Han påstod sig vara 146 år

Christian Jacobsen Drakenberg påstod själv att han var född 1626. Men kunde det verkligen stämma?

Christian Jacobsen Drakenbergs liv var som en saga. Under större delen av sitt 146-åriga (?) liv var han till sjöss runt jorden, han blev tillfångatagen av både franska och algeriska sjörövare, han blev såld som slav och misshandlad av den berömde sjöhjälten Peter Tordenskjöld. Som ”pensionär” levde han sedan mer än gott på sina historier om sin höga ålder på olika adelsgods i Danmark. 

Men hur kunde det bli så? Och stämmer verkligen alla dessa historier? Låt oss ta allt från början. 

Christian Jacobsen Drakenberg föddes, enligt honom själv, den 18 november 1626 på Blomsholms herrgård, strax utanför Strömstad i norra Bohuslän. Hans föräldrar var kapten Jacob Drakenberg och hans hustru Margarete Lisbeth Juul.

Vid 13 års ålder (1639) gick Drakenberg till sjöss tillsammans med sin farbror Bernt Drakenberg, som likt sin pappa var kapten. Christian Drakenberg innehade sin tjänst till sjöss till sitt 91:a år, och han hade då fått chansen att se alla jordens kanter och hörn.

Hans liv blev rikt på äventyr under dessa sjöår. Mitt under det brinnande kriget mellan Sverige och Danmark 1657 kom Christian till Kristiania (nuvarande Oslo) i Norge och blev antagen som underkonstapel och senare kvartersmästare i den danske kungen Fredriks III:s tjänst. 

Såldes som slav

På 1660-talet dök Drakenberg upp i tjänst för olika norska skeppare som seglade till bland annat England och Västindien – tills han 1668 lär ha anställts av den portugisiske skepparen Johan von de Mundt.

Tre år senare kom han i engelsk tjänst hos en skeppare vid namn Jan Lorthie. På en av dessa utlandsresor blev han tillfångatagen av franska sjörövare. Drakenberg lyckades dock fly och hamnade återigen i England. 

1681 begärde den då 55-årige sjömannen avsked från sjötjänsten efter att ha tjänat Christian V i sex år. Men 1694 for han med skepparen Herman Canold till Spanien efter salt och vin. Även detta fartyg blev kapat, av algeriska sjörövare, och Drakenberg hamnade i fångenskap. Det skulle dröja mer än 15 år innan han lyckades fly. Då hade han också hunnit bli såld som slav till Tripolis, Cypern och Aleppo och fått uthärda flera grymheter.

Efter rymningen återinträdde han i dansk tjänst. En gång – berättar sägnen – kom Drakenberg att prata med en löjtnant Wessel på ett skepp i Kristiania. Denne löjtnant, som senare skulle bli den berömde sjöhjälten Peter Wessel Tordenskjöld, skulle ha blivit ordentligt förargad när den gamle sjömannen inte lyfte på hatten i den höge herrens närvaro. Följden blev att Wessel drog sin värja och gav honom ett par slag.

Denna misshandel tålde inte den numera 86-årige sjömannen, utan han tog tag i Wessels värja och kastade bort den. Genast blev Drakenberg arresterad och slogs i järn ombord på skeppet Ormen. Dock blev han snart försatt på fri fot igen.

År 1722 begav han sig till Jylland och uppehöll sig i sju års tid hos en överstelöjtnant Bjerregård på Örslevskloster. Det berättas att han under sin vistelse följt med överstelöjtnantens fru – som körde en ostvagn – till Viborg. Drakenberg skulle då ha blivit så förargad när en köpare klagade på osten att han begav sig i slagsmål med köparen. Händelsen slutade med att Drakenberg blev så tilltygad att han fick hemtransporteras – med följd att han blev sjuk och fick använda kryckor. Några år senare, då Drakenberg skulle ha uppnått 102 års ålder, lyckades han få den danske greven Danneskjold-Samsöe på kroken, vilket resulterade i att han under tio år fick både kost och logi på Engelsholms gods i Jylland.

Födelseattest

I augusti 1732 företog Drakenberg en resa från Köpenhamn till norra Bohuslän för att söka upplysningar och bevis på sin härkomst. Vid ankomsten till Skee prästgård träffade han kyrkoherde Cornelius Nicolai. Denne präst utfärdade Drakenbergs födelseattest, som i sin helhet lyder:

”Monsieur Christian Jacobsen Drakenberg är barnfödd på Blomsholm i Scheede (Skee) socken. Hans fader var den ärlige och välborne herr captain Jacob Drakenberg, och modern, den ädla och välborna fru Margarete Lisbeth Juul. Vilket sålunda är i sanning och har han blifvit döpt och kristnad af förutvarande sockenpresten herr Peter Johansen Wynsteen, och dessutom har han blifvit inskrifven i kyrkoboken, vilken jag undertecknad och sjelf har afskrifvit ur den gamla kyrkoboken, och ytterligare attesterat den med egen hand. Scheede prestgård i Bohuslän, den 2 december 1732. Cornelius Nicolai, pastor i Scheede.”

Drakenberg var vid besöket i Skee 106 år gammal. Orsaken till att han reste den långa vägen var förmodligen att ingen trodde på att han var så gammal som han uppgav. 1733 återkom han till Köpenhamn medförande födelsebeviset.

Vid 109 års ålder blev Christian Drakenberg föreställd och presenterad inför den danske kungen, Christian VI, ”som i betraktande af hans höga ålder och af att han under tre krig tjenat tre föregående konungar, visade honom nåden att få spisa vid ett litet bord bredvid den kungliga taffeln och dricka hans majestäts skål”. Audiensen ska ha skett på Fredensborgs slott.

Vid 111 års ålder gifte sig Drakenberg i Köpenhamn med en 60-årig änka, Maren Michelsdotter Bagge. Men äktenskapet varade inte länge på grund av att hustrun ett par år därefter dog. År 1750 började han plågas av en slags frossa som antastade honom i ett par veckors tid. Han hade då inte varit sjuk på över 80 år.

Vid ett besök på Örslevskloster fick Drakenberg en dag – han var då mellan 120 och 130 år gammal – lust till att pröva en kapplöpning med två av gårdens folk. Den ene grabben, som struntade i Drakenbergs ålder, sprang allt vad han orkade och kom i mål före gubben. Drakenberg blev då så arg att han startade ett slagsmål för att de inte respekterade hans ålder, och det berättas att han ”rullade ihop som en boll så att tjenaren efter slagsmålet fick blodspottning och dog om några dagar”. Gubben var tydligen inte att leka med.

Inget skelett eller mumie...

1753, den 24 augusti, satte Drakenberg sig till häst på Allinggård och red utan något sällskap till Viborg, dit det var minst tre mil. Han kom hem igen efter klockan tio på kvällen; han var då 127 år. Två år senare flyttade han till Lilleroe. Medan han bodde där blev han häftigt förälskad fyra-fem gånger. Det berättas att han i sina frierier kysste damen på handen och sade smicker i hennes öra. Oftast fick han dock korgen  därför att han deklarerade att de inte skulle behöva ligga i samma säng som honom…

Någon gång i början av 1760-talet flyttade Drakenberg till Århus, där han företog utflykter. Men vid det här laget var han så trött att någon fick leda honom – ögonlocken orkade inte lyfta sig.

År 1772, vid 145 års ålder, fick Drakenberg ett slaganfall. Han blev dock snart frisk ifrån detta, men han började ändå känna stor själs- och kroppssvaghet. Och slutligen gick hans levnads sol definitivt ned.

Drakenberg avled vid knappt 146 års ålder (sic!) den 9 oktober 1772. Vid begravningen ringde det i stadens två klockor från klockan 12 till 13.30. Liktåget bestod av stadens högsta ämbetsmän, officerare, präster, borgare och en stor mängd folk från när och fjärran. Stiftsprosten Peter Ephraim Monrad höll en mycket högtidlig predikan över den döde åldringen i Århus domkyrka. Därefter gravsattes han i Laurids Ebbesens kapell i domkyrkan. Som ett kuriosum kan nämnas att Drakenbergs intorkade mumielik visades som sevärdhet för allmänheten fram till 1840. Ett besök av den danska drottning Caroline Amalie, Christian VIII:s gemål, gjorde majestätet då så upprörd att det senare bestämdes att Drakenberg slutligen skulle få flyttas ner till en krypta i domkyrkan. I samband med en renovering i slutet av 1990-talet har dock varken mumie eller skelett kunnat återfinnas i nämnda krypta. 

Biografi

Vid Drakenbergs obduktion bekräftades det att han var starkt bygd med ovanliga kroppskrafter, av medellängd samt skulderbred. 

Som prov på den gamle högbåtsmannens styrka tjänar denna historia:

En officer frågade Drakenberg en gång hur gammal han var. Drakenberg, som oftast inte svarade på denna fråga, gav inget svar. Men den andre som stod bredvid Drakenberg sade: 

”Du är ju 120 år.” 

Drakenberg bad därpå att få skaka hand med militären, varvid den gamle mannen tryckte hans hand så till den grad att officeraren sjönk ner på knä. 

Drakenberg skall då ha yttrat sin klassiska replik: 

”Se nu om jag ej är 20 år, de 100 har jag kastat bort”. 

Två år efter Drakenbergs död, 1774, utgavs hans biografi Den aeldgamle Normands, Christian Jacobsen Drakenbergs, Levnets-Beskrivelse. Biografin återutgavs på 1920-talet av den originelle och välbärgade Sophus E Johnsen (1869–1950), som också fick den översatt till svenska, engelska, tyska och holländska. Johnsens största intresse i livet var att göra Drakenbergs öde känt för var och en som ville lyssna på hans berättelser i föredrag eller i hans egenutgivna tidning Drakenbergs-Posten

I samband med Drakenbergs 300-åriga födelsedag den 18 november 1926 arrangerade Johnsen en stor festmatiné vid Regina-Teatret i Århus inför en intresserad publik. Dagen avslutades med ett stort fyrverkeri i Århus. Samtidigt uppsattes även en minnestavla på Fiskergade 2 i Århus, Drakenbergs sista adress. Som om inte detta vore nog lät Johnsen senare också gjutforma Drakenbergs stoft till en dödsmask. En av de få bysterna som fortfarande kan beskådas finns på Strömstads museum. 

I somras fick jag åter chansen att se och fotografera den gipsformade dödsmasken och greps av denna hemska mumie som framkallar kalla kårar längs ryggraden.

Inga bevis

Här slutar historien om den mycket märkvärdige och intressante högbåtsmannen Christian Drakenberg, som vid sin död angavs vara 146 år. Det hela rör sig dock sannolikt om ett rent påhitt från Drakenbergs huvud. För dels har de nämnda prästerna inte kunnat spåras – verklighetens dopförrättare borde ha hetat Christoffer Lauritzen Friis, som 1626 var präst i Skee – och dels påbörjades födelseböckerna i Skee församling först 1693 – alltså 67 år efter Drakenbergs påstådda födelseattest. 

Drakenbergs föräldrar har inte heller kunnat återfinnas eftersom Blomsholms herrgård på 1620-talet ägdes av Anders Blome. Sant är dock att Blomsholms herrgård finns i verkligheten och fortfarande är en av Bohusläns största gårdar. 

En hypotes är att Drakenberg kan ha varit flera generationer av söner i samma släkt. Det är inte heller helt omöjligt att han vid något tillfälle också kan ha tagit över någon annans identitet under sitt äventyrliga liv, exempelvis i samband med att han hölls fången av algeriska sjörövare. Sant eller ej, det är frågan!

Tony Högsta

Comments are closed