusstakarna i mässing så utropar man troligen: Jaha, en så’n, den känner jag igen. Pierre Forssells designklassiker finns fortfarande i många hem – och i dag är de hett eftertraktade på auktioner.

Pierre Oskar Paul Forssell föddes 1925 och växte upp i Stockholm.

Han hade högsta betyg i teckning och han visste tidigt vilken bana han ville gå. 

I en nyutkommen bok, Formgivaren Pierre Forssell av Thomas Lindblad, kan man läsa om när yrkesvägledaren frågade honom i realskolan: Vad vill du syssla med när du blir stor?” 

Pierre svarade: ”Konstnär.”

”Oj oj, stackars barn”, blev då reaktionen från yrkesvägledaren.

Studerade konst i sju år

Pierre Forssell började som elev vid Högre Konstindustriella skolan, numera Konstfack, i Stockholm 1943 och gick där i sju år. Studierna inleddes med dekorativt måleri, men efter två terminer bytte han till metall­arbete. Efter utbildningen arbetade Pierre Forssell som formgivare hos Atelier Borgila i Stockholm fram till 1952 då han återgick till Högre Konstindustriella skolan, där han arbetade halvtid som lärare i metall. 

Det gav honom tillgång till en verkstad där han började tillverka egna arbeten.

Våren 1953 fick Pierre Forssell, då 27 år, en frilansanställning på Gense, och det var där han designade de första sakerna som gjorde avtryck. För Gense formgav han olika hushållsartiklar i rostfritt stål, bland annat besticksserierna Piruett och Spectra, och inte minst de uppmärksammade koniska salt-, peppar-, och sockerströarna i rostfritt stål – som fick namnet Shakers. 

Genombrott på H55

Det var Shakers som blev  Pierre Forssells ”genombrott” då den visades på Hälsingborgsutställningen 1955.  H55-mässan, som den kallades, var en internationell utställning arrangerad av Svenska slöjdföreningen och hölls för bland annat arkitektur, bostad och formgivning. Där uppmärksammades han för sina funktionella och originella designer i rostfritt stål. 

Vickningsgaffeln Piruett fick uppmärksamhet för den tidstypiska formen med triangulär gaffelplatta och svart nylonskaft.  Den producerades långt in på 1960-talet och än i dag är gaffeln eftertraktad på auktioner. 

Det som han skapade i rostfritt stål under sin tid hos Gense, är han mest känd för internationellt. På Gense fick Pierre Forssell sitt genombrott, men det var på Skultuna Mes­sings­bruk som han hade sin långa karriär. Skultuna Mes­singsbruk tog, med Pierre som formgivare, klivet in i modernismen vilket gav ny status till bruket under 1960–1970-talen. Han var den som tog tillbaka produktionen av mässingsföremål.

Skultuna Messingsbruk, som är ett av världens äldsta bruk i sitt slag och fortfarande är aktivt, anlades av Karl IX 1607. Företaget rönte stor uppmärksamhet vid Stockholmsutställningen 1897 där en spektakulär dopfunt visades upp. Samma dopfunt vann också guldmedalj vid Värdsutställningen 1900 i Paris.

Men framgångarna i designad mässing falnade och 1925 lade man i stort ner produktionen av mässingsföremål.

Företaget ställde om och producerade främst husgerådsartiklar, kokkärl och andra produkter till industrin.

Kastrulldesigner

Vid tiden när Pierre Forssell började arbeta på Skultuna bruk var det inte som mässingsformgivare. Han började med att designa hushållskärl och det var han som ritade de klassiska Skultunakastrullerna i aluminium med svarta handtag och röda lock. 

När han arbetat på Skultuna bruk en tid fick han en förfrågan om att designa något i mässing. 

Det första föremålet i mässing som han formgav var ljuslampetten Pendeln. Den var vanlig i hemmen på 1950-talet och är i dag en populär designklassiker, så populär att den har börjat tillverkas igen. Det som var typiskt för Pierre Forssells produkter var att de hade en modern och väldigt stram form.

Sonen Per Forssell berättar  för Vestmanlands Läns Tidning att pappan satte en ära i att separera arbetsliv och privatliv.Han ville ha lugn och ro i hemmet. 

Pierre Forssell höll en låg profil och var så okänd att han vid ett tillfälle inte blev igenkänd när han besökte ett Stockholmsgalleri som ställde ut hans produkter.

– Min mor har beklagat sig över att pappa höll sig undan rampljuset och helst ville vara i fred, berättar Per Forssell i samma intervju och tillägger:

– Han var egentligen inte reserverad men han tyckte alltid att produkten måste få tala för sig själv.

Och hans produkter fortsätter att tilltala människor. 

Under sina 30 år på Skultuna messingsbruk formgav han oförglömliga bruksföremål, men man kan också hitta hans konst på offentliga platser och sedan 1959 pryds Västerås slott av sex ljuskronor signerade av honom. 

Pierre Forssell gick bort 2004.

Annette Grandin